1 כִּשְׁמֹעַ
som höra
ki'shemóa
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
חִזְקִיָּהוּ
Hiskia
chióeqiaho
וַיִּקְרַע
och riva sönder
va'jiqera
בְּגָדָיו
kläder hans
begadaj'v
וַיִּתְכַּס
och täcka
va'jitekas
בַּשָּׂק
i säcktyg
ba'saq
וַיָּבֹא
och komma
va'javó
Och det hände när kung Hiskia hörde det att han rev sönder sina kläder och täckte sig själv med säcktyg och gick in i Herrens hus.
2 וַיִּשְׁלַח
och sända
va'jishelach
אֶלְיָקִים
Eljaqim
elejaqim
הַסּוֹפֵר
sekreterare
ha'svófer
הַכֹּהֲנִים
präst
ha'kóhanim
מִתְכַּסִּים
täcka
mitekasim
בַּשַּׂקִּים
i säcktyg
ba'saqim
יְשַׁעְיָהוּ
Jesaja
jeshaejaho
Och han sände Eljaqim som ansvarade för palatset och skrivaren Shevna och prästernas äldste, täckta med säcktyg, till profeten Jesaja, Amots son.
3 וַיֹּאמְרוּ
och säga
va'jómero
חִזְקִיָּהוּ
Hiskia
chióeqiaho
וְתוֹכֵחָה
och tillrättavisning
ve'tvókhechah
וּנְאָצָה
och hädelse
o'neatóah
מַשְׁבֵּר
födsel
masheber
וְכֹחַ
och kraft
ve'khócha
לְלֵדָה
till föda
le'ledah
Och de sa till honom: "Så säger Hiskia: Detta är en dag av ångest och tillrättavisning och vanära, för det är dags för barnet att födas men det finns ingen kraft att föda fram det.
4 אֱלֹהֶיךָ
Gud din
elóhe'kha
שְׁלָחוֹ
sända honom
shelach'vó
אֲדֹנָיו
herre hans
adónaj'v
לְחָרֵף
till förakta
le'charef
וְהוֹכִיחַ
och korrigera
ve'hvókhicha
בַּדְּבָרִים
i ord
ba'devarim
אֱלֹהֶיךָ
Gud din
elóhe'kha
וְנָשָׂאתָ
och lyfta
ve'nasata
הַשְּׁאֵרִית
kvarleva
ha'sheerit
הַנִּמְצָאָה
hitta
ha'nimetóaah
Kanhända ska Herren din Gud höra befälhavarens ord, som hans herre kungen i Assyrien har sänt för att håna den levande Guden och ska näpsa orden som Herren din Gud har hört, be därför för den kvarleva som är kvar."
5 וַיָּבֹאוּ
och komma
va'javóo
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
חִזְקִיָּהוּ
Hiskia
chióeqiaho
יְשַׁעְיָהוּ
Jesaja
jeshaejaho
Så kom Kung Hiskias tjänare till Jesaja.
6 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
אֲלֵיהֶם
till dem
alei'hem
יְשַׁעְיָהוּ
Jesaja
jeshaejaho
אֲדֹנֵיכֶם
herre din
adónei'khem
מִפְּנֵי
från ansikte
mi'penei
הַדְּבָרִים
ord
ha'devarim
Och Jesaja sa till dem: "Detta ska ni säga till er herre, så säger Herren : 'Var inte rädd för dessa ord som du har hört, genom vilka Assyriens kungs unga män har smädat mig.
7 הִנְנִי
betänk jag
hine'ni
וְשָׁמַע
och höra
ve'shama
שְׁמוּעָה
rapport
shemoah
וְשָׁב
och återvända
ve'shav
אַרְצוֹ
land hans
aretó'vó
וְהִפַּלְתִּיו
och falla honom
ve'hipaleti'v
בַּחֶרֶב
i svärd
ba'cherev
בְּאַרְצוֹ
i land hans
be'aretó'vó
Se, jag ska ge honom en ande och han ska höra ett rykte och ska vända tillbaka till sitt land, och jag ska få honom att falla för svärd i sitt eget land.' "
8 וַיָּשָׁב
och återvända
va'jashav
וַיִּמְצָא
och hitta
va'jimetóa
מִלָּכִישׁ
från Lachish
mi'lakhish
Och befälhavaren återvände och fann Assyriens kung strida mot Livna, för han hade hört att han lämnat Lachish.
9 וַיִּשְׁמַע
och höra
va'jishema
תִּרְהָקָה
Tirhaqah
tirehaqah
לְהִלָּחֵם
till strida
le'hilachem
וַיִּשְׁמַע
och höra
va'jishema
וַיִּשְׁלַח
och sända
va'jishelach
מַלְאָכִים
budbärare
maleakhim
חִזְקִיָּהוּ
Hiskia
chióeqiaho
Och han hörde sägas om kung Tirhaka i Kush : "Han har kommit ut för att strida mot dig." Och när han hörde det sände han budbärare till Hiskia och sa:
10 חִזְקִיָּהוּ
Hiskia
chióeqiaho
יַשִּׁאֲךָ
bedra dig
jashia'kha
אֱלֹהֶיךָ
Gud din
elóhe'kha
בּוֹטֵחַ
lita på
bvótecha
יְרוּשָׁלִַם
Jerusalem
jeroshalaim
"Detta ska ni tala till Hiskia, Juda kung, och säga: Låt inte din Gud som du litar på lura dig och säga: 'Jerusalem ska inte ges i den Assyriske kungens hand.'
11 לְכָל
till allt -
le'khal-
הָאֲרָצוֹת
land
ha'aratóvót
לְהַחֲרִימָם
till förinta dem
le'hacharima'm
Se, du har hört vad Assyriens kung har gjort mot alla länder, genom att helt förstöra dem, skulle du verkligen undkomma?
12 הַהִצִּילוּ
rädda
ha'hitóilo
הַגּוֹיִם
folkslag
ha'gvójim
הִשְׁחִיתוּ
fördärva
hishechito
אֲבוֹתַי
fader min
avvóta'j
וְרֶצֶף
och Retsef
ve'retóef
וּבְנֵי
och son -
o'venei-
בִּתְלַשָּׂר
i Telasar
bi'telasar
Har ländernas gudar befriat dem som min far har fördärvat, Gozan och Haran och Retsef och Edens söner som var i Telashar?
13 וּמֶלֶךְ
och kung
o'melekhe
וּמֶלֶךְ
och kung
o'melekhe
סְפַרְוָיִם
Sefarvajim
sefarevajim
וְעִוָּה
och Avah
ve'ioah
Var är Chamats kung och Arpads kung och staden Sefarvajims kung, Hena och Avah?"
14 וַיִּקַּח
och ta emot
va'jiqach
חִזְקִיָּהוּ
Hiskia
chióeqiaho
הַסְּפָרִים
skriftrulle
ha'sefarim
הַמַּלְאָכִים
budbärare
ha'maleakhim
וַיִּקְרָאֵהוּ
och ropa honom
va'jiqerae'ho
וַיַּעַל
och höja
va'jaal
וַיִּפְרְשֵׂהוּ
och sprida honom
va'jiferese'ho
חִזְקִיָּהוּ
Hiskia
chióeqiaho
לִפְנֵי
till ansikte
li'fenei
Hiskia tog emot brevet från budbärarens hand och läste det, och Hiskia gick upp till Herrens hus och bredde ut det inför Herrens ansikte.
15 וַיִּתְפַּלֵּל
och be
va'jitepalel
חִזְקִיָּהוּ
Hiskia
chióeqiaho
Och Hiskia bad till Herren och sa:
16 יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
הַכְּרֻבִים
kerub
ha'keruvim
לְבַדְּךָ
till ensam du
le'vade'kha
מַמְלְכוֹת
rike
mamelekhvót
הַשָּׁמַיִם
himlar
ha'shamajim
"Härskarornas Herre, Israels Gud som sitter ovanpå keruberna. Du är Gud, du ensam bland alla kungariken på jorden. Du har gjort himlarna och jorden.
17 אָזְנְךָ
öra din
aóene'kha
וּשְׁמָע
och höra
o'shema
וּשְׁמַע
och höra
o'shema
סַנְחֵרִיב
Sancheriv
sanecheriv
לְחָרֵף
till förakta
le'charef
Vänd ditt öra Herre och hör, öppna dina ögon Herre och se, och hör Sanheribs ord som han har sänt för att håna den levande Guden.
18 הֶחֱרִיבוּ
härja
hecherivo
הָאֲרָצוֹת
land
ha'aratóvót
אַרְצָם
land deras
aretóa'm
Det är sant Herre att Assyriens kung har ödelagt alla länder och deras mark,
19 אֱלֹהֵיהֶם
Gud deras
elóhei'hem
וַיְאַבְּדוּם
och förgöra dem
va'jeabedo'm
och har kastat deras gudar i elden, för de är inga gudar utan människohänders arbete, trä och sten, därför har de blivit fördärvade.
20 אֱלֹהֵינוּ
Gud vår
elóhei'no
הוֹשִׁיעֵנוּ
rädda oss
hvóshie'no
מִיָדוֹ
från hand hans
mi'jad'vó
וְיֵדְעוּ
och veta
ve'jedeo
מַמְלְכוֹת
rike
mamelekhvót
לְבַדֶּךָ
till ensam du
le'vade'kha
Nu Herre vår Gud, fräls oss från hans hand så att alla kungariken på jorden ska veta att du är Herre, du ensam."
21 וַיִּשְׁלַח
och sända
va'jishelach
יְשַׁעְיָהוּ
Jesaja
jeshaejaho
חִזְקִיָּהוּ
Hiskia
chióeqiaho
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
הִתְפַּלַּלְתָּ
be
hitepalaleta
סַנְחֵרִיב
Sancheriv
sanecheriv
Sedan sände Jesaja, Amots son, bud till Hiskia och sa: "Så säger Herren, Israels Gud, eftersom du har bett till mig mot Assyriens kung Sanherib,
22 בְּתוּלַת
ung kvinna
betolat
אַחֲרֶיךָ
efter dig
achare'kha
יְרוּשָׁלִָם
Jerusalem
jeroshalaim
är detta ordet som Herren har talat om honom. Jungfrun dottern Sion har föraktat dig och skrattat åt ditt hån, Jerusalems dotter har skakat sitt huvud mot dig.
23 חֵרַפְתָּ
förakta
cherafeta
וְגִדַּפְתָּ
och håna
ve'gidafeta
הֲרִימוֹתָה
lyfta upp
harimvótah
וַתִּשָּׂא
och lyfta
va'tisa
עֵינֶיךָ
öga din
eine'kha
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
Vem har du hånat och hädat? Och mot vem har du hävt upp din röst? Ja du har lyft upp dina ögon högt mot Israels Helige.
24 עֲבָדֶיךָ
tjänare din
avade'kha
חֵרַפְתָּ
förakta
cherafeta
וַתֹּאמֶר
och säga
va'tómer
רִכְבִּי
vagn min
rikhebi'j
יַרְכְּתֵי
sida
jareketei
לְבָנוֹן
Libanon
levanvón
וְאֶכְרֹת
och hugga
ve'ekherót
אֲרָזָיו
cederträ hans
araóaj'v
בְּרֹשָׁיו
cypress hans
beróshaj'v
וְאָבוֹא
och komma
ve'avvó
כַּרְמִלּוֹ
plantering hans
karemil'vó
Genom dina tjänare har du hånat Herren och sagt: 'Med skaror av mina vagnar kommer jag till de höga bergen, till de innersta delarna av Libanon, och jag har huggit ner dess höga cedrar, och dess utvalda cypresser, och jag har kommit till hans högsta höjder och skogarna med hans fruktbärande fält.
25 וְשָׁתִיתִי
och dricka
ve'shatiti
וְאַחְרִב
och torka
ve'acheriv
בְּכַף
i handflata -
be'khaf-
פְּעָמַי
tillfälle min
peama'j
Jag har grävt och druckit vatten och med min fotsula har jag torkat upp alla Egyptens floder.'
26 לְמֵרָחוֹק
till från avlägsen
le'me'rachvóq
וִיצַרְתִּיהָ
och forma henne
vi'jtóareti'ha
הֲבֵאתִיהָ
komma henne
haveti'ha
לְהַשְׁאוֹת
till lamslås (som av ett oväder)
le'hashevót
בְּצֻרוֹת
befästa
betóurvót
Har du inte hört? För länge sedan gjorde jag det, i forna tider skapade jag det, nu har jag låtit det ske, det är gjort, denna befästa stad ska läggas öde i en ruinhög.
27 וְיֹשְׁבֵיהֶן
och sitta deras
ve'jóshevei'hen
וָבֹשׁוּ
och skämmas
va'vósho
וּשְׁדֵמָה
och fält
o'shedemah
לִפְנֵי
till ansikte
li'fenei
Och dina invånare har en kort hand, de är rädda och skamsna, de är som gräset på fältet och som de gröna örterna, som gräset på taket och som ett sädesfält innan det vuxit upp.
28 וְשִׁבְתְּךָ
och sitta du
ve'shivete'kha
וְצֵאתְךָ
och frambringa du
ve'tóete'kha
וּבוֹאֲךָ
och komma du
o'vvóa'kha
יָדָעְתִּי
jag vet
jadaeti
הִתְרַגֶּזְךָ
skaka du
hiterageóe'kha
Jag känner ditt sittande och ditt gående ut och ditt gående in och ditt raseri mot mig.
29 הִתְרַגֶּזְךָ
skaka du
hiterageóe'kha
וְשַׁאֲנַנְךָ
och säkra din
ve'shaanane'kha
בְאָזְנָי
i öra min
ve'aóena'j
וְשַׂמְתִּי
och sätta
ve'sameti
בְּאַפֶּךָ
i näsa din
be'ape'kha
וּמִתְגִּי
och betsel min
o'mitegi'j
בִּשְׂפָתֶיךָ
i läpp din
bi'sefate'kha
וַהֲשִׁיבֹתִיךָ
och återvända dig
va'hashivóti'kha
בַּדֶּרֶךְ
i väg
ba'derekhe
På grund av ditt raseri mot mig och för att ditt uppror har kommit upp i mina öron, därför ska jag sätta min krok i din näsa, och mitt betsel i dina läppar, och jag ska vända dig tillbaka den väg som du kom.
30 וּבַשָּׁנָה
och i år
o'va'shanah
הַשֵּׁנִית
andra
ha'shenit
שָׁחִיס
självvuxen säd
shachis
וּבַשָּׁנָה
och i år
o'va'shanah
הַשְּׁלִישִׁית
tredje
ha'shelishit
וְקִצְרוּ
och skörda
ve'qitóero
וְנִטְעוּ
och plantera
ve'niteo
כְרָמִים
vingård
kheramim
וֶאֱכוֹל
och äta
ve'ekhvól
פִרְיָם
frukt deras
fireja'm
Och detta ska vara tecknet för dig : Detta år ska ni äta det som är självvuxet, och det andra året det som växer upp på samma sätt, och det tredje året ska ni så och skörda och plantera vingårdar och äta dess frukt.
31 וְיָסְפָה
och lägga till
ve'jasefah
הַנִּשְׁאָרָה
bli kvar
ha'nishearah
לְמָטָּה
till nertill
le'matah
וְעָשָׂה
och göra
ve'asah
לְמָעְלָה
till ovan
le'maela'h
Och kvarlevan av Juda hus som flydde ska igen slå rot neråt och bära frukt uppåt.
32 מִירוּשָׁלִַם
från Jerusalem
mi'jroshalaim
שְׁאֵרִית
kvarleva
sheerit
וּפְלֵיטָה
och flykt
o'feleitah
קִנְאַת
avundsjuka
qineat
För från Jerusalem ska en kvarleva komma fram och från berget Sion de som överlevt. Härskarornas Herres nitälskan ska göra detta.
33 יְקַדְּמֶנָּה
möta henne
jeqademe'nah
יִשְׁפֹּךְ
utgjuta
jishepókhe
Därför säger Herren angående Assyriens kung: Han ska inte komma till denna stad och inte skjuta någon pil där, inte heller ska han komma framför den med sköld, inte kasta upp en ramp mot den.
34 בַּדֶּרֶךְ
i väg
ba'derekhe
Samma väg som han kom ska han återvända, och han ska inte komma till denna stad förkunnar Herren.
35 וְגַנּוֹתִי
och beskydda
ve'ganvóti
לְהוֹשִׁיעָהּ
till rädda henne
le'hvóshia'h
לְמַעֲנִי
därför att mig
lemaani'j
וּלְמַעַן
och därför att
o'lemaan
עַבְדִּי
tjänare min
avedi'j's
För jag ska försvara denna stad för att frälsa den för min egen skull och för min tjänare Davids skull."
36 וַיֵּצֵא
och frambringa
va'jetóe
מַלְאַךְ
budbärare
maleakhe
וַיַּכֶּה
och slå ner
va'jake
בְּמַחֲנֵה
i skara
be'machane
וּשְׁמֹנִים
och åttio
o'shemónim
וַחֲמִשָּׁה
och fem
va'chamishah
וַיַּשְׁכִּימוּ
och stiga upp
va'jashekimo
בַבֹּקֶר
i morgon
va'bóqer
כֻלָּם
allt deras
khula'm
פְּגָרִים
kadaver
pegarim
Och Herrens ängel gick fram och slog i Assyriens läger 185 000, och när man steg upp tidigt på morgonen, se då var alla döda kroppar.
37 וַיִּסַּע
och ge sig av
va'jisa
וַיֵּלֶךְ
och gå
va'jelekhe
וַיָּשָׁב
och återvända
va'jashav
סַנְחֵרִיב
Sancheriv
sanecheriv
וַיֵּשֶׁב
och sitta
va'jeshev
בְּנִינְוֵה
i Ninveh
be'nineve
Så Assyriens kung Sanherib gick därifrån och återvände och bosatte sig i Nineve.
38 מִשְׁתַּחֲוֶה
buga sig
mishetachave
נִסְרֹךְ
Nisroch
niserókhe
אֱלֹהָיו
Gud hans
elóhaj'v
וְאַדְרַמֶּלֶךְ
och Adrammelech
ve'aderamelekhe
וְשַׂרְאֶצֶר
och Sharetser
ve'sareetóer
הִכֻּהוּ
slå ner honom
hiku'ho
בַחֶרֶב
i svärd
va'cherev
וַיִּמְלֹךְ
och regera
va'jimelókhe
אֵסַר
Esar-Chaddon -
esar-
חַדֹּן
Esar-Chaddon
chadón
תַּחְתָּיו
undertill honom
tachetaj'v's
Och det hände när han tillbad i sin gud Nisrochs hus, att hans söner Adramelech och Sharetser slog honom med svärd, och de flydde till Ararats land. Och hans son Esarchadon regerade i hans ställe.
Färgen på orden markerar hur ovanlig användningen är, ju rödare desto ovanligare.
Färgskala:
1-5
|6-10
|11-50
|51-100
|101-500
|501-1000
|1000+