1 וַיִּשְׁלַח
och sända
va'jishelach
וַיָּבֹא
och komma
va'javó
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
אֲנָשִׁים
bräcklig människa
anashim
Herren sände Natan till David. Och han kom till honom och sa till honom: "Det var två män som bodde i en stad, den ene var rik och den andre fattig.
2 לְעָשִׁיר
till rik
le'ashir
וּבָקָר
och boskap
o'vaqar
Den rike hade överflöd av får och boskap.
3 וְלָרָשׁ
och till bli fattig
ve'la'rash
כִּבְשָׂה
tacklamm
kivesah
וַיְחַיֶּהָ
och leva henne
va'jechaje'ha
וַתִּגְדַּל
och växa
va'tigedal
בָּנָיו
söner hans
banaj'v
יַחְדָּו
tillsammans
jachedav
מִפִּתּוֹ
från bit hans
mi'pit'vó
וּמִכֹּסוֹ
och från bägare hans
o'mi'kós'vó
וּבְחֵיקוֹ
och i famn hans
o've'cheiq'vó
תִשְׁכָּב
ligga ner
tishekav
וַתְּהִי
och vara -
va'tehi-
Men den fattiga mannen hade ingenting förutom ett litet lamm som han hade köpt. Han födde upp det, och det växte upp tillsammans med honom och hans söner. Det åt av hans mat, drack från hans glas och sov i hans armar. Det var som en dotter för honom.
4 וַיָּבֹא
och komma
va'javó
וַיַּחְמֹל
och skona
va'jachemól
לָקַחַת
till ta emot
la'qachat
מִצֹּאנוֹ
från småboskap hans
mi'tóón'vó
וּמִבְּקָרוֹ
och från boskap hans
o'mi'beqar'vó
לַעֲשׂוֹת
till göra
la'asvót
לָאֹרֵחַ
till resande
la'órecha
וַיִּקַּח
och ta emot
va'jiqach
כִּבְשַׂת
tacklamm
kivesat
הָרָאשׁ
bli fattig
ha'rash
וַיַּעֲשֶׂהָ
och göra henne
va'jaase'ha
När den rike mannen fick besök av en resenär, ville han inte använda något av sina egna lamm eller boskap för att ge mat åt sin besökare. I stället tog han den fattige mannens lamm och tillredde det till mannen."
5 וַיִּחַר
och bli upprörd -
va'jichar-
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
David exploderade i ilska över hur den rike mannen betett sig. Han sa till Natan: "Så sant Herren lever, den mannen som gjorde detta förtjänar att dö.
6 הַכִּבְשָׂה
tacklamm
ha'kivesah
יְשַׁלֵּם
fullborda
jeshalem
אַרְבַּעְתָּיִם
fyrdubbelt
arebaetajim
Han ska ersätta lammet fyrfalt, på grund av vad han gjort och hans brist på medlidande."
7 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
מְשַׁחְתִּיךָ
smörja dig
meshacheti'kha
לְמֶלֶךְ
till kung
le'melekhe
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
וְאָנֹכִי
och jag
ve'anókhi
הִצַּלְתִּיךָ
rädda dig
hitóaleti'kha
Natan sa till David: "Du är den mannen. Så säger Herren, Israels Gud : Jag har smort dig till kung över Israel, och jag har räddat dig ur Sauls hand,
8 וָאֶתְּנָה
och ge
va'etena'h
אֲדֹנֶיךָ
herre din
adóne'kha
אֲדֹנֶיךָ
herre din
adóne'kha
בְּחֵיקֶךָ
i famn din
be'cheiqe'kha
וָאֶתְּנָה
och ge
va'etena'h
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
וִיהוּדָה
och Juda
vi'jhodah
וְאֹסִפָה
och lägga till
ve'ósifah
כָּהֵנָּה
som dem
ka'henah
וְכָהֵנָּה
och som dem
ve'kha'henah
och till dig gav jag din herres hus och din herres hustru i din famn och gav dig Israels och Juda hus, och om det var för lite så skulle jag ge dig så mycket mer.
9 לַעֲשׂוֹת
till göra
la'asvót
בְּעֵינוֹ
i öga hans
be'ein'vó
בַחֶרֶב
i svärd
va'cherev
אִשְׁתּוֹ
kvinna hans
ishet'vó
לָקַחְתָּ
ta emot
laqacheta
לְאִשָּׁה
till kvinna
le'ishah
וְאֹתוֹ
och - honom
ve'ót'vó
הָרַגְתָּ
slakta
harageta
בְּחֶרֶב
i svärd
be'cherev
Varför har du föraktat Herrens ord till att göra det som är ont i mina ögon? Orija, hettiten har du slagit med svärd och hans hustru har du tagit till att bli din hustru, och honom har du slagit med Ammons söners svärd.
10 מִבֵּיתְךָ
från hus din
mi'beite'kha
בְזִתָנִי
förakta mig
veóita'ni
וַתִּקַּח
och ta emot
va'tiqach
לִהְיוֹת
till vara
li'hejvót
לְאִשָּׁה
till kvinna
le'ishah's
Och nu ska svärdet aldrig lämna ditt hus eftersom du har föraktat mig och har tagit hettiten Orijas hustru till att bli din hustru.
11 הִנְנִי
betänk jag
hine'ni
מִבֵּיתֶךָ
från hus din
mi'beite'kha
וְלָקַחְתִּי
och ta emot
ve'laqacheti
נָשֶׁיךָ
kvinna din
nashe'kha
לְעֵינֶיךָ
till öga din
le'eine'kha
וְנָתַתִּי
och ge
ve'natati
לְרֵעֶיךָ
till granne din
le'ree'kha
וְשָׁכַב
och ligga ner
ve'shakhav
נָשֶׁיךָ
kvinna din
nashe'kha
לְעֵינֵי
till öga
le'einei
הַשֶּׁמֶשׁ
sol
ha'shemesh
Så säger Herren : Se, jag ska resa upp ondska mot dig från ditt eget hus och jag ska ta dina fruar framför dina ögon och ge dem åt en annan man och han ska ligga med dina fruar mitt på ljusa dagen ,
12 בַסָּתֶר
i hemlighet
va'sater
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
וְנֶגֶד
och inför
ve'neged
הַשָּׁמֶשׁ
sol
ha'shamesh's
för du gjorde detta i hemlighet, men jag ska göra dessa ting inför hela Israel mitt på ljusa dagen."
13 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
לַיהוָה
till JHVH
la'jhvah's
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
חַטָּאתְךָ
synd din
chatate'kha
David sa till Natan: "Jag har syndat mot Herren." Och Natan sa till David: "Herren har även tagit bort din synd, du ska inte dö.
14 נִאַצְתָּ
förakta
niatóeta
הַיִּלּוֹד
född
ha'jilvód
Likväl, eftersom du har fått Herrens fiender att häda, ska sonen som är född till dig döden dö."
15 וַיֵּלֶךְ
och gå
va'jelekhe
וַיִּגֹּף
och slå
va'jigóf
לְדָוִד
till David
le'david
וַיֵּאָנַשׁ
och svårt sjuk
va'jeanash
Och Natan gick till sitt hus. Och Herren slog barnet som Orijas hustru fött åt David och det blev mycket sjukt.
16 וַיְבַקֵּשׁ
och söka
va'jevaqesh
וַיָּצָם
och fasta
va'jatóam
וְשָׁכַב
och ligga ner
ve'shakhav
Och David bönade till Gud för ynglingen och David fastade och så ofta han gick in låg han hela natten på marken.
17 וַיָּקֻמוּ
och stå upp
va'jaqumo
לַהֲקִימוֹ
till stå upp honom
la'haqim'vó
Och de äldste i hans hus steg upp och stod bredvid honom för att resa upp honom från marken, men han ville inte, inte heller åt han bröd med dem.
18 הַשְּׁבִיעִי
sjunde
ha'shevii
וַיִּרְאוּ
och frukta
va'jireo
לְהַגִּיד
till berätta
le'hagid
בִהְיוֹת
i vara
vi'hejvót
דִּבַּרְנוּ
tala
dibareno
בְּקוֹלֵנוּ
i röst vår
be'qvóle'no
וְעָשָׂה
och göra
ve'asah
Och det hände på den sjunde dagen att barnet dog. Men Davids tjänare var rädda för att berätta att barnet var dött, för de sa: "Se, när barnet fortfarande levde talade vi med honom men han lyssnade inte till vår röst, hur ska vi då kunna säga till honom att barnet är dött utan att han skadar sig själv?"
19 עֲבָדָיו
tjänare hans
avadaj'v
מִתְלַחֲשִׁים
viska
mitelachashim
וַיָּבֶן
och åtskilja
va'javen
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
עֲבָדָיו
tjänare hans
avadaj'v
וַיֹּאמְרוּ
och säga
va'jómero
Men när David såg att tjänarna viskade med varandra förstod David att barnet var dött och David sa till sina tjänare: "Är barnet dött?" De svarade: "Han är död."
20 וַיָּקָם
och stå upp
va'jaqam
מֵהָאָרֶץ
från land
me'ha'aretó
וַיִּרְחַץ
och tvätta
va'jirecható
וַיָּסֶךְ
och smörja
va'jasekhe
וַיְחַלֵּף
och passera
va'jechalef
שִׂמְלָתוֹ
kläder hans
simelat'vó
וַיָּבֹא
och komma
va'javó
וַיִּשְׁתָּחוּ
och buga sig
va'jishetacho
וַיָּבֹא
och komma
va'javó
וַיִּשְׁאַל
och fråga
va'jisheal
וַיָּשִׂימוּ
och sätta
va'jasimo
וַיֹּאכַל
och äta
va'jókhal
Och David steg upp från marken och tvättade och smorde sig själv och bytte kläder och han kom in i Herrens hus och tillbad. Sedan kom han till sitt eget hus och han begärde och de satte fram bröd till honom och han åt.
21 וַיֹּאמְרוּ
och säga
va'jómero
עֲבָדָיו
tjänare hans
avadaj'v
בַּעֲבוּר
i för din skull
ba'avor
וַתֵּבְךְּ
och gråta
va'tevekhe
וְכַאֲשֶׁר
och som som vilken
ve'kha'asher
וַתֹּאכַל
och äta
va'tókhal
Och hans tjänare sa till honom: "Vad är detta som du har gjort? Du fastade och grät för barnet medan det levde, men när barnet är dött stiger du upp och äter bröd."
22 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
וָאֶבְכֶּה
och gråta
va'eveke
יְחָנַּנִי
visa nåd mig
jechana'ni
Och han sa: "När barnet fortfarande levde fastade jag och grät, för jag sa : Vem vet om inte Herren ska ge nåd och låta barnet leva?
23 לַהֲשִׁיבוֹ
till återvända honom
la'hashiv'vó
Men nu är han död. Varför ska jag då fasta? Kan jag föra honom tillbaka igen? Jag ska gå till honom, men han kommer inte tillbaka till mig."
24 וַיְנַחֵם
och känna sorg
va'jenachem
אִשְׁתּוֹ
kvinna hans
ishet'vó
וַיָּבֹא
och komma
va'javó
אֵלֶיהָ
till henne
ele'ha
וַיִּשְׁכַּב
och ligga ner
va'jishekav
וַתֵּלֶד
och föda
va'teled
וַיִּקְרָא
och ropa
va'jiqera
וַיהוָה
och JHVH
va'jhvah
אֲהֵבוֹ
älska honom
ahev'vó
Och David tröstade Batsheva, sin hustru, och gick in till henne och låg med henne och hon födde en son och hon gav honom namnet Salomo. Och Herren älskade honom
25 וַיִּשְׁלַח
och sända
va'jishelach
וַיִּקְרָא
och ropa
va'jiqera
יְדִידְיָהּ
Jedidjah
jedidejah
בַּעֲבוּר
i för din skull
ba'avor
och han sände genom profeten Natans hand och han gav honom namnet Jedidja, för Herrens skull.
26 וַיִּלָּחֶם
och strida
va'jilachem
בְּרַבַּת
i Rabbah
be'rabat
וַיִּלְכֹּד
och inta
va'jilekód
הַמְּלוּכָה
kungarike
ha'melokhah
Joav krigade mot Ammons söners Rabbah och tog den kungliga staden.
27 וַיִּשְׁלַח
och sända
va'jishelach
מַלְאָכִים
budbärare
maleakhim
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
נִלְחַמְתִּי
strida
nilechameti
בְרַבָּה
i Rabbah
ve'rabah
לָכַדְתִּי
inta
lakhadeti
Och Joav sände budbärare till David och sa: "Jag har krigat mot Rabbah, jag har tagit stadens vattenförråd.
28 וַחֲנֵה
och slå läger
va'chane
וְלָכְדָהּ
och inta henne
ve'lakheda'h
וְנִקְרָא
och ropa
ve'niqera
Samla nu ihop resten av folket och slå läger mittemot staden och ta den, annars tar jag staden och den blir uppkallad efter mitt namn."
29 וַיֶּאֱסֹף
och samla in
va'jeesóf
וַיֵּלֶךְ
och gå
va'jelekhe
וַיִּלָּחֶם
och strida
va'jilachem
וַיִּלְכְּדָהּ
och inta henne
va'jilekeda'h
Och David samlade ihop hela folket och gick till Rabbah och stred mot den och intog den.
30 וַיִּקַּח
och ta emot
va'jiqach
עֲטֶרֶת
ärekrona -
ateret-
מַלְכָּם
kung deras
maleka'm
רֹאשׁוֹ
huvud hans
rósh'vó
וּמִשְׁקָלָהּ
och vikt henne
o'misheqala'h
וַתְּהִי
och vara
va'tehi
וּשְׁלַל
och byte
o'shelal
הוֹצִיא
frambringa
hvótói
Och han tog av Malkams krona från hans huvud och dess vikt var en talent guld och på den fanns mycket dyrbara stenar och den sattes på Davids huvud. Och han förde bort bytet från staden, väldigt mycket.
31 הוֹצִיא
frambringa
hvótói
וַיָּשֶׂם
och sätta
va'jasem
בַּמְּגֵרָה
i såg
ba'megerah
וּבַחֲרִצֵי
och i järnhacka
o'va'charitóei
הַבַּרְזֶל
järn
ha'bareóel
וּבְמַגְזְרֹת
och i yxa
o've'mageóerót
הַבַּרְזֶל
järn
ha'bareóel
וְהֶעֱבִיר
och passera
ve'heevir
בַּמַּלְכֶּן
i tegel
ba'maleken
וַיָּשָׁב
och återvända
va'jashav
וְכָל
och allt -
ve'khal-
יְרוּשָׁלִָם
Jerusalem
jeroshalaim'f
Och han förde ut folket som var därinne och ställde dem under sågar och under harvar av järn och under yxor av järn och lät dem gå genom tegelugnen, och så gjorde han mot alla Ammons söners städer. Och David och allt folket återvände till Jerusalem.
Färgen på orden markerar hur ovanlig användningen är, ju rödare desto ovanligare.
Färgskala:
1-5
|6-10
|11-50
|51-100
|101-500
|501-1000
|1000+