0034 – אֶבְיוֹן (eviån)

fattig


Typ: H:A-M
Hebreiska: אֶבְיוֹן (eviån)    Lyssna
Ursprung: from H14 (אָבָה), in the sense of want (especially in feeling)
Användning: 61 ggr i GT

Engelsk översättning

needy
beggar, needy, poor (man)

Engelsk beskrivning

1) in want, needy, chiefly poor, needy person
2) subject to oppression and abuse
3) needing help, deliverance from trouble, especially as delivered by God
4) general reference to lowest class


Fler lexikon

BlueletterBible.org
BibleHub.com

Passager (61 st)


Du ska inte förvränga rätten för den fattige.
men det sjunde året ska du låta marken vila och ligga i träda. Då kan de fattiga i ditt folk få sin föda från den och det som blir över kan de vilda djuren äta. På samma sätt ska du också göra med din vingård och dina olivträd.
För där ska inte längre finnas några behövande bland er, för Herren (Jahve) ska rikligt välsigna (ordagrant välsigna, välsigna) dig i landet som Herren din Gud (Jahve Elohim) ger dig som ett arv att besätta,
Om det finns någon fattig inom dina portar (i dina städer) i det land som Herren din Gud ger dig, får du inte förhärda ditt hjärta och tillsluta din hand (vara okänslig) för din fattige broder.
Var på din vakt (skydda och bevara dig själv – hebr. shamar) så att inte den onda tanken kommer i ditt hjärta: "Det är nu nära det sjunde året då alla skulder avskrivs (efterskänks)." Om ditt öga är ont (ditt hjärtas inställning är fel) mot din fattige broder och du inte lånar honom någonting, då kan han ropa till Herren mot dig, och synd kommer att vila på dig (du är skyldig). [Inom den judiska läran anses budet att låna ut pengar vara större än att ge gåvor till välgörenhet. Anledningen är att ett lån bevarar värdigheten hos den som tar lånet. Förutom pengarna så visar också långivaren att han har en tro på att låntagarens situation kommer att förändras till det bättre och han blir självförsörjande. Rabbiner lär också att lånen ska ges i vittnens närvaro eller skriftligt, annars kan det bli en nästan orättvis frestelse att fördröja betalningen. Se även 2 Mos 22:25; 3 Mos 25:35‑37; Ps 37:21; Matt 5:42.]
Det kommer aldrig att saknas fattiga i landet [se Mark 14:7]. Därför befaller jag dig att villigt öppna handen för din broder som är fattig och lider nöd i ditt land.
Du ska inte förtrycka en inhyrd tjänare som är fattig och behövande, oavsett om han är en av dina bröder eller en främling som är i ditt land inom dina portar.
Han reser den svage ur stoftet,
    den fattige lyfter han ur dyn.
Han låter dem sitta bland furstar,
    och ger dem en ärofylld plats.
För jordens fästen (pelare) tillhör Herren (Jahve),
    på dem har han lagt världen (jordens yta).
dagarna när judarna hade fått ro från sina fiender och månaden som vände deras klagan till glädje och deras sorg till goda dagar. De skulle göra dessa dagar till dagar av fest och glädje (dagar med banketter, firande, fest och glädje) och dagar då man sänder delar [se vers 19] till varandra och gåvor till de fattiga.
Så räddar han [den oskyldige] från deras tungors svärd [lögner],
    den fattige från den mäktiges hand.
…för att dräpa en betryckte (ansatte) och fattige
För den fattige ska inte vara glömd för alltid,
    den ödmjukes [som fallit offer för orättfärdighet och blivit förtryckt, hans] hopp är inte heller borta för evigt.

På grund av förtrycket (plundringen, våldet) mot de svaga (förtryckta),
    på grund av ropen (klagan, jämret av smärta) från de hjälplösa,
    [därför, som ett svar på detta] reser sig nu Herren (Jahve) upp och säger:
    "Jag ska ge dem den räddning (frälsning) de längtar efter."
[Centralt i det kiastiska mönstret finns huvudpunkten att Gud hör bön och kommer att gripa in!]
Alla mina ben ska säga:
    "Herre (Jahve), vem är som du?
Du som räddar (rycker bort) den svage från den som är starkare än honom,
    ja, den svage och fattige från den som plundrar honom." [Dessa två verser avslutar den första sektionen. Referensen till ben i vers 10 kompletterar hebreiska nefesh, översatt "hela min varelse" i vers 9. Båda orden används om hela personen, men nefesh betonar mer den inre människan och benen, själva kroppen. Notera också att det inte är en skadeglädje över motståndarnas fall, glädjen är i Guds frälsning.]
De gudlösa (ogudaktiga, ondskefulla) drar svärdet,
och spänner sin båge,
för att fälla den som är betryckt (ansatt) och fattig [helt beroende av dig Gud],
    för att slakta dem som går på rätta vägar (lever ett rättfärdigt liv).
Jag är betryckt (ansatt) och fattig [helt beroende av Gud, se Matt 5:3],
    men Herren [Jahve] tänker på mig ("väver" – planerar, tänker och räknar ut för mig).
Min hjälp och min befriare är du,
    min Gud (Elohim) – dröj inte!
hela mänskligheten, varje levande människa,
    såväl rika som fattiga.
För Herren (Jahve) lyssnar till de fattiga och behövande,
    och försmår inte dem som är fångar (i fångenskap).
Jag är betryckt (ansatt) och fattig [helt beroende av dig Gud]. Gud (Elohim) skynda dig till mig,
    du är min hjälp och min befriare,
Herre (Jahve), dröj inte! [Psalmen börjar och slutar på samma sätt och använder samma hebreiska vokabulär i vers 1 (ezrah choch – till min hjälp skynda) och här i vers 6 omvända ordföljden (choch ezri – skynda till mig hjälp). Psalmens sista ord är "dröj" (hebr. achar) som beskriver någon som går i tjära och därför blir fördröjd.]
Han ska försvara de betryckta i folket (skipa rätt),
    han ska befria de fattigas barn (de som är nödställda)
    och krossa förtryckaren.
Han ska befria den nödställde som skriker (ropar efter hjälp),
    och den förtryckte som inte har någon hjälpare (ingen som försvarar honom).
Han ska känna medlidande med de nödställda (de som lider),
    han ska frälsa deras liv (rädda deras själ, ande).
Låt inte de förtryckta falla tillbaka i skam (förvirring).
    Låt den fattige och förtryckte prisa ditt namn.
Befria (rädda) den svage och fattige,
    ryck upp (rädda) dem från den ogudaktiges hand.
En bön av (för) David. [Detta är den enda psalmen i den tredje boken som nämner David som författare. Psalmen hämtar material från andra psalmer som David skrivit, se Ps 25:1; 27:1; 34:1; 54:1.]
-
Vänd ditt öra (mot mig) Herre (Jahve) och svara mig,
    för jag är betryckt (ansatt) och fattig [helt beroende av dig Gud].
Han sätter de behövande högt över (långt ifrån) lidande,
    och gör sin familj till en fårhjord (flock av småboskap).
Eftersom han inte kom ihåg att visa nåd (omsorgsfull kärlek)
    utan förföljde de betryckta (ansatta) och fattiga [helt beroende av dig Gud]
    och dem med brustna hjärtan, var han redo att dräpa.
för jag är betryckt (ansatt) och fattig [helt beroende av dig Gud]
    och mitt hjärta är sårat i mig.
för han står vid den behövandes högra hand (sida)
    för att frälsa (rädda) honom från den som dömer hans själ.
Han strör ut, han ger åt de fattiga.
    Hans rättfärdighet består för evigt.
    Hans horn (kraft, makt) blir upplyft och ärat. [Nu följer tre bokstäver för varje vers. Ordet "Han strör ut" börjar på Pe, "Hans rättfärdighet" på Tsade och "Hans horn" på Qof.]
Han reser (lyfter) den fattige (ringe) ur stoftet,
    han reser (lyfter) den hjälplöse från dyngan (sophögen, platsen där avfall dumpades).
Jag ska rikligen välsigna hennes mat.
    Jag ska tillfredsställa alla behövande med bröd.
Jag vet att Herren (Jahve) ska försvara (ordagrant: utföra/göra) de fattigas (ödmjukas) sak
    och rätten för de behövande. [2 Mos 3:7]
Den som förtrycker den fattige, utmanar (trotsar, förolämpar) hans skapare,
    men den som är vänlig (visar nåd; ger favör; är god) mot den utsatte (fattige, den som lider nöd), ärar Gud.
    [Ordagrant "ärar honom", vilket syftar på Gud som skapat alla människor.]
Det finns en generation (ett släkte) vars tänder är som svärd,
    ja deras framtänder är som knivar.
    De slukar de svaga från landet (marken) och de fattiga från människosläktet.
Öppna din mun, döm rättvist,
    för den betrycktes och fattiges talan.
Sin hand öppnar hon för (har hon sträckt/räckt ut till) den fattige (den betryckte),
    ja, sina händer (armar – hebr. jad) sträcker hon ut (har hon räckt fram) mot den behövande [till den som är i nöd]. [Den elfte hebreiska bokstaven är: כ – Kaf. Tecknet avbildar en handflata och symboliserar givmildhet. I denna vers börjar det hebreiska ordet för "sin hand" på Kaf, vilket förstärker att hon ger frikostigt. Hon fyller både materiella och själsliga behov. Hebreiskans vanligaste två ord för hand, kaf och jad, förekommer bägge varsin gång både i vers 19 och 20. Tre av dessa fyra gånger används den hebreiska dualformen som beskriver två händer. Notera att det står "den fattige" och "den behövande" i singular. Hjälpen är personlig – ingen kan hjälpa alla, men alla har vi någon behövande vi kan sträcka ut våra händer mot.]
Den fattiges förstfödde ska äta
    och den behövande ska ligga ner i trygghet,
och jag ska döda din rot med hungersnöd
    och din kvarleva med slakt.
För du har varit ett värn (skydd; en tillflykt) för den svage [Ps 27:1],
    ett värn för den fattige i hans nöd (fara, trångmål),
en tillflykt undan storm (mot störtskur/slagregn),
    ett skydd mot [solens] hetta.
Ja, de skoningslösas (grymmas, våldsammas) andedräkt,
    är som en storm (störtskur) mot en vägg [piskar som en vinterstorm mot en sidovägg/skyddsvall],
De förtryckta (ödmjuka) ska då glädja sig mer och mer i Herren,
    och de fattigaste bland människorna ska jubla (sjunga och dansa i glädje inför) Israels Helige.
Bedragarens redskap är onda,
    han ger onda råd
för att fördärva den fattige med lögnens ord
    och den behövande med fördömande tal.
De fattiga och behövande söker efter vatten
    men där finns inget
    och deras tunga förgås av törst.
Jag Herren (Jahve) ska svara dem.
    Jag, Israels Gud (Elohim), ska aldrig överge dem.
Även i dina kläder finner man blodet av oskyldiga fattiga själar,
    du fann dem inte bryta sig in i era hus [och dödade dem, vilket var försvarbart 2 Mos 22:2].
På grund av allt detta
Landets folk har använt förtryck och utövat röveri och har handlat fel mot de fattiga och behövande och har förtryckt främlingen utan rätt.
Så säger Herren (Jahve):
"För tre av Israels [norra rikets] överträdelser,
    ja för fyra, ska jag inte ändra mig, eftersom de sålde rättfärdigheten för silver (pengar) [tog emot mutor, vilket var ett brott mot 5 Mos 16:19]
    och de behövande (fattiga) för ett par skor (sandaler).
[Det andra budskapet. Inleds på samma sätt, "Hör detta ord", som förra kapitlet, se Amos 3:1] Hör (hörsamma, lyd) detta ord ni Bashans kvigor på Samariens berg: [ni kvinnor] som förtrycker den fattige,
    som krossar den behövande,
som säger till deras herrar:
    "Ge mig [vin] så jag kan festa!"
För jag vet (känner väl till, är intimt förtrogen med) dina överträdelser
    och hur mäktig (duktig, stark) du är i att synda,
ni som plågar den rättfärdige, tar lösen
    och knuffar undan den behövande i porten.
Hör detta, ni som trampar på (trycker ner) de fattiga
    och utrotar de svaga i landet!
Då ska vi köpa de fattiga [som slavar] för pengar
    och de nödställda för ett par skor
    och sälja agnarna (spillet) som säd [som om det vore av god kvalité]."



Grekiskt/hebreiskt lexikon BETA

Lexikonet är under uppbyggnad.