Avancerad sök

Sökresultat: 10

Kärnbibeln: (1)

1 Kung 18:36
Och det skedde när det var tid för offret [kvällsoffret] att profeten Elia kom nära och sa: "Herre (Jahveh) Abrahams Gud och Isaks Gud och Israels Gud, låt det bli känt idag att du är Gud (Elohim) i Israel, och att jag är din tjänare, och att jag har gjort allt detta på dina ord (därför att du har sagt det).

Interlinjär versionBETA: (1)

1 Kung 18:36
וַיְהִי
vara
בַּעֲלוֹת
höja
הַמִּנְחָה
gåva
וַיִּגַּשׁ
närma sig
אֵלִיָּהוּ
Elijah
הַנָּבִיא
profet
וַיֹּאמַר
säga
יְהוָה
JHVH
אֱלֹהֵי
Gud
אַבְרָהָם
Abraham
יִצְחָק
Isak
וְיִשְׂרָאֵל
Israel
הַיּוֹם
dag
יִוָּדַע
veta
כִּי
eftersom
אַתָּה
du
אֱלֹהִים
Gud
בְּיִשְׂרָאֵל
Israel
וַאֲנִי
jag
עַבְדֶּךָ
tjänare
וּבְדִבְרֶיךָ
ord
עָשִׂיתִי
göra
אֵת
-
כָּל
allt
הַדְּבָרִים
ord
הָאֵלֶּה
detta

Personer: (4)

Abraham (Abram)
Namnet Abraham har hebreiskt ursprung och betyder "fader av många". Namnet Abram betyder "upphöjd fader". Abraham kallas Guds vän och trons fader. Han lämnade sin faders land i tro på Guds löfte om ett annat land (Kanaans land). Han gifte sig med sin halvsyster Sara. Abraham och Sarah har samma far men olika mödrar (1 Mos 20:12). När Abraham och Sarah inte kunde få egna barn gav Sarah honom sin tjänarinna Hagar som bihustru och hon födde åt honom Ismael. Gud lovade Abraham att han skulle få en son genom sin hustru Sara och han trodde på Gud, trots att det var fysiskt omöjligt för dem att få barn. Gud höll sitt löfte genom ett mirakel och lät Sara bli gravid med Abrahams son Isak. Abraham hade även en annan bihustru som hette Ketura och fick fler barn med henne som han sände iväg österut.
Elia (profeten)
En av Bibelns stora gudsmän. Profet. Omtalas främst i första och andra Kungaböckerna. Profeterade i Israel (nordriket). Levde i öknen. Tishbit. Elia profeterade mot kung Ahab och hans fru Isebel. Tillsammans hade de insatt baalsdyrkan över hela Israel. En välkänd berättelse är då Elia utmanade 450 baalsprofeter på berget Karmel för att se vilken Gud som är äkta (1 Kung 18:16). De 450 profeterna kunde inte förmå Baal att tända eld på en oxe till offer, men Gud besvarade Elias bön med eld, trots att Elia först hällt vatten över offret. Vid ett annat tillfälle använde Ahab sin kungliga makt för att mörda Nabot, en israelisk lantbrukare, och stjäla hans vingård. Elia konfronterade Ahab och förkunnade död över hans hus. Elia förutsåg Isebels död, som även den skedde såsom Elia sagt (1 Kung 21:23).

Elia lät senare sin unge lärjunge Elisha bli hans efterträdare. Elia dog aldrig, utan upptogs levande till himlen i en brinnande vagn. (2 Kung 2:11)

I Malakis bok profeteras det "Se, jag ska sända er profeten Elia innan Herrens stora och fruktansvärda dag kommer" (Mal 4:5). Eftersom Elia togs upp till himlen utan att dö har hans återkomst alltid förknippats med den messianska tidsålderns intåg inom den judiska tron, (Joh 1:19–28). Johannes Döparen hade Elias ande (Matt 11:14) och han förberedde folkets hjärtan för Messias ankomst. Han uppfyllde profetian i (Mal 3:1), men han var inte Elia (Joh 1:21) Jesus mötte Elia och Mose på Härlighetsberget (1 Matt 17:1).

Isak
Abrahams och Saras löftesson. Abraham fick i uppgift av Gud att offra Isak, men Gud grep sedan in och stoppade det. Isak gifte sig med Rebecka och blev far till Esau och Jakob. Jakob lurade honom senare att välsigna honom istället för Esau. Isak blev 180 år och begravdes i Hebron.
Jakob/Israel (patriarken)
Abrahams barnbarn, som Gud gav namnet Israel. Hans efterkommande är israeliterna/judarna.

Korsreferenser: (4)

1 Kung Introduktion
[Från början var första och andra Kungaboken en bok. I denna volym (som nu är två böcker) återberättas Israels historia från Salomos tid fram till exilen i Babylon. Skriven under exilen berörs den brännande teologiska frågan om Gud hade misslyckats. Nej, Gud har inte misslyckats, det är Israel som har lämnat Gud och gått sin egen väg.
I Juda och Israel nämns sammanlagt 43 regenter (42 kungar och en drottning).
Saul var den förste kungen i det enade riket och han regerade över alla de tolv stammarna. Efter hans död blev riket tillfälligt splittrat och Sauls yngste son Ish-Boshet regerade över 11 stammar under 2 år, medan David regerade i Juda. När Ish-Boshet dödades blev David kung över alla 12 stammarna. Davids son, Salomo, blev den tredje kungen över hela riket. Alla dessa tre första kungar regerade i 40 år vardera.
Efter Salomos död delades riket i ett nordligt och ett sydligt rike:
Nordriket bestod av de 10 nordliga stammarna och kallas Israel. Det föll till assyrierna 731 f.Kr. Nordriket hade totalt 19 kungar och enligt Bibelns beskrivning var alla onda.
Sydriket bestod av Juda och Benjamins stam, och kallas ofta Juda. Sydriket fanns kvar som en egen nation fram till 586 f.Kr. då de besegrades av det babyloniska riket. Sydriket hade totalt 20 regenter (19 kungar och en drottning). Av dem beskrivs 12 som onda och 8 som goda (Asa, Jehoshafat, Joash, Amasja, Asarja, Jotam, Hiskia och Joshijaho).
Enade riket
1. Saul – 40 år (Apg 13:21)
Ish-Boshet (2 år)
2. David – 40 år (2 Sam 5:4–5)
3. Salomo – 40 år (1 Kung 11:42)
4. Rehabeam (hebr. Rechavam) – riket splittras, han blir kung i Sydriket
Nordriket (Israel, de tio nordliga stammarna)
1. Jerobeam I (hebr. Jarovam) – 22 år (1 Kung 11:26; 14:20)
2. Nadav – 2 år (1 Kung 15:25–28)
3. Baasha – 24 år (1 Kung 15:27–16:7)
4. Elah – 2 år (1 Kung 16:6–14)
5. Zimri – 7 dagar (1 Kung 16:9–20)
6. Omri – 12 år (1 Kung 16:15–28)
7. Ahab (hebr. Achav) – 22 år (1 Kung 16:28–22:40)
8. Achasja (hebr. Achazjaho) – 2 år (1 Kung 22:40–54; 2 Kung 1:1–18)
9. Jehoram/Joram – 12 år (2 Kung 3:1–9:25)
10. Jehu – 28 år (2 Kung 9:1–10:36)
11. Jehoachaz – 17 år (2 Kung 13:1–9)
12. Joash – 16 år (2 Kung 13:10–14:16)
13. Jerobeam II (hebr. Jarovam) – 41 år (2 Kung 14:23–29)
14. Sakarja (hebr. Zecharjaho/Zecharja) – 6 månader (2 Kung 14:29–15:12)
15. Shallum – 1 månad (2 Kung 15:10–15)
16. Menachem – 10 år (2 Kung 15:14–22)
17. Peqachjah – 2 år (2 Kung 15:22–26)
18. Peqach – 20 år (2 Kung 15:27–31)
19. Hosea (hebr. Hoshea) – 9 år (2 Kung 15:30–17:6)
Sydriket (Juda och Benjamin)
1. Rehabeam – 17 år (1 Kung 11:26–14:20)
2. Avijam – 3 år (1 Kung 14:31–15:8)
3. Asa (god) – 41 år (1 Kung 15:8–24)
4. Jehoshafat (god) – 25 år (1 Kung 22:41–50)
5. Jehoram – 8 år (2 Kung 8:16–24)
6. Achasja (hebr. Achazjaho) – 1 år (2 Kung 8:24–9:29)
7. Atalja (hebr. Ataljaho) (drottning) – 6 år (2 Kung 11:1–20)
8. Joash (börjar god, men avfaller) – 40 år (2 Kung 11:1–12:21)
9. Amasja (god) – 29 år (2 Kung 14:1–20)
10. Ussia/Asarja (god) – 52 år (2 Kung 15:1–7)
11. Jotam (god) – 16 år (2 Kung 15:32–38)
12. Achaz – 16 år (2 Kung 16:1–20)
13. Hiskia (hebr. Chizqijah) (god) – 29 år (2 Kung 18:1–20:21)
14. Manasse (hebr. Menasheh) – 55 år (2 Kung 21:1–18)
15. Amon – 2 år (2 Kung 21:19–26)
16. Josia (hebr. Joshijaho) (god) – 31 år (2 Kung 22:1–23:30)
17. Jehoachaz – 3 månader (2 Kung 23:31–33)
18. Jojakim (hebr. Jehojaqim) – 11 år (2 Kung 23:34–24:5)
19. Jojakin (hebr. Jehojachin) – 3 månader (2 Kung 24:6–16)
20. Sidkia (hebr. Tsidqijaho) / Mattanja – 11 år (2 Kung 24:17–25:30)
Vid en första anblick kan det ibland se ut som om Bibelns angivelser är motsägelsefulla. Vid flera tillfällen har den grekiska översättningen Septuaginta "rättat" den hebreiska texten. Tar man dock hänsyn till hur år räknas, tillträdesår och samregentskap, faller allt på plats.
1. Nyår – höst eller vår. I den gregorianska kalendern som vi använder är nyåret i januari. I Nordriket räknade man från nisan till nisan (mars/april till mars/april). I Sydriket däremot räknades året från tishri till tishri (sep/okt till sept/okt). När nu en kungs regeringstid i Israel jämförs med regeringstiden för kungen i Juda, kommer ett av hans regeringsår att delvis sammanfalla med två av Juda kungs regeringsår och vice versa.
2. Tillträdesåret räknades oftast med i Sydriket, medan tillträdesåret inte räknades i Nordriket.
3. Samregentskap – ibland var makten delad över olika områden i riket och ibland blev sonen medregent med sin far under dennes sista tid.
Kärnbibeln baserar ofta årtal på Edwin R. Thieles sammanställning, men i vissa fall har de uppdaterats utifrån den senaste forskningen och nya arkeologiska fynd.
Skrivet: ca 561-539 f.Kr.
Berör tidsperioden: ca 970-560 f.Kr.
Författare: Enligt judisk tradition Jeremia eller hans sekreterare Baroch (Jer 36:4).]
1 Kung Introduktion
[Från början var första och andra Kungaboken en bok. I denna volym (som nu är två böcker) återberättas Israels historia från Salomos tid fram till exilen i Babylon. Skriven under exilen berörs den brännande teologiska frågan om Gud hade misslyckats. Nej, Gud har inte misslyckats, det är Israel som har lämnat Gud och gått sin egen väg.
I Juda och Israel nämns sammanlagt 43 regenter (42 kungar och en drottning).
Saul var den förste kungen i det enade riket och han regerade över alla de tolv stammarna. Efter hans död blev riket tillfälligt splittrat och Sauls yngste son Ish-Boshet regerade över 11 stammar under 2 år, medan David regerade i Juda. När Ish-Boshet dödades blev David kung över alla 12 stammarna. Davids son, Salomo, blev den tredje kungen över hela riket. Alla dessa tre första kungar regerade i 40 år vardera.
Efter Salomos död delades riket i ett nordligt och ett sydligt rike:
Nordriket bestod av de 10 nordliga stammarna och kallas Israel. Det föll till assyrierna 731 f.Kr. Nordriket hade totalt 19 kungar och enligt Bibelns beskrivning var alla onda.
Sydriket bestod av Juda och Benjamins stam, och kallas ofta Juda. Sydriket fanns kvar som en egen nation fram till 586 f.Kr. då de besegrades av det babyloniska riket. Sydriket hade totalt 20 regenter (19 kungar och en drottning). Av dem beskrivs 12 som onda och 8 som goda (Asa, Jehoshafat, Joash, Amasja, Asarja, Jotam, Hiskia och Joshijaho).
Enade riket
1. Saul – 40 år (Apg 13:21)
Ish-Boshet (2 år)
2. David – 40 år (2 Sam 5:4–5)
3. Salomo – 40 år (1 Kung 11:42)
4. Rehabeam (hebr. Rechavam) – riket splittras, han blir kung i Sydriket
Nordriket (Israel, de tio nordliga stammarna)
1. Jerobeam I (hebr. Jarovam) – 22 år (1 Kung 11:26; 14:20)
2. Nadav – 2 år (1 Kung 15:25–28)
3. Baasha – 24 år (1 Kung 15:27–16:7)
4. Elah – 2 år (1 Kung 16:6–14)
5. Zimri – 7 dagar (1 Kung 16:9–20)
6. Omri – 12 år (1 Kung 16:15–28)
7. Ahab (hebr. Achav) – 22 år (1 Kung 16:28–22:40)
8. Achasja (hebr. Achazjaho) – 2 år (1 Kung 22:40–54; 2 Kung 1:1–18)
9. Jehoram/Joram – 12 år (2 Kung 3:1–9:25)
10. Jehu – 28 år (2 Kung 9:1–10:36)
11. Jehoachaz – 17 år (2 Kung 13:1–9)
12. Joash – 16 år (2 Kung 13:10–14:16)
13. Jerobeam II (hebr. Jarovam) – 41 år (2 Kung 14:23–29)
14. Sakarja (hebr. Zecharjaho/Zecharja) – 6 månader (2 Kung 14:29–15:12)
15. Shallum – 1 månad (2 Kung 15:10–15)
16. Menachem – 10 år (2 Kung 15:14–22)
17. Peqachjah – 2 år (2 Kung 15:22–26)
18. Peqach – 20 år (2 Kung 15:27–31)
19. Hosea (hebr. Hoshea) – 9 år (2 Kung 15:30–17:6)
Sydriket (Juda och Benjamin)
1. Rehabeam – 17 år (1 Kung 11:26–14:20)
2. Avijam – 3 år (1 Kung 14:31–15:8)
3. Asa (god) – 41 år (1 Kung 15:8–24)
4. Jehoshafat (god) – 25 år (1 Kung 22:41–50)
5. Jehoram – 8 år (2 Kung 8:16–24)
6. Achasja (hebr. Achazjaho) – 1 år (2 Kung 8:24–9:29)
7. Atalja (hebr. Ataljaho) (drottning) – 6 år (2 Kung 11:1–20)
8. Joash (börjar god, men avfaller) – 40 år (2 Kung 11:1–12:21)
9. Amasja (god) – 29 år (2 Kung 14:1–20)
10. Ussia/Asarja (god) – 52 år (2 Kung 15:1–7)
11. Jotam (god) – 16 år (2 Kung 15:32–38)
12. Achaz – 16 år (2 Kung 16:1–20)
13. Hiskia (hebr. Chizqijah) (god) – 29 år (2 Kung 18:1–20:21)
14. Manasse (hebr. Menasheh) – 55 år (2 Kung 21:1–18)
15. Amon – 2 år (2 Kung 21:19–26)
16. Josia (hebr. Joshijaho) (god) – 31 år (2 Kung 22:1–23:30)
17. Jehoachaz – 3 månader (2 Kung 23:31–33)
18. Jojakim (hebr. Jehojaqim) – 11 år (2 Kung 23:34–24:5)
19. Jojakin (hebr. Jehojachin) – 3 månader (2 Kung 24:6–16)
20. Sidkia (hebr. Tsidqijaho) / Mattanja – 11 år (2 Kung 24:17–25:30)
Vid en första anblick kan det ibland se ut som om Bibelns angivelser är motsägelsefulla. Vid flera tillfällen har den grekiska översättningen Septuaginta "rättat" den hebreiska texten. Tar man dock hänsyn till hur år räknas, tillträdesår och samregentskap, faller allt på plats.
1. Nyår – höst eller vår. I den gregorianska kalendern som vi använder är nyåret i januari. I Nordriket räknade man från nisan till nisan (mars/april till mars/april). I Sydriket däremot räknades året från tishri till tishri (sep/okt till sept/okt). När nu en kungs regeringstid i Israel jämförs med regeringstiden för kungen i Juda, kommer ett av hans regeringsår att delvis sammanfalla med två av Juda kungs regeringsår och vice versa.
2. Tillträdesåret räknades oftast med i Sydriket, medan tillträdesåret inte räknades i Nordriket.
3. Samregentskap – ibland var makten delad över olika områden i riket och ibland blev sonen medregent med sin far under dennes sista tid.
Kärnbibeln baserar ofta årtal på Edwin R. Thieles sammanställning, men i vissa fall har de uppdaterats utifrån den senaste forskningen och nya arkeologiska fynd.
Skrivet: ca 561-539 f.Kr.
Berör tidsperioden: ca 970-560 f.Kr.
Författare: Enligt judisk tradition Jeremia eller hans sekreterare Baroch (Jer 36:4).]
Rom 11:2
Gud har inte förkastat sitt folk som han en gång har erkänt som sitt. Vet ni inte vad Skriften säger [i 1 Kung 18:16–19:18] där den talar om Elia, hur han vänder sig till Gud och anklagar Israel. [Efter Elias spektakulära seger över baalsprofeterna på berget Karmel, fick Isebels hot honom att fly till berget Horeb, där Elia klagar över israeliterna och säger:]
Rom 11:2
Gud har inte förkastat sitt folk som han en gång har erkänt som sitt. Vet ni inte vad Skriften säger [i 1 Kung 18:16–19:18] där den talar om Elia, hur han vänder sig till Gud och anklagar Israel. [Efter Elias spektakulära seger över baalsprofeterna på berget Karmel, fick Isebels hot honom att fly till berget Horeb, där Elia klagar över israeliterna och säger:]