Och det hände när han slutat att tala med Saul, att Jonatans själ knöts till Davids själ och Jonatan älskade honom som sin egen själ.

Och Saul tog honom den dagen och lät honom inte gå hem mer till hans fars hus.

Sedan skar Jonatan ett förbund med David eftersom han älskade honom som sin egen själ.

Och Jonatan tog av sig manteln som han hade på sig och gav den till David, och sin rustning och sitt svärd och sin båge och sin gördel.

Och David gick ut dit Saul sände honom. Han hade stor framgång, och Saul satte honom över stridsmän, och det var gott i folkets ögon och även i Sauls tjänares ögon.

Och det skedde när de kom, när David återvände från slakten på filistéerna, att kvinnorna kom ut från Israels städer och sjöng och dansade för att möta kung Saul med tamburiner, med glädje och med shalishim-instrument.

Och kvinnorna sjöng till varandra när de spelade och sa: "Saul har slagit sina tusen och David sina tiotusen."

Och Saul blev väldigt arg och dessa ord var onda i hans ögon och han sa: "De har tillräknat David tiotusen och till mig har de tillräknat bara tusen, och det enda han saknar är kungariket."

Och Saul bevakade David från den dagen och framåt.

Och det hände på morgonen att en ond ande från Herren kom över Saul, och han profeterade mitt i huset, men David spelade med sin hand som han brukade varje dag, och Saul hade sitt spjut i sin hand.

Och Saul slungade spjutet. Han sa : "Jag ska fästa David vid väggen." Men David vek undan för honom, två gånger

Och Saul blev rädd för David eftersom Herren var med honom, men hade lämnat Saul.

Därför tog Saul bort honom från sig och gjorde honom till härförare över tusen, och han gick ut och in framför folket.

Och David hade stor framgång på alla sina vägar och Herren var med honom.

Och när Saul såg att han hade stor framgång fick han fruktan inför honom.

Men hela Israel och Juda älskade David eftersom han gick ut och in framför dem.

Och Saul sa till David: "Se, min äldsta dotter Merav, henne vill jag ge dig till hustru, bara du är en tapper son och strider Herrens strider." För Saul sa : "Låt inte min hand vara över honom, utan låt filistéernas hand vara över honom."

Men David sa till Saul: "Vem är jag och vad är mitt liv, eller min fars familj i Israel, att jag ska bli kungens svärson?"

Men det skedde när tiden för Merav, Sauls dotter, kom då hon skulle ha getts till David som hustru att hon gavs till mecholiten Adriel som hustru.

Men Michal, Sauls dotter älskade David och de berättade det för Saul, och dessa ord behagade Sauls ögon.

Och Saul sa : "Jag ska ge henne åt honom så att hon kan bli en snara för honom, så att filistéernas hand vänds mot honom." Därför sa Saul till David: "Du ska idag bli min svärson genom en av de två."