1 וַיִּקְרָא
och ropa
va'jiqera
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
הַחֻקִּים
förordning
ha'chuqim
הַמִּשְׁפָּטִים
rättvisa
ha'mishepatim
בְּאָזְנֵיכֶם
i öra din
be'aóenei'khem
וּלְמַדְתֶּם
och lära sig
o'lemadetem
וּשְׁמַרְתֶּם
och hålla
o'shemaretem
לַעֲשֹׂתָם
till göra dem
la'asóta'm
Och Mose kallade på hela Israel och sa till dem: Hör Israel förordningarna och påbuden som jag talar i era öron idag, så att ni lär er dem och gör dem.
2 אֱלֹהֵינוּ
Gud vår
elóhei'no
בְּחֹרֵב
i Horeb
be'chórev
Herren, vår Gud, skar ett förbund med oss på Horeb .
3 אֲבֹתֵינוּ
fader vår
avótei'no
הַבְּרִית
förbund
ha'berit
כֻּלָּנוּ
allt vår
kula'no
Herren skar inte detta förbund med våra fäder utan med oss, ja oss alla, vi som lever här idag.
4 בְּפָנִים
i ansikte
be'fanim
מִתּוֹךְ
från mitt
mi'tvókhe
Ansikte mot ansikte talade Herren på berget, ut ur mitten av elden.
5 וּבֵינֵיכֶם
och mellan er
o'veinei'khem
לְהַגִּיד
till berätta
le'hagid
מִפְּנֵי
från ansikte
mi'penei
לֵאמֹר
till säga
le'mór's
Jag stod mellan Herren och er den gången för att berätta för er Herrens ord, för ni var rädda på grund av elden och gick inte upp på berget. Han sa:
6 אֱלֹהֶיךָ
Gud din
elóhe'kha
הוֹצֵאתִיךָ
frambringa du
hvótóeti'kha
מֵאֶרֶץ
från land
me'eretó
מִצְרַיִם
Egypten
mitóerajim
"Jag är Herren din Gud som förde dig ut ur Egyptens land ut ur slavhuset.
7 אֲחֵרִים
en annan
acherim
פָּנָיַ׃
ansikte min
pana'ja
Du ska inte ha några andra gudar över mitt ansikte.
8 בַּשָּׁמַיִם׀
i himlar
ba'shamajim
מִמַּעַל
från ovan
mi'maal
וַאֲשֶׁר
och som
va'asher
מִתָּחַת
från undertill
mi'tachat
וַאֲשֶׁר
och som
va'asher
בַּמַּיִם׀
i vatten
ba'majim
מִתַּחַת
från undertill
mi'tachat
לָאָרֶץ׃
till land
la'aretó
Du ska inte göra dig några skurna bilder, inte på något sätt några avbilder av det som finns i himlarna eller det som finns på jorden under, eller det som finns i vattnet under jorden.
9 תִשְׁתַּחֲוֶה
buga sig
tishetachave
תָעָבְדֵם
tjäna dem
taavede'm
אֱלֹהֶיךָ
Gud din
elóhe'kha
שִׁלֵּשִׁים
tredje
shileshim
לְשֹׂנְאָי׃
till hata mig
le'sónea'j
Du ska inte böja dig för dem eller tjäna dem, för jag Herren, din Gud, är en nitälskande Gud , som hemsöker fädernas synder över sönerna och över tredje och fjärde generationen hos dem som hatar mig,
10 לַאֲלָפִים
till tusen
la'alafim
לְאֹהֲבַי
till älska mig
le'óhava'j
וּלְשֹׁמְרֵי
och till hålla
o'le'shómerei
מִצְוֹתוֹ
budord hans
mitóevót'vó's
och visar nåd till tusen generationer hos dem som älskar mig och håller mina budord.
11 אֱלֹהֶיךָ
Gud din
elóhe'kha
לַשָּׁוְא
till missbruk
la'shave
לַשָּׁוְא
till missbruk
la'shave's
Du ska inte ta Herren, din Guds, namn fåfängt, för Herren ska inte hålla den skuldfri som tar hans namn fåfängt.
12 הַשַּׁבָּת
sabbat
ha'shabat
לְקַדְּשׁוֹ
till helga honom
le'qadesh'vó
כַּאֲשֶׁר
som som vilken
ka'asher
צִוְּךָ׀
befalla du
tóioe'kha
אֱלֹהֶיךָ׃
Gud din
elóhe'kha
Håll sabbatsdagen till att vara helgad som Herren din Gud har befallt er.
13 וְעָשִׂיתָ
och göra
ve'asita
מְלַאכְתֶּךָ׃
arbete din
melakhete'kha
Sex dagar ska du arbeta och göra allt ditt arbete,
14 הַשְּׁבִיעִי
sjunde
ha'shevii
לַיהוָה
till JHVH
la'jhvah
אֱלֹהֶיךָ
Gud din
elóhe'kha
וּבִנְךָ
och sons din -
o'vine'kha-
וּבִתֶּךָ
och dotter din
o'vite'kha
וְעַבְדְּךָ
och tjänare din -
ve'avede'kha-
וַאֲמָתֶךָ
och tjänarinna din
va'amate'kha
וְשׁוֹרְךָ
och nötboskap din
ve'shvóre'kha
וַחֲמֹרְךָ
och åsna din
va'chamóre'kha
וְכָל
och allt -
ve'khal-
בְּהֶמְתֶּךָ
boskapsdjur din
behemete'kha
וְגֵרְךָ
och främling din
ve'gere'kha
בִּשְׁעָרֶיךָ
i port din
bi'sheare'kha
לְמַעַן
därför att
lemaan
עַבְדְּךָ
tjänare din
avede'kha
וַאֲמָתְךָ
och tjänarinna din
va'amate'kha
כָּמוֹךָ׃
som du
kamvó'kha
men den sjunde dagen är en sabbat för Herren din Gud, på den ska du inte göra något slags arbete, varken du själv, din son eller din dotter eller din tjänare eller din tjänarinna, inte din oxe, inte din åsna eller någon av din boskap, inte främlingen inom dina portar, så att din tjänare och din tjänarinna får vila precis som du.
15 וְזָכַרְתָּ
och komma ihåg
ve'óakhareta
מִצְרַיִם
Egypten
mitóerajim
וַיֹּצִאֲךָ
och frambringa du
va'jótóia'kha
אֱלֹהֶיךָ
Gud din
elóhe'kha
וּבִזְרֹעַ
och i arm
o'vi'óeróa
צִוְּךָ
befalla du
tóioe'kha
אֱלֹהֶיךָ
Gud din
elóhe'kha
לַעֲשׂוֹת
till göra
la'asvót
הַשַׁבָּת
sabbat
ha'shabat's
Du ska komma ihåg att du var en slav i Egypten och att Herren din Gud förde dig ut därifrån med en mäktig hand och med en utsträckt arm, därför befaller Herren din Gud dig att hålla sabbatsdagen.
16 אָבִיךָ
fader din
avi'kha
כַּאֲשֶׁר
som som vilken
ka'asher
צִוְּךָ
befalla du
tóioe'kha
אֱלֹהֶיךָ
Gud din
elóhe'kha
לְמַעַן
därför att
lemaan
יַאֲרִיכֻן
längre
jaarikhu'n
וּלְמַעַן
och därför att
o'lemaan
אֱלֹהֶיךָ
Gud din
elóhe'kha
Hedra din far och din mor som Herren din Gud befallt dig, för att dina dagar ska bli många och det ska gå dig väl i det land som Herren din Gud gett dig.
17 תִּֿרְצָח׃ס
mörda
tiretóach's
Du ska inte döda.
18 תִּֿנְאָף׃ס
begå äktenskapsbrott
tineaf's
Du ska inte begå äktenskapsbrott.
19 תִּֿגְנֹב׃ס
stjäla
tigenóv's
Du ska inte stjäla.
20 בְרֵעֲךָ
i granne din
ve'rea'kha
Du ska inte bära falskt vittnesbörd mot din granne.
21 רֵעֶךָ
granne din
ree'kha's
רֵעֶךָ
granne din
ree'kha
שָׂדֵהוּ
betesmark hans
sade'ho
וְעַבְדּוֹ
och tjänare hans
ve'aved'vó
וַאֲמָתוֹ
och tjänarinna hans
va'amat'vó
שׁוֹרוֹ
nötboskap hans
shvór'vó
וַחֲמֹרוֹ
och åsna hans
va'chamór'vó
לְרֵעֶךָ
till granne din
le'ree'kha's
Du ska inte åtrå din grannes hustru, inte heller ska du ha lust till din grannes hus, hans fält eller hans tjänare eller hans tjänarinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som din granne har."
22 הַדְּבָרִים
ord
ha'devarim
קְהַלְכֶם
församling din
qehale'khem
מִתּוֹךְ
från mitt
mi'tvókhe
וְהָעֲרָפֶל
och tjockt mörker
ve'ha'arafel
וַיִּכְתְּבֵם
och skriva dem
va'jikheteve'm
וַיִּתְּנֵם
och ge dem
va'jitene'm
Dessa ord talade Herren till hela församlingen på berget, ut ur mitten av elden, ur molnet och ur det tjocka mörkret, med en stark röst och det fortsatte inte mer. Och han skrev dem på två tavlor av sten och gav dem till mig.
23 כְּשָׁמְעֲכֶם
som höra du
ke'shamea'khem
מִתּוֹךְ
från mitt
mi'tvókhe
הַחֹשֶׁךְ
mörker
ha'chóshekhe
וְהָהָר
och berg
ve'ha'har
וַתִּקְרְבוּן
och komma nära
va'tiqerevo'n
שִׁבְטֵיכֶם
folkstam din
shivetei'khem
וְזִקְנֵיכֶם
och gammal din
ve'óiqenei'khem
Då trädde alla ledare för era stammar tillsammans med era äldste fram till mig, när ni hörde rösten ur mörkret, medan berget brann i eld.
24 וַתֹּאמְרוּ
och säga
va'tómero
הֶרְאָנוּ
se oss
herea'no
אֱלֹהֵינוּ
Gud vår
elóhei'no
כְּבֹדוֹ
härlighet hans
kevód'vó
גָּדְלוֹ
storhet hans
gadel'vó
מִתּוֹךְ
från mitt
mi'tvókhe
Ni sa: "Se, Herren, vår Gud, har låtit oss se sin härlighet och storhet, och vi har hört hans röst ur elden. I dag har vi sett att en människa kan tala med Gud och ändå förbli vid liv.
25 תֹאכְלֵנוּ
äta oss
tókhele'no
הַגְּדֹלָה
stor
ha'gedólah
יֹסְפִים
lägga till
jósefim
לִשְׁמֹעַ
till höra
li'shemóa
אֱלֹהֵינוּ
Gud vår
elóhei'no
וָמָתְנוּ
och dö
va'mateno
Om vi fortsätter att höra Herrens, vår Guds, röst kommer denna stora eld att förtära oss och vi kommer att dö! Varför ska vi låta det ske?
26 מִתּוֹךְ
från mitt -
mi'tvókhe-
וַיֶּחִי
och leva
va'jechi
Vem här på jorden har någonsin hört den levande Gudens röst tala ur elden, och överlevt?
27 וּשֲׁמָע
och höra
o'shama
אֱלֹהֵינוּ
Gud vår
elóhei'no
אֵלֵינוּ
till oss
elei'no
אֱלֹהֵינוּ
Gud vår
elóhei'no
וְשָׁמַעְנוּ
och höra
ve'shamaeno
וְעָשִׂינוּ
och göra
ve'asino
Du, får gå nära och höra allt vad Herren, vår Gud, säger. Tala sedan om för oss allt vad Herren, vår Gud, har talat till dig så ska vi lyssna och lyda."
28 וַיִּשְׁמַע
och höra
va'jishema
דִּבְרֵיכֶם
ord din
diverei'khem
בְּדַבֶּרְכֶם
i tala du
be'dabere'khem
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
שָׁמַעְתִּי
höra
shamaeti
הֵיטִיבוּ
bli bra
heitivo
Och Herren hörde rösten med dina ord när du talade till mig och Herren sa till mig: "Jag har hört rösten med detta folks ord som de har talat till dig, de har talat väl i allt som de har sagt.
29 וְהָיָה
och vara
ve'hajah
לְבָבָם
hjärta deras
levava'm
לְיִרְאָה
till frukta
le'jireah
וְלִשְׁמֹר
och till hålla
ve'li'shemór
מִצְוֹתַי
budord min
mitóevóta'j
לְמַעַן
därför att
lemaan
וְלִבְנֵיהֶם
och till son deras
ve'li'venei'hem
לְעֹלָם
till evig
le'ólam
Åh, att de alltid hade sådana hjärtan att de vördar mig och håller mina budord så att det går väl för dem och för deras söner för evigt!"
30 לְאָהֳלֵיכֶם
till tält din
le'ahólei'khem
Gå och säg till dem: "Återvänd till era tält."
31 עִמָּדִי
med mig mig
imadi'j
וַאֲדַבְּרָה
och tala
va'adaberah
הַמִּצְוָה
budord
ha'mitóevah
וְהַחֻקִּים
och förordning
ve'ha'chuqim
וְהַמִּשְׁפָּטִים
och rättvisa
ve'ha'mishepatim
תְּלַמְּדֵם
lära sig dem
telamede'm
לְרִשְׁתָּהּ
till ärva henne
le'risheta'h
Men du, stanna här hos mig och jag ska tala till dig alla de budord och förordningar och påbud som du ska lära dem så att de ska göra dem i landet som jag ger dem att besätta.
32 וּשְׁמַרְתֶּם
och hålla
o'shemaretem
לַעֲשׂוֹת
till göra
la'asvót
כַּאֲשֶׁר
som som vilken
ka'asher
אֱלֹהֵיכֶם
Gud din
elóhei'khem
וּשְׂמֹאל
och vänster
o'semól
Ni ska därför hålla så att ni gör som Herren er Gud har befallt er, vänd inte åt sidan till höger eller till vänster.
33 אֱלֹהֵיכֶם
Gud din
elóhei'khem
לְמַעַן
därför att
lemaan
וְטוֹב
och behaga
ve'tvóv
וְהַאֲרַכְתֶּם
och längre
ve'haarakhetem
תִּירָשׁוּן
ärva
tirasho'n
Ni ska vandra på alla vägar som Herren befallt er så att ni får leva och så att det går er väl och era dagar blir förmerade i landet som ni ska besätta.
Färgen på orden markerar hur ovanlig användningen är, ju rödare desto ovanligare.
Färgskala:
1-5
|6-10
|11-50
|51-100
|101-500
|501-1000
|1000+