1 וּמַלְכַּת
och drottning -
o'malekat-
וַתָּבוֹא
och komma
va'tavvó
לְנַסּוֹת
till pröva
le'nasvót
בְחִידוֹת
i gåta
ve'chidvót
בִּירוּשָׁלִַם
i Jerusalem
bi'jroshalaim
וּגְמַלִּים
och kamel
o'gemalim
בְּשָׂמִים
krydda
besamim
וְזָהָב
och guld
ve'óahav
וַתָּבוֹא
och komma
va'tavvó
וַתְּדַבֵּר
och tala
va'tedaber
לְבָבָהּ
hjärta henne
levava'h
När drottningen av Saba fick höra ryktet om Salomo, kom hon till Jerusalem för att sätta honom på prov med svåra frågor. Hon kom med ett mycket stort följe och med kameler som bar väldoftande kryddor och guld i stor mängd och dyrbara stenar. När hon kom inför Salomo, talade hon med honom om allt som låg på hennes hjärta.
2 וַיַּגֶּד
och berätta -
va'jaged-
דְּבָרֶיהָ
ord henne
devare'ha
מִשְּׁלֹמֹה
från Salomo
mi'shelómóh
Salomo svarade på alla hennes frågor. Inga ord var dolda för kungen, som han inte kunde berätta för henne.
3 מַלְכַּת
drottning -
malekat-
וְהַבַּיִת
och hus
ve'ha'bajit
När drottningen av Saba såg Salomos vishet och såg huset han hade byggt,
4 וּמַאֲכַל
och mat
o'maakhal
שֻׁלְחָנוֹ
bord hans
shulechan'vó
וּמוֹשַׁב
och boplats
o'mvóshav
עֲבָדָיו
tjänare hans
avadaj'v
וּמַעֲמַד
och uppgift
o'maamad
מְשָׁרְתָיו
tjäna honom
mesharetaj'v
וּמַלְבּוּשֵׁיהֶם
och klädsel deras
o'maleboshei'hem
וּמַשְׁקָיו
och munskänk hans
o'masheqaj'v
וּמַלְבּוּשֵׁיהֶם
och klädsel deras
o'maleboshei'hem
וַעֲלִיָּתוֹ
och övre rum hans
va'aliat'vó
rätterna på hans bord och hur hans tjänare satt där och hur de som betjänade honom skötte sina sysslor och hur de var klädda, och hans hovmän och hur de var klädda, och när hon såg trappan på vilken han gick upp till Herrens hus, då blev hon utom sig av förundran.
5 וַתֹּאמֶר
och säga
va'tómer
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
שָׁמַעְתִּי
höra
shamaeti
בְּאַרְצִי
i land min
be'aretói'j
דְּבָרֶיךָ
ord din
devare'kha
חָכְמָתֶךָ
vishet din
chakhemate'kha
Och hon sa till kungen: "Så var det då sant, det jag i mitt land hörde om dina ord och om din vishet!
6 הֶאֱמַנְתִּי
tro
heemaneti
לְדִבְרֵיהֶם
till ord deras
le'diverei'hem
וַתִּרְאֶינָה
och se
va'tireenah
חָכְמָתֶךָ
vishet din
chakhemate'kha
יָסַפְתָּ
lägga till
jasafeta
הַשְּׁמוּעָה
rapport
ha'shemoah
שָׁמָעְתִּי
höra
shamaeti
Jag trodde inte vad man sa förrän jag själv kom och fick se det med egna ögon. Men se, vidden av din vishet har inte ens till hälften blivit berättad för mig. Du överträffar det rykte jag hade hört.
7 אֲנָשֶׁיךָ
bräcklig människa din
anashe'kha
וְאַשְׁרֵי
och salig
ve'asherei
עֲבָדֶיךָ
tjänare din
avade'kha
הָעֹמְדִים
stå upprätt
ha'ómedim
לְפָנֶיךָ
till ansikte din
le'fane'kha
וְשֹׁמְעִים
och höra
ve'shómeim
חָכְמָתֶךָ
vishet din
chakhemate'kha
Lyckliga är dina män och lyckliga dessa dina tjänare som ständigt får stå inför dig och höra din vishet.
8 אֱלֹהֶיךָ
Gud din
elóhe'kha
בָּרוּךְ
välsigna
barokhe
חָפֵץ
ha behag till
chafetó
לְתִתְּךָ
till ge dig
le'tite'kha
כִּסְאוֹ
tron hans
kise'vó
לְמֶלֶךְ
till kung
le'melekhe
לַיהוָה
till JHVH
la'jhvah
אֱלֹהֶיךָ
Gud din
elóhe'kha
בְּאַהֲבַת
i älska
be'ahavat
אֱלֹהֶיךָ
Gud din
elóhe'kha
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
לְהַעֲמִידוֹ
till stå upprätt honom
le'haamid'vó
לְעוֹלָם
till evig
le'vólam
וַיִּתֶּנְךָ
och ge dig
va'jitene'kha
לְמֶלֶךְ
till kung
le'melekhe
לַעֲשׂוֹת
till göra
la'asvót
מִשְׁפָּט
rättvisa
mishepat
וּצְדָקָה
och rättfärdighet
o'tóedaqah
Välsignad är Herren, din Gud, som har funnit sådant behag i dig att han har satt dig på sin tron till att vara kung inför Herren, din Gud! Eftersom din Gud älskar Israel och vill hålla det vid makt till evig tid, därför har han satt dig till kung över dem, för att du ska skipa lag och rätt."
9 וַתִּתֵּן
och ge
va'titen
לַמֶּלֶךְ
till kung
la'melekhe
וְעֶשְׂרִים
och tjugo
ve'eserim
וּבְשָׂמִים
och krydda
o'vesamim
כַּבֹּשֶׂם
som krydda
ka'bósem
מַלְכַּת
drottning -
malekat-
לַמֶּלֶךְ
till kung
la'melekhe
Hon gav kungen 120 talenter guld samt väldoftande kryddor i stor mängd samt dyrbara stenar. Väldoftande kryddor av det slag som drottningen av Saba gav åt kung Salomo har aldrig mer funnits.
10 וְעַבְדֵי
och tjänare
ve'avedei
מֵאוֹפִיר
från Ofir
me'vófir
אַלְגּוּמִּים
sandelträd
alegomim
När Hirams folk och Salomos folk hämtade guld från Ofir, förde de också hem algumträ och dyrbara stenar.
11 וַיַּעַשׂ
och göra
va'jaas
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
הָאַלְגּוּמִּים
sandelträd
ha'alegomim
מְסִלּוֹת
huvudväg
mesilvót
לְבֵית
till hus -
le'veit-
וּלְבֵית
och till hus
o'le'veit
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
וְכִנֹּרוֹת
och harpa
ve'khinórvót
וּנְבָלִים
och lyra
o'nevalim
לַשָּׁרִים
till sjunga
la'sharim
לְפָנִים
till ansikte
le'fanim
Av algumträet lät kungen göra tillbehör till Herrens hus och till kungapalatset, samt harpor och lyror för sångarna. Sådant hade man aldrig tidigare sett i Juda land.
12 וְהַמֶּלֶךְ
och kung
ve'ha'melekhe
לְמַלְכַּת
till drottning -
le'malekat-
חֶפְצָהּ
behag henne
chefetóa'h
מִלְּבַד
från till ensam
mi'le'vad
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
וַתַּהֲפֹךְ
och omstörta
va'tahafókhe
וַתֵּלֶךְ
och gå
va'telekhe
לְאַרְצָהּ
till land henne
le'aretóa'h
וַעֲבָדֶיהָ
och tjänare henne
va'avade'ha'f
Kung Salomo gav drottningen av Saba allt hon önskade och begärde, förutom gengåvor för det som hon hade fört med sig till kungen. Sedan vände hon om och reste hem med sina tjänare till sitt land igen.
13 לִשְׁלֹמֹה
till Salomo
li'shelómóh
וְשִׁשִּׁים
och sextio
ve'shishim
כִּכְּרֵי
något runt
kikerei
Det guld som årligen kom in till Salomo vägde 666 talenter,
14 מֵאַנְשֵׁי
från bräcklig människa
me'aneshei
הַתָּרִים
utforska
ha'tarim
וְהַסֹּחֲרִים
och bedriva handel
ve'ha'sócharim
וְכָל
och allt -
ve'khal-
וּפַחוֹת
och ståthållare
o'fachvót
וָכֶסֶף
och silver
va'khesef
לִשְׁלֹמֹה
till Salomo
li'shelómóh
förutom det som kringresande handelsmän och andra köpmän förde in. Också Arabiens alla kungar och ståthållarna i landet förde guld och silver till Salomo.
15 וַיַּעַשׂ
och göra
va'jaas
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
הַצִּנָּה
sköld
ha'tóinah
Kung Salomo lät göra 200 stora sköldar av uthamrat guld och använde till varje sådan sköld 600 shekel uthamrat guld
16 וּשְׁלֹשׁ
och tre -
o'shelósh-
וַיִּתְּנֵם
och ge dem
va'jitene'm
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
הַלְּבָנוֹן
Libanon
ha'levanvón'f
samt 300 mindre sköldar av uthamrat guld och använde till varje sådan sköld 300 shekel guld. Kungen satte upp dem i Libanonskogshuset.
17 וַיַּעַשׂ
och göra
va'jaas
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
וַיְצַפֵּהוּ
och klä in honom
va'jetóape'ho
Dessutom lät kungen göra en stor tron av elfenben och överdrog den med rent guld.
18 מַעֲלוֹת
trappsteg
maalvót
לַכִּסֵּא
till tron
la'kise
וְכֶבֶשׁ
och pall
ve'khevesh
בַּזָּהָב
i guld
ba'óahav
לַכִּסֵּא
till tron
la'kise
מָאֳחָזִים
gripa
maóchaóim
וְיָדוֹת
och hand
ve'jadvót
וּמִזֶּה
och från denna
o'mi'óe
הַשָּׁבֶת
ställe
ha'shavet
וּשְׁנַיִם
och två
o'shenajim
עֹמְדִים
stå upprätt
ómedim
Tronen hade sex trappsteg och en pall av guld, fastsatta vid tronen. På båda sidor om sätet fanns armstöd, och två lejon stod utmed armstöden,
19 וּשְׁנֵים
och två
o'sheneim
עֹמְדִים
stå upprätt
ómedim
הַמַּעֲלוֹת
trappsteg
ha'maalvót
וּמִזֶּה
och från denna
o'mi'óe
לְכָל
till allt -
le'khal-
מַמְלָכָה
rike
mamelakhah
och tolv lejon stod där, ett på varje sida om de sex trappstegen. Något sådant hade aldrig tillverkats i något annat rike.
20 מַשְׁקֵה
vattenrik
masheqe
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
הַלְּבָנוֹן
Libanon
ha'levanvón
לִמְאוּמָה
till någonting
li'meomah
Alla kung Salomos dryckeskärl var av guld, och alla kärl i Libanonskogshuset var av rent guld. Silver ansågs inte vara något värt på Salomos tid.
21 לַמֶּלֶךְ
till kung
la'melekhe
תַּרְשִׁישׁ
Tarshish
tareshish
לְשָׁלוֹשׁ
till tre
le'shalvósh
תָּבוֹאנָה
komma
tavvónah
תַּרְשִׁישׁ
Tarshish
tareshish
וָכֶסֶף
och silver
va'khesef
שֶׁנְהַבִּים
elfenben
shenehabim
וְקוֹפִים
och apa
ve'qvófim
וְתוּכִּיִּים
och påfågel
ve'tokiim'f
Kungen hade skepp som gick till Tarshish med Chorams folk, och en gång vart tredje år kom Tarshishskeppen hem och förde med sig guld och silver, elfenben, apor och påfåglar.
22 וַיִּגְדַּל
och växa
va'jigedal
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
לְעֹשֶׁר
till rikedom
le'ósher
וְחָכְמָה
och vishet
ve'chakhemah
Kung Salomo blev större än någon annan kung på jorden, både i rikedom och i vishet.
23 מְבַקְשִׁים
söka
mevaqeshim
לִשְׁמֹעַ
till höra
li'shemóa
חָכְמָתוֹ
vishet hans
chakhemat'vó
בְּלִבּוֹ
i hjärta hans
be'lib'vó
Alla kungar på jorden kom för att besöka Salomo och höra den vishet som Gud hade lagt ner i hans hjärta.
24 מִנְחָתוֹ
gåva hans
minechat'vó
וּכְלֵי
och redskap
o'khelei
וּשְׂלָמוֹת
och kläder
o'selamvót
וּבְשָׂמִים
och krydda
o'vesamim
וּפְרָדִים
och mulåsna
o'feradim
בְּשָׁנָה
i år
be'shanah'f
Var och en av dem förde med sig gåvor: föremål av silver och guld, kläder, vapen, väldoftande kryddor, hästar och mulåsnor. Detta hände år efter år.
25 לִשְׁלֹמֹה
till Salomo
li'shelómóh
אֻרְיוֹת
stallplats
urejvót
וּמַרְכָּבוֹת
och vagn
o'marekavvót
וּשְׁנֵים
och två -
o'sheneim-
פָּרָשִׁים
ryttare
parashim
וַיַּנִּיחֵם
och vila dem
va'janiche'm
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
בִּירוּשָׁלִָם
i Jerusalem
bi'jroshalaim
Salomo hade 4 000 stallplatser för hästar med vagnar och 12 000 ridhästar, som han inrymde dels i vagnstäderna, dels i Jerusalem hos kungen själv.
26 הַמְּלָכִים
kung
ha'melakhim
פְּלִשְׁתִּים
filisté
pelishetim
מִצְרָיִם
Egypten
mitóerajim
Han härskade över alla kungarna från floden till filistéernas land och vidare ner till Egyptens gräns.
27 וַיִּתֵּן
och ge
va'jiten
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
בִּירוּשָׁלִַם
i Jerusalem
bi'jroshalaim
כָּאֲבָנִים
som sten
ka'avanim
הָאֲרָזִים
cederträ
ha'araóim
כַּשִּׁקְמִים
som sykomorträd
ka'shiqemim
בַּשְּׁפֵלָה
i Shefelah
ba'shefelah
Kungen styrde så att silver blev lika vanligt i Jerusalem som sten och cederträ lika vanligt som mullbärsfikonträ i Låglandet.
28 וּמוֹצִיאִים
och frambringa
o'mvótóiim
מִמִּצְרַיִם
från Egypten
mi'mitóerajim
לִשְׁלֹמֹה
till Salomo
li'shelómóh
וּמִכָּל
och från allt -
o'mi'kal-
הָאֲרָצוֹת
land
ha'aratóvót
Och hästar fördes in till Salomo från Egypten och från alla andra länder.
29 וּשְׁאָר
och resten
o'shear
הָרִאשֹׁנִים
först
ha'rishónim
וְהָאֲחֲרוֹנִים
och sist
ve'ha'acharvónim
כְּתוּבִים
skriva
ketovim
הַשִּׁילוֹנִי
shilonit
ha'shilvóni
וּבַחֲזוֹת
och i syn
o'va'chaóvót
יָרָבְעָם
Jerobeam
jaraveam
Vad som mer finns att säga om Salomo, om hans första tid såväl som om hans sista, det är skrivet i profeten Natans krönika, i shiloniten Ahias profetia och i siaren Iddos syner om Jerobeam, Nebats son.
30 וַיִּמְלֹךְ
och regera
va'jimelókhe
בִירוּשָׁלִַם
i Jerusalem
vi'jroshalaim
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
אַרְבָּעִים
fyrtio
arebaim
Salomo regerade i Jerusalem över hela Israel i 40 år.
31 וַיִּשְׁכַּב
och ligga ner
va'jishekav
אֲבֹתָיו
fader hans
avótaj'v
וַיִּקְבְּרֻהוּ
och begrava honom
va'jiqeberu'ho
וַיִּמְלֹךְ
och regera
va'jimelókhe
רְחַבְעָם
Rechavam
rechaveam
תַּחְתָּיו
undertill honom
tachetaj'v'f
Och Salomo gick till vila hos sina fäder, och man begravde honom i hans far Davids stad. Hans son Rehabeam blev kung efter honom.
Färgen på orden markerar hur ovanlig användningen är, ju rödare desto ovanligare.
Färgskala:
1-5
|6-10
|11-50
|51-100
|101-500
|501-1000
|1000+