Avancerad sök

Sökresultat: 22

Kärnbibeln: (1)

5 Mos 6:4

Det största budet – älska Herren din Gud!

[Följande vers utgör den judiska trosbekännelsen Shema ("Hör" från hebreiskans shama – att höra, hörsamma och lyda). Frasen läses flera gånger under dagen och lyder:
Shema Jisrael Adonai eloheinu Adonai echad.
JHVH (Jahveh) uttalas aldrig utan byts på grund av sin helighet ut till Adonai (Herre). På frågan vilket som är det största budet svarar Jesus genom att citera denna text, se Matt 22:37–38.]

Hör, Israel!
Herren (Jahveh) [är] vår Gud (Elohim), Herren (Jahveh)
är en (den ende).
[Räkneordet echad (en, ett), som här skulle kunna översättas "den ende", har dessutom betydelsen "unik", "enad, förenad" och används även om man och hustru som blir "ett kött", se 1 Mos 2:24.]

Interlinjär versionBETA: (1)

5 Mos 6:4
שְׁמַע
höra
יִשְׂרָאֵל
Israel
יְהוָה
JHVH
אֱלֹהֵינוּ
Gud
יְהוָה
JHVH
אֶחָד
en

Hebreiska ord: (1)

H8085
höra, lyssna, lyda - שָׁמַע (shama)
Detta är ett mångbottnat ord som har med allt slags lyssnande att göra. Detta ord inleder den judiska trosbekännelsen Shma Israel som återfinns i 5 Mos 6:4. Där är det en uppmaning till att både lyssna, förstå det man hör och lyda det som sägs. På detta sätt används ordet på många platser genom hela den hebreiska Bibeln.

Även om inte ordet alltid står i aktiv form i grundtexten så ligger det i själva ordets betydelse att det alltid kräver ett aktivt lyssnande. På samma sätt som Jakob talar om att man inte bara kan vara Ordets hörare, utan även måste vara dess görare, så kräver ordet shama ett handlande på det som hörs och också lydnad. Tyvärr finns det många exempel i bibeltexterna på att just detta inte är fallet, när man hör men struntar i det som sägs. Höra och göra samt lyssna och lyda beskriver väl hur vi ska förstå verbet shama.

Personer: (1)

Jakob/Israel (patriarken)
Abrahams barnbarn, som Gud gav namnet Israel. Hans efterkommande är israeliterna/judarna.

Korsreferenser: (18)

2 Mos 19:23
Mose sa till Herren (Jahveh): "Folket kan inte komma upp på berget Sinai för du är den (den ende) [syftar på att Herren är en, som det står i 5 Mos 6:4] som har varnat oss och sagt: Sätt gränser runt berget och håll det helgat."
2 Mos 19:23
Mose sa till Herren (Jahveh): "Folket kan inte komma upp på berget Sinai för du är den (den ende) [syftar på att Herren är en, som det står i 5 Mos 6:4] som har varnat oss och sagt: Sätt gränser runt berget och håll det helgat."
2 Mos 24:7
Sedan tog han förbundsakten [hebr. sefer ha-brit – som nyligen hade skrivits ned, se 2 Mos 20–23] och läste upp den för folket, och de sa: "Allt vad Herren (Jahveh) har talat vill vi göra (agera efter) [följa] och lyda (höra, hörsamma)."
[Här i vers 7 läggs nu även verbet höra/lyda/hörsamma (hebr. shama) till, jfr med vers 3. I Israels trosbekännelse Shema Jisrael ("Hör, Israel"), finns samma koppling till att hörsamma och lystra till själva innehållet genom att gensvara, se 5 Mos 6:4–9; Mark 12:29.]
2 Mos 24:7
Sedan tog han förbundsakten [hebr. sefer ha-brit – som nyligen hade skrivits ned, se 2 Mos 20–23] och läste upp den för folket, och de sa: "Allt vad Herren (Jahveh) har talat vill vi göra (agera efter) [följa] och lyda (höra, hörsamma)."
[Här i vers 7 läggs nu även verbet höra/lyda/hörsamma (hebr. shama) till, jfr med vers 3. I Israels trosbekännelse Shema Jisrael ("Hör, Israel"), finns samma koppling till att hörsamma och lystra till själva innehållet genom att gensvara, se 5 Mos 6:4–9; Mark 12:29.]
5 Mos Introduktion
[På hebreiska heter Femte Moseboken Devarim som betyder "ord". På grekiska kallas den Deuteronómion och därifrån kommer namnet Deuteronomium och det engelska Deuteronomy.
En formulering som ofta återkommer i denna bok är att Herren ger budord som israeliterna ska hålla. Ordet för budord är hebr. mitsvah (pl. mitzvot) som även kan översättas med befallning. Substantivet kommer från verbet för att befalla som är tsavah. I hebreiskan blir det en tydlig koppling mellan dessa ord då det ofta uppmanas att hålla hans befallningar, se 5 Mos 4:2, 40; 6:1, 2, 17, 25 osv.
Struktur:
A. Moses inledande ord – tillbakablick (5 Mos 1:6–3:29)
B. Huvudpunkter (5 Mos 4:1–49)
C. Utläggning av förbundet på Horeb (5 Mos 5:1–11:32)
D. Förbundet (5 Mos 12:1–26:19)
C´ Utläggning av förbundet i Moabs land (5 Mos 27:1–28:68)
B´ Huvudpunkter (5 Mos 29:1–30:20)
A´ Moses avslutande ord – blickar framåt (5 Mos 31:1–33:29)
Epilog – Moses död (5 Mos 34:1–12)
Skrivet: Strax före 1406 f.Kr.
Enligt judisk tradition dog Mose 1406 f.Kr, så boken bör vara skriven innan dess.
Berör tidsperioden: Knappt 10 månader i slutet på ökenvandringen ca 1400 f.Kr.
Författare: Det är troligt att Mose har sammanställt stora delar av boken. Att Mose skrev ner åtminstone delar av de episoder som skedde under hans livstid bekräftas av Jesus i Joh 5:46.]
5 Mos Introduktion
[På hebreiska heter Femte Moseboken Devarim som betyder "ord". På grekiska kallas den Deuteronómion och därifrån kommer namnet Deuteronomium och det engelska Deuteronomy.
En formulering som ofta återkommer i denna bok är att Herren ger budord som israeliterna ska hålla. Ordet för budord är hebr. mitsvah (pl. mitzvot) som även kan översättas med befallning. Substantivet kommer från verbet för att befalla som är tsavah. I hebreiskan blir det en tydlig koppling mellan dessa ord då det ofta uppmanas att hålla hans befallningar, se 5 Mos 4:2, 40; 6:1, 2, 17, 25 osv.
Struktur:
A. Moses inledande ord – tillbakablick (5 Mos 1:6–3:29)
B. Huvudpunkter (5 Mos 4:1–49)
C. Utläggning av förbundet på Horeb (5 Mos 5:1–11:32)
D. Förbundet (5 Mos 12:1–26:19)
C´ Utläggning av förbundet i Moabs land (5 Mos 27:1–28:68)
B´ Huvudpunkter (5 Mos 29:1–30:20)
A´ Moses avslutande ord – blickar framåt (5 Mos 31:1–33:29)
Epilog – Moses död (5 Mos 34:1–12)
Skrivet: Strax före 1406 f.Kr.
Enligt judisk tradition dog Mose 1406 f.Kr, så boken bör vara skriven innan dess.
Berör tidsperioden: Knappt 10 månader i slutet på ökenvandringen ca 1400 f.Kr.
Författare: Det är troligt att Mose har sammanställt stora delar av boken. Att Mose skrev ner åtminstone delar av de episoder som skedde under hans livstid bekräftas av Jesus i Joh 5:46.]
5 Mos 6:9
Skriv dem på dörrposterna (hebr. mezozah) i ditt hus och era portar.
[Ortodoxa judar tolkar Mose bud bokstavligt och därför har de två små svartfärgade läderkapslar, s.k. "tefillin", som innehåller pergamentrullar med verser från Torah. De två kapslarna kallas shel rosh och shel jad. Varje vardag före morgonbönen fäster man den ena på armen med hjälp av en läderrem den andra ovanför pannan. Metaforiskt handlar det om vem eller vad man låter styra ens medvetande och handlingar, vem eller vad som är ens auktoritet, vem eller vad man tjänar och följer.
I judiska hem har man en mezuza vid sin dörrpost. Mezuza är en pergamentrulle som innehåller två stycken från Torah, 5 Mos 6:4–9 och 5 Mos 11:13–20 och rullas och fästs vid en hylsa på dörrposten. Se även 5 Mos 11:13–21.]
5 Mos 6:9
Skriv dem på dörrposterna (hebr. mezozah) i ditt hus och era portar.
[Ortodoxa judar tolkar Mose bud bokstavligt och därför har de två små svartfärgade läderkapslar, s.k. "tefillin", som innehåller pergamentrullar med verser från Torah. De två kapslarna kallas shel rosh och shel jad. Varje vardag före morgonbönen fäster man den ena på armen med hjälp av en läderrem den andra ovanför pannan. Metaforiskt handlar det om vem eller vad man låter styra ens medvetande och handlingar, vem eller vad som är ens auktoritet, vem eller vad man tjänar och följer.
I judiska hem har man en mezuza vid sin dörrpost. Mezuza är en pergamentrulle som innehåller två stycken från Torah, 5 Mos 6:4–9 och 5 Mos 11:13–20 och rullas och fästs vid en hylsa på dörrposten. Se även 5 Mos 11:13–21.]
Jes 55:1
[Nu kommer bokens sjunde och sista del. Dessa budskap (på samma sätt som de första i kap 1-12) är en kombination av profetiska ord som inte bara rörde vid Jesajas samtid, men också en framtida upprättelse. De 11 sista kapitlen avslutar Jesaja bok. Även denna sektion är uppbyggd som en kiasm och sammanfattar många teman från hela boken. Centralt finns tre poem i kapitel 60-62 där Herrens smorde tjänare proklamerar nyheten om Guds rike.
A Alla nationer är inbjudna, Jes 56:1–8
B Kontrast mellan onda och goda tjänare, Jes 56:9–58:14
C Bön om omvändelse, Jes 59
D Den smorde tjänaren kungör riket, Jes 60–62
C´ Bön om omvändelse, Jes 63–64
B´ Kontrast mellan onda och goda tjänare, Jes 65:1–66:4
A´ Alla nationer är inbjudna, Jes 66:5–24]

Hör upp (hallå, ve)!
[Hebreiska hój används under begravningar som ve-rop. Här verkar Jesaja använda det för att kalla på uppmärksamhet, men samtidigt anar vi en ton av vemod i uttrycket. I vers 2–3 används det vanligaste hebreiska ordet för att lyssna – shama, se även 5 Mos 6:4.]
Någon som är törstig? [En individuell personlig fråga.]
Kom [plural – alla är välkomna] till vattnen!
Även den som inte har några pengar (något silver)
– kom, köp säd och ät!
Ja, kom och köp säd utan pengar
och utan (till ingen) kostnad vin och mjölk.
[Kom och få gratis det som annars brukar kosta.]
Jes 55:1
[Nu kommer bokens sjunde och sista del. Dessa budskap (på samma sätt som de första i kap 1-12) är en kombination av profetiska ord som inte bara rörde vid Jesajas samtid, men också en framtida upprättelse. De 11 sista kapitlen avslutar Jesaja bok. Även denna sektion är uppbyggd som en kiasm och sammanfattar många teman från hela boken. Centralt finns tre poem i kapitel 60-62 där Herrens smorde tjänare proklamerar nyheten om Guds rike.
A Alla nationer är inbjudna, Jes 56:1–8
B Kontrast mellan onda och goda tjänare, Jes 56:9–58:14
C Bön om omvändelse, Jes 59
D Den smorde tjänaren kungör riket, Jes 60–62
C´ Bön om omvändelse, Jes 63–64
B´ Kontrast mellan onda och goda tjänare, Jes 65:1–66:4
A´ Alla nationer är inbjudna, Jes 66:5–24]

Hör upp (hallå, ve)!
[Hebreiska hój används under begravningar som ve-rop. Här verkar Jesaja använda det för att kalla på uppmärksamhet, men samtidigt anar vi en ton av vemod i uttrycket. I vers 2–3 används det vanligaste hebreiska ordet för att lyssna – shama, se även 5 Mos 6:4.]
Någon som är törstig? [En individuell personlig fråga.]
Kom [plural – alla är välkomna] till vattnen!
Även den som inte har några pengar (något silver)
– kom, köp säd och ät!
Ja, kom och köp säd utan pengar
och utan (till ingen) kostnad vin och mjölk.
[Kom och få gratis det som annars brukar kosta.]
Sak 14:9
Och Herren (Jahveh) ska vara (har blivit) Konung över hela jorden [Dan 2:44; Upp 11:15]. På den dagen ska Herren (Jahveh) vara en [5 Mos 6:4–5] och hans namn ett.
[Räkneordet en/ett (hebr. echad) har också betydelsen "enad, förenad" och används bl.a. om man och hustru som blir "ett kött", se 1 Mos 2:24.]
Sak 14:9
Och Herren (Jahveh) ska vara (har blivit) Konung över hela jorden [Dan 2:44; Upp 11:15]. På den dagen ska Herren (Jahveh) vara en [5 Mos 6:4–5] och hans namn ett.
[Räkneordet en/ett (hebr. echad) har också betydelsen "enad, förenad" och används bl.a. om man och hustru som blir "ett kött", se 1 Mos 2:24.]
Mark 12:30
Du ska älska [osjälviskt och utgivande] Herren din Gud
av hela ditt hjärta,
av hela din själ,
av hela ditt förstånd (intellekt – gr. dianoia)
och av hela din kraft.'
[Citatet är från 5 Mos 6:4–5. Detta är också öppningsfrasen i den judiska trosbekännelsen, shema, som varje from jude ber varje morgon och kväll. Till de tre komponenterna (hjärta, själ och kraft) lägger Jesus till en fjärde – förståndet! Alla fyra fraser börjar med den grekiska prepositionen ex, som inte bara innebär att älska Gud 'med hjärtat' och 'av hjärtat' utan också 'från det innersta av hjärtat som utgångspunkt'.]
Mark 12:30
Du ska älska [osjälviskt och utgivande] Herren din Gud
av hela ditt hjärta,
av hela din själ,
av hela ditt förstånd (intellekt – gr. dianoia)
och av hela din kraft.'
[Citatet är från 5 Mos 6:4–5. Detta är också öppningsfrasen i den judiska trosbekännelsen, shema, som varje from jude ber varje morgon och kväll. Till de tre komponenterna (hjärta, själ och kraft) lägger Jesus till en fjärde – förståndet! Alla fyra fraser börjar med den grekiska prepositionen ex, som inte bara innebär att älska Gud 'med hjärtat' och 'av hjärtat' utan också 'från det innersta av hjärtat som utgångspunkt'.]
Rom 10:17
Alltså (som slutsats av detta):
Tron (tilliten, förtröstan) kommer av det man hör (gr. akoe), [och] det man hör [förkunnelsen, redogörelsen, predikan] kommer genom den Smordes (Messias, Kristi) ord (gr. rhema – singular) [se vers 14].
[Akoe handlar rent fysiskt om att höra, men också om att verkligen lyssna på vad som sägs, se Matt 13:13. I Bibeln är detta djupt förknippat med att gensvara och lyda, se Rom 2:13; 10:16. Paulus förtydligar i detta brev Israels kallelse och lyfter även fram den frälsning som erbjuds hedningarna genom det judiska folket i Jesus, se kap. 9-11. I Israels trosbekännelse Shema Jisrael ("Hör, Israel"), finns samma koppling till att hörsamma och lystra till själva innehållet genom att gensvara, se 5 Mos 6:4–9; Mark 12:29.
I grekiskan finns två ord, logos och rhema, som båda översätts "ord". Logos kommer från verbet lego – "att tala/sammanfatta"; ett ord, en tanke, ett resonemang, ett budskap etc. och används också om Guds planritning och lära om allting. Ordet – Logos – är även Sonen personifierad, se Joh 1:1. Rhema kommer från verbet rheo – "att tala" och kan förklaras som Guds förkunnade ord, löfte, budskap etc. – av Anden riktat och levandegjort för den troende i syfte att skapa en fast övertygelse.]
Rom 10:17
Alltså (som slutsats av detta):
Tron (tilliten, förtröstan) kommer av det man hör (gr. akoe), [och] det man hör [förkunnelsen, redogörelsen, predikan] kommer genom den Smordes (Messias, Kristi) ord (gr. rhema – singular) [se vers 14].
[Akoe handlar rent fysiskt om att höra, men också om att verkligen lyssna på vad som sägs, se Matt 13:13. I Bibeln är detta djupt förknippat med att gensvara och lyda, se Rom 2:13; 10:16. Paulus förtydligar i detta brev Israels kallelse och lyfter även fram den frälsning som erbjuds hedningarna genom det judiska folket i Jesus, se kap. 9-11. I Israels trosbekännelse Shema Jisrael ("Hör, Israel"), finns samma koppling till att hörsamma och lystra till själva innehållet genom att gensvara, se 5 Mos 6:4–9; Mark 12:29.
I grekiskan finns två ord, logos och rhema, som båda översätts "ord". Logos kommer från verbet lego – "att tala/sammanfatta"; ett ord, en tanke, ett resonemang, ett budskap etc. och används också om Guds planritning och lära om allting. Ordet – Logos – är även Sonen personifierad, se Joh 1:1. Rhema kommer från verbet rheo – "att tala" och kan förklaras som Guds förkunnade ord, löfte, budskap etc. – av Anden riktat och levandegjort för den troende i syfte att skapa en fast övertygelse.]
1 Kor 8:6

så har vi bara en Gud – Fadern –
från vilken allting är
och till vilken vi själva är,
och en Herre – Jesus den Smorde (Messias, Kristus)
genom vilken allting är
och genom vilken vi själva är.
[Det finns ingen Zeus i himlen, ingen Atena på jorden och ingen Poseidon i havet. Här gör Paulus också något anmärkningsvärt genom att inkludera Jesus i den judiska trosbekännelsen Shema. Frasen "vi har bara en Gud" motsvarar "Herren, vår Gud" i bönen och "en Herre – Jesus den Smorde" av "Herren är en", se 5 Mos 6:4.]
1 Kor 8:6

så har vi bara en Gud – Fadern –
från vilken allting är
och till vilken vi själva är,
och en Herre – Jesus den Smorde (Messias, Kristus)
genom vilken allting är
och genom vilken vi själva är.
[Det finns ingen Zeus i himlen, ingen Atena på jorden och ingen Poseidon i havet. Här gör Paulus också något anmärkningsvärt genom att inkludera Jesus i den judiska trosbekännelsen Shema. Frasen "vi har bara en Gud" motsvarar "Herren, vår Gud" i bönen och "en Herre – Jesus den Smorde" av "Herren är en", se 5 Mos 6:4.]