1 Moseboken (2)
och sa: "Min herre, vi kom verkligen ner för att köpa mat första gången,
Juda kom nära honom [Josef] och sa: "Min herre, låt din tjänare, jag ber dig (vädjar) få tala ett ord i min herres öra, och låt inte din vrede upptändas mot din tjänare, för du är som farao.
2 Moseboken (2)
Då sa Mose [och kom med ännu en ursäkt] till Herren (Jahve): "Min Herre (Adonaj, fokus på Guds storhet och makt), jag har så svårt att uttrycka mig. Jag har aldrig varit bra med ord, varken förut eller efter att du har talat till din tjänare. Jag stakar mig och stammar (är långsam att tala och har en trög tunga)."
[Ursäkterna är slut och nu säger Mose rent ut att han inte vill gå.]
Men Mose sa: "O, min Herre (Adonaj), skicka ditt budskap med någon annan, vem som helst."
4 Moseboken (1)
Och Aron sa till Mose: "Min herre, lägg inte synd på oss, jag ber dig, för att vi har betett oss dåraktigt och eftersom vi har syndat.
Josua (1)
Herre (Adonaj) vad ska jag säga efter att Israel har vänt sin rygg mot [flytt från] sina fiender?
Domarboken (3)
Gideon svarade honom: "Men, Herre (Adonaj), om Herren (Jahve) är med oss, varför har då allt detta drabbat oss? Var är alla de under som våra fäder talade om när de berättade hur Herren (Jahve) förde oss ut ur Egypten? Nu har Herren (Jahve) svikit oss och gett oss i midjaniternas hand."
Gideon svarade: "Men, Herre (Adonaj), hur skulle jag kunna rädda Israel? Min ätt är den ringaste i Manasse, och själv är jag den yngste i min familj."
Och Manoach vädjade (bad – hebr. atar) till Herren (Jahve) och sa: "O, Herre (Adonaj) låt mannen från Gud (Elohim) som du sände komma, jag ber dig, igen till oss, och undervisa oss vad vi ska göra med ynglingen som ska födas." [Här används ett ovanligare ord för bön som ofta också involverade ett offer. Upprepningen av "oss" antyder att han var avudsjuk att budbäraren hade kommit till hans fru och inte honom.]
1 Samuelsboken (1)
Hon sa: "Hör på mig, min herre [Eli], lika säkert som det är att du lever, min herre, är jag den kvinna som stod här bredvid dig och bad till Herren (Jahve).
1 Kungaboken (2)
Den första kvinnan sa: "Hör på mig, herre. Jag och den här kvinnan bor i samma hus och jag födde barn där i huset hos henne.
Den kvinna som var mor till barnet som levde sa då till kungen, för hennes hjärta brann av kärlek till sonen: "Min herre, ge henne barnet som lever, döda det inte!"
Men den andra sa: "Det ska varken vara mitt eller ditt. Hugg ni!"
o, ack
