Abram och hans hustru Saraj var barnlösa. Saraj hade en egyptisk tjänstekvinna som hette Hagar.

Saraj sa till Abram: "Eftersom Herren har gjort så att jag inte kan få barn, så ligg med min tjänarinna. Kanske kan jag få en familj genom henne." Abram lyssnade på Sarajs ord.

Efter tio år i Kanaans land gav Saraj, Abrams fru, sin egyptiska tjänarinna Hagar till sin man som en andra fru.

Abram låg med Hagar och hon blev gravid. När Hagar fick reda på att hon var gravid började hon se ner på sin föreståndarinna.

Då sa Saraj till Abram: "Det är ditt fel att all denna orätt har drabbat mig. Jag tillät min tjänarinna att ligga med dig, men när hon såg att hon var gravid började hon förakta mig. Låt Herren döma mellan mig och dig."

Abram sa till Saraj: "Eftersom du bestämmer över din tjänarinna, så gör vad du vill med henne." Då började Saraj gå så hårt åt Hagar att hon flydde bort från Saraj.

Herrens ängel hittade Hagar nära en vattenkälla i öknen, källan som ligger på vägen mot Sur.

Ängeln frågade: "Hagar, Sarajs tjänarinna, varifrån kommer du och vart är du på väg?" Hon svarade: "Jag flyr från min föreståndarinna, Saraj."

Då sa Herrens ängel till henne: "Vänd tillbaka till din föreståndarinna och ödmjuka dig under henne."

Herrens ängel sa: "Jag ska göra din ätt mycket stor. Den ska bli så stor att ingen kan räkna dem alla."

Sedan sa Herrens ängel till henne: "Du är nu gravid och ska snart föda en son. Du ska ge honom namnet Ismael , för Herren har hört hur du plågats.

Din son ska bli en vild man ; hans hand ska vara emot alla, och alla ska vara emot honom. Han ska bo borta från alla sina bröder."

Hagar gav Herren, som hade talat med henne, ett namn: "Du är en Gud som ser." Hon sa : "Har jag verkligen fått se en skymt av honom som ser mig?"

Därför fick källan namnet "Den levandes brunn han som ser mig ", den ligger mellan Kadesh och Bared.

Hagar födde en son till Abram och Abram gav sin son, som Hagar fött, namnet Ismael.

Abram levde 86 år innan Hagar födde Ismael åt Abram.