4910 – מָשַׁל (mashal)


Typ:
Hebreiska: מָשַׁל (mashal)
Ursprung: a primitive root
Användning: 81 ggr i GT

Engelsk översättning

to rule
(have, make to have) dominion, governor, [idiom] indeed, reign, (bear, cause to, have) rule(-ing, -r

Engelsk beskrivning

1) to rule, have dominion, reign
1a) (Qal) to rule, have dominion
1b) (Hiphil)
1b1) to cause to rule
1b2) to exercise dominion


Fler lexikon

BlueletterBible.org
BibleHub.com

Passager (81 st)


för att råda över dagen och natten, och för att separera (skilja) ljuset från mörkret. Gud såg (undersökte noggrant, kom fram till) att det var gott (ändamålsenligt, passande, beundransvärt). [Vers 14‑18 formar en kiasm. Den ramas in av att Gud sade och Gud såg. Ordet separerar/separera används om dag/natt i vers 14b och om ljuset/mörkret i vers 18b. De görs till tecken i vers 14c och sätts att råda i vers 18a. De ska ge ljus på jorden (vers 15 och 17b). Gud formade (vers 16) solen och månen och satte (vers 17) dem på sina platser. Centralt i vers 16b får de sin funktion att råda över dagen och natten.]
Han sade till kvinnan: "Jag ska öka din (fysiska och emotionella) möda när du är havande, i smärta ska du föda dina barn. Du ska vilja (åtrå, längta efter att) kontrollera din man, men han ska dominera (råda) över dig." [Här börjar kampen mellan könen. Det hebreiska ordet för åtrå/längtan teshuqah används totalt tre gånger i GT, se 1 Mos 4:7 och Höga v 7:10. Ordet betyder "att sträcka sig efter något", och kan dels ha sexuell art, vilket är betydelsen i Höga Visan, medan den mer generella betydelsen att råda och kontrollera finns i 1 Mos 4:7. Här i 1 Mos 3 finns inget verb efter substantivet, vilket betyder att huvudverbet är dominera. Kvinnans längtan är att få kontrollera mannen, men han kommer ändå att råda över henne.]
Är det inte så att om du gör det som är gott (behagar Gud), då kan du lyfta din blick? Men om du inte gör det som är rätt, då lurar (väntar, ligger) synden vid dörren [som ett vilddjur]. Den vill (längtar efter att) dominera dig, men du måste råda (regera) över den."
Abraham sade till sin tjänare, den äldste i hans hus, som han hade satt att förvalta allt han hade: "Jag ber dig, lägg din hand under min höft.
Hans bröder sade till honom: "Skulle du verkligen regera över oss? Eller ska du råda över oss?"
Och de hatade honom ännu mer på grund av hans drömmar och hans ord.
Ja, det var Gud som skickade hit mig, inte ni [1 Mos 50:19–20; Ps 105:17]. Han har gjort mig till faraos närmaste rådgivare, herre över hans hus, och härskare över hela Egyptens land.
De berättade för honom och sade: "Josef lever fortfarande och han är ledare över hela Egyptens land." Då lamslogs hans hjärta [slutade hans hjärta nästan att slå], för han kunde inte tro dem.
För Herren din Gud (Jahve Elohim) ska välsigna dig som han har lovat dig och du ska ge lån till många länder, men du ska inte låna (av någon), och du ska råda över många länder, men de ska inte råda över dig.
Sichon amoreernas [4 Mos 21:21‑30; 5 Mos 1:4; 2:24‑37; 29:7‑8] kung som bodde i Cheshbon och regerade från Aroer, som är på randen av Arnons dal och mitten av dalen och halva Gilead till floden Jabbok, gränsen för Ammons söner,
och regerade på berget Hermon och i Salcha och i hela Bashan till gränsen mot geshureerna och maachateerna och halva Gilead till gränsen mot Sichon, Cheshbons kung.
Både rikedom och ära kommer från dig,
    och du råder över allt.
I din hand är kraft och styrka,
    det står i din hand att göra vad som helst,
    stort och starkt.
Dess rika skörd går till de kungar
    du satt över oss för våra synders skull.
De råder över våra kroppar
    och vår boskap som de vill,
    och vi är i stor nöd."
satte honom att styra (råda; ha auktoritet) över dina händers verk [din skapelse].
Allt har du lagt under hans fötter,
bevara också din tjänare [hjälp din livegne att avstå] från uppenbar synd (stolthet, arrogans, fräckhet).
Låt inte sådant [både dold och uppenbar synd, och då speciellt högmod] ha kontroll (makt) över mig,
    då ska jag vara ren och oskyldig från stor (påfallande, grov) synd (överträdelse). [Ordet "sådant" syftar på synd såsom felsteg, brister och överträdelser, och då kanske främst på högmod, se Ords 16:18. Samma hebreiska ord för "dold" används medvetet både i vers 7 och 13b. Ingenting är dolt för solens hetta, värmen tränger ner i markens djup. På samma sätt tränger Guds ord in i människans inre och berör vårt samvete. Ordet för att "ha kontroll" är samma som i 1 Mos 4:7 där Gud vädjar till Kain att "kontrollera" och råda över sin ilska.]
för kungariket tillhör Herren (Jahve),
    och han råder över hednafolken.
Förtär dem i vrede,
    förtär dem så att de inte längre finns,
och låt dem veta att Gud (Elohim) regerar i Jakob,
    till jordens yttersta gräns. Sela. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]
han som genom sin makt härskar för evigt.
Hans ögon vakar över hednafolken,
    upprorsmännen – de kan inte resa sig [och utmana honom]. Sela. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]
Du regerar över havets stolta svall.
    När dess vågor reser sig, stillar du dem.
Herren (Jahve) har rest sin tron i himlarna [Matt 6:9],
    och hans kungarike råder över allt. [Ps 93:1; 96:10; 99:1]
Kungen sände bud och frigjorde honom,
    folkets regent satte honom fri. [1 Mos 41:14, 40]
Han gjorde honom till herre över sitt hus
    och till regent över hans egendom [Apg 7:10],
Han utlämnade dem till nationerna [alla länder dit de blev kringspridda]
    och de som hatade dem [judarna] regerade över dem.
Den har ingen furste (chef), ingen konstant påpassning av en tillsyningsman (överordnad)
    eller en härskare (en som dikterar lagar och bestämmer allt),
De som är arbetsamma (flitiga) når ledande positioner,
    medan den late tvingas arbeta hårt (arbeta som slav åt en annan herre).
Den som kontrollerar sitt temperament är bättre än en krigshjälte,
    och den som kontrollerar sin [egen] ande är bättre än den som intar en hel stad.
En vis tjänare får regera över en son som orsakar skam (förvirring, oreda),
    och han får dela arvet med bröderna.
Det passar sig inte för en [ondskefull] dåre att leva i lyx,
    än mindre att en tjänare skulle råda över kungar (furstar, ledare).
Den rike regerar över den fattige,
    och den som lånat är slav till den som givit lånet.
När du blir bjuden på middag hos en inflytelserik person,
    tänk på hur du uppför dig.
Som ett rytande lejon eller en vild (rasande) björn
    är en ogudaktig ledare över ett fattigt folk.
När de rättfärdiga regerar (är i auktoritet, har majoritet), gläder sig folket,
    men när den ogudaktige (syndaren, den kriminelle) regerar då suckar (sörjer) folket.
Om en ledare (furste) har för vana att lyssna på (uppmärksamma, ta till sig) lögner,
    då blir hans undersåtar också ohederliga (ogudaktiga, överträder lagar, begår brott, ljuger).
Många söker (kräver) att få komma inför en ledare [för att få bekräftelse, rättvisa, förmåner],
    men Herren (Jahve) är den som [rättvist] dömer varje människa.
De visas ord talade i tysthet
    är mer värda att lyssnas till än en furstes rop bland dårar.
Om en ledares ande reser sig upp emot dig,
    lämna inte din plats,
    för mildhet stillar stora överträdelser.
Och jag ger barn att bli deras prinsar
    och spädbarn ska råda över dem.
Angående mitt folk är ett spädbarn deras mästare
    och kvinnor råder över dem.
Å mitt folk, de som leder dig för dig till en återvändsgränd
    och fördärvar vägen för dina steg.
Herren (Jahve) har brutit itu de ondas (ogudaktigas) stav
    och tyrannernas spira [brutala styre],
Skicka lamm till landets härskare från Sela (den branta klippan)
    från öknen till Sions döttrars berg.
Och jag ska överlämna Egypten
    till en grym herre,
och en våldsam kung ska regera över dem,"
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren Härskarornas Herre (Adonai Jahve Sebaot).
Hör därför Herrens (Jahves) ord, ni bespottare
    som sjunger folkets nidvisor som är i Jerusalem. [Ords 1:22; 9:7, 8, 12; 13:1]
Se, Herren (Adonai, fokus på Guds storhet och makt),
    Herren (Jahve) kommer som en segerrik krigare,
    hans arm visar sin makt (hans krigsmakt regerar för honom).
Se, han har med sig belöning [välsignelser till sitt folk],
    hans pris (segerbyte) går framför honom.
Detta säger Herren (Jahve),
    Israels återlösare, hans Helige,
till den som människan föraktar,
    som folken avskyr,
    en tjänare under härskare:
"Kungar ska se [Jesus bli ett ljus för hednafolken] och stå upp,
    furstar ska böja sig,
på grund av Herren som är trofast,
    Israels Helige som har utvalt dig."
Och nu, vad är nu detta, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve) eftersom mitt folk blir bortförda för ingenting? De som styr över dem vrålar och skriker, säger Herren (Jahve) och alltid, alla dagar blir mitt namn föraktat, hädat och smädat. [Herrens namn är alla hans förbundsnamn men i det här sammanhanget presenterar han sig som Goel – återlösaren för alla människor.]
Vi har blivit som dem över vilka du aldrig regerat,
    som dem som inte är uppkallade efter ditt namn.
Slavar regerar över oss,
    det finns ingen som befriar oss ur deras hand.
Sedan ska en mäktig (krigisk, rivaliserande) kung uppstå som ska regera med stor makt och göra som han vill. [Den grekiska härföraren Alexander den store regerade 336-323 f.Kr. Han besegrade perserna och intog hela den dåtida kända världen på knappt 10 år.]
Men när han [Alexander] har kommit [till makten], ska hans rike falla sönder och delas efter himlens fyra väderstreck. Det ska inte tillfalla hans efterkommande eller förbli lika mäktigt som när han hade makten. Hans rike ska omstörtas och tillfalla andra än dem. [Alexander dör i feberfrossor, någon vecka efter ett fylleslag i Babylon 323 f.Kr. Hans två söner Alexander IV och Herakles mördas. Riket delas upp mellan fyra av hans generaler.]
[Nu förutsägs historien från Alexander den stores död 323 f.Kr. och framåt. Vers 5‑20 handlar om konflikten mellan de två delarna av det splittrade grekiska riket. Eftersom Daniels bok handlar om judarna, så fokuserar berättelsen på stormakterna norr och söder om Israel – det Seleukidiska riket i norr och det Ptolemaiska riket i söder. I dessa verser används de generella benämningarna – kungen i söder och kungen i norr. Eftersom konflikten pågår i flera generationer är dessa kungar olika personer. Det södra rikets kungar i Egypten heter Ptolemaios den förste, andre osv. Kungarna i det norra seleukidiska riket i Syrien heter Antiochos den förste, andre, osv.] Kungen [Ptolemaios I – en av Alexander den stores generaler] i söder [Egypten] ska bli mäktig. Av hans furstar ska en vara mäktigare än han [Seleukos I Nikator, som också var en av Alexander den stores befälhavare], och hans herravälde ska bli stort.
Med en främmande guds hjälp ska han göra vad han vill med starka befästningar. De som erkänner honom ska han visa stor ära. Han ska låta dem härska över många, och han ska dela ut land åt dem till belöning.
Han ska erövra skatter av guld och silver och alla slags dyrbarheter i Egypten. Libyer och nubier (hebr. kus – nuvarande Sudan och delar av Etiopien) ska följa honom.
Må prästerna, Herrens tjänare, gråta mellan förhuset och altaret och säga:
    "Herre, skona ditt folk och låt inte din arvedel hånas och bli ett ordspråk (talesätt) bland hednafolken. Varför skulle man få säga bland folken: 'Var är nu deras Gud?' "[På prästernas förgård stod brännofferaltaret, och knappt tio meter framför det stod förhuset som ledde in i själva tempelbyggnaden, se 1 Kung 6:3. Nöden är så stor i landet att det inte finns något kvar att offra, se vers 14. Vända mot det heliga templet uppmanas nu prästerna att offra sina tårar i djup ånger och genuin omvändelse.]
Men du Betlehem, Efrata,
    du är så liten (oansenlig) bland Juda släkter (tusenden)
    [grupper på tusen personer som Israel var indelat i].
från dig ska det [trots det] komma
    en som ska härska i Israel.
Hans ursprung är före tiden,
    från evighetens dagar. [Det finns två Betlehem i Israel, ett i Sebulons land i norr, och ett i söder strax utanför Jerusalem i regionen Efrata. Det profetiska ordet är så fullkomligt att det 700 år innan det inträffar förutsäger att Jesus ska födas i den södra byn Betlehem som var så obetydlig att den inte fanns med i Josuas uppräkning av städer, se Jos 15:33‑60.]
Varför gör du människan som havets fiskar,
    som krypen som inte har någon härskare över sig?
Han ska bygga Herrens (Jahves) tempel och han ska bära härligheten och ska sitta och regera på sin tron. [Refererar till Serubbabel och slutligen på Messias.] Där ska finnas en präst inför hans tron och en överenskommelse om frid (shalom, all slags välgång) ska finnas mellan dem båda.



Grekiskt/hebreiskt lexikon BETA

Lexikonet är under uppbyggnad.