Nu hände det i kung Hiskias 14:e år, att Sanherib, kung i Assyrien, kom upp mot de befästa städerna i Juda och intog dem.

Assyriens kung sände sin befälhavare från Lachish till Jerusalem, till kung Hiskia med en stor armé. Och han stod vid kanalen till den övre dammen på huvudvägen vid Valkarfältet.

Då kom : Eljaqim, son till Hilkia , som var över, och skrivaren Shevna och Joach, upptecknaren Asafs son, fram till honom.

Och befälhavaren sa till dem: "Säg nu till Hiskia: Så säger den store kungen, kungen i Assyrien : Vilken trygghet sätter du din förtröstan till?

Jag säger: Det är bara tomma ord, för råd och styrka är för strid. Vem litar du på eftersom du har gjort uppror mot mig?

Se, du litar på denna stav av flisig vass, på Egypten, som ifall man lutar sig mot den, går in i handen och genomborrar den. Sådan är farao, Egyptens kung, för alla som litar på honom.

Men du kanske säger till mig: 'Vi litar på Herren vår Gud '. Är det inte han, vars höga platser och altare Hiskia har tagit bort, och har sagt till Juda och Jerusalem: Ni ska tillbe inför detta altare?

Nu ber jag därför, gör en vadslagning med min herre, Assyriens kung, och jag ska ge dig 2 000 hästar om du kan klara din del att sätta ryttare på dem.

Hur kan ni vända bort ansiktet från en ledare, och den minste av min herres tjänare, så att ni sätter er tillit till Egypten för hästar och ryttare?

Har jag kommit upp utan Herren mot detta land för att fördärva det? Herren har sagt till mig: Gå upp mot detta land och fördärva det."

Då sa Eljaqim och Shevna och Joach till befälhavaren : "Snälla, tala till dina tjänare på arameiska, för vi förstår det. Tala inte till oss på judiska, på hörhåll inför folket som står på muren."

Men befälhavaren svarade: "Har min herre sänt mig till din herre och till dig för att tala dessa ord? Har han inte sänt mig till männen som sitter på muren, för de kommer tillsammans med er att äta sin egen avföring och dricka sin egen urin!"

Sedan stod befälhavaren och ropade med hög röst på det judiska språket och sa: "Lyssna till orden från den store kungen – Assyriens kung!

Så säger kungen : Låt inte Hiskia lura er, för han kommer inte att kunna befria er.

Låt inte heller Hiskia få er att lita på Herren och säga att Herren säkert ska rädda oss, denna stad ska inte ges i den assyriske kungens hand.

Lyssna inte på Hiskia, för så säger Assyriens kung: Gör fred med mig och kom ut till mig och ät var och en av sitt vin och var och en av sitt fikonträd och drick var och en vattnet från sin egen brunn,

tills jag kommer och för bort er till ett land som liknar ert eget, ett land med säd och vin, ett land med bröd och vingårdar.