1 וּפֶסֶל
och bildstod
o'fesel
וּמַצֵּבָה
och stod
o'matóevah
מַשְׂכִּית
bildstod
masekit
בְּאַרְצְכֶם
i land din
be'aretóe'khem
לְהִשְׁתַּחֲוֹת
till buga sig
le'hishetachavót
אֱלֹהֵיכֶם
Gud din
elóhei'khem
Ni ska inte göra någon avgud eller skuren bild, inte heller resa upp någon stod. Ni ska inte sätta upp någon bild av sten i ert land för att böja er ner inför den, för jag är Herren er Gud.
2 שַׁבְּתֹתַי
sabbat min
shabetóta'j
תִּשְׁמֹרוּ
hålla
tishemóro
וּמִקְדָּשִׁי
och helgedom min
o'miqedashi'j
Ni ska hålla mina sabbater och vörda mitt tabernakel. Jag är Herren.
3 בְּחֻקֹּתַי
i förordning min
be'chuqóta'j
מִצְוֹתַי
budord min
mitóevóta'j
תִּשְׁמְרוּ
hålla
tishemero
וַעֲשִׂיתֶם
och göra
va'asitem
Om ni vandrar i mina förordningar och håller mina budord och gör dem,
4 וְנָתַתִּי
och ge
ve'natati
גִשְׁמֵיכֶם
regn din
gishemei'khem
בְּעִתָּם
i tid deras
be'ita'm
וְנָתְנָה
och ge
ve'natenah
יְבוּלָהּ
skörd henne
jevola'h
הַשָּׂדֶה
betesmark
ha'sade
פִּרְיוֹ
frukt hans
pirej'vó
då ska jag ge er regn vid rätt årstid och landet ska ge sin skörd och fältens träd ska ge sin frukt.
5 וְהִשִּׂיג
och hinna upp
ve'hisig
בָּצִיר
vinbärgning
batóir
וּבָצִיר
och vinbärgning
o'vatóir
וַאֲכַלְתֶּם
och äta
va'akhaletem
לַחְמְכֶם
bröd din
lacheme'khem
לָשֹׂבַע
till mättnad
la'sóva
וִישַׁבְתֶּם
och sitta
vi'jshavetem
לָבֶטַח
till trygghet
la'vetach
בְּאַרְצְכֶם
i land din
be'aretóe'khem
Och din tröskningstid ska pågå fram till vinskörden, och vinskörden ska pågå fram till tiden för sådd, och ni ska äta ert bröd i fullt mått och ni ska bo i trygghet i ert land.
6 וְנָתַתִּי
och ge
ve'natati
וּשְׁכַבְתֶּם
och ligga ner
o'shekhavetem
מַחֲרִיד
darra av skräck
macharid
וְהִשְׁבַּתִּי
och upphöra
ve'hishebati
וְחֶרֶב
och svärd
ve'cherev
בְּאַרְצְכֶם
i land din
be'aretóe'khem
Och jag ska ge frid i landet och ni ska ligga ner och ingen ska göra er rädda, och jag ska rensa bort onda djur från landet, inte heller ska svärdet gå genom ert land.
7 וּרְדַפְתֶּם
och förfölja
o'redafetem
אֹיְבֵיכֶם
fiende din
ójevei'khem
וְנָפְלוּ
och falla
ve'nafelo
לִפְנֵיכֶם
till ansikte din
li'fenei'khem
לֶחָרֶב
till svärd
le'charev
Och ni ska jaga era fiender och de ska falla för er med svärdet.
8 וְרָדְפוּ
och förfölja
ve'radefo
וּמֵאָה
och hundra
o'meah
רְבָבָה
oräknelig
revavah
יִרְדֹּפוּ
förfölja
jiredófo
וְנָפְלוּ
och falla
ve'nafelo
אֹיְבֵיכֶם
fiende din
ójevei'khem
לִפְנֵיכֶם
till ansikte din
li'fenei'khem
לֶחָרֶב
till svärd
le'charev
Och 5 av er ska jaga 100, och 100 av er ska få 10 000 på flykt och dina fiender ska falla framför er med svärdet.
9 וּפָנִיתִי
och vända
o'faniti
אֲלֵיכֶם
till er
alei'khem
וְהִפְרֵיתִי
och bli fruktsam
ve'hifereiti
וְהִרְבֵּיתִי
och föröka
ve'hirebeiti
וַהֲקִימֹתִי
och stå upp
va'haqimóti
בְּרִיתִי
förbund min
beriti'j
För jag ska vända mig till dig och göra dig fruktsam och föröka dig och förankra mitt förbund med dig.
10 וַאֲכַלְתֶּם
och äta
va'akhaletem
וְיָשָׁן
och gammal
ve'jashan
מִפְּנֵי
från ansikte
mi'penei
תּוֹצִיאוּ
frambringa
tvótóio
Du ska äta den gamla säden och rensa ut den gamla för den nya.
11 וְנָתַתִּי
och ge
ve'natati
מִשְׁכָּנִי
tabernakel min
mishekani'j
בְּתוֹכְכֶם
i mitt din
be'tvókhe'khem
נַפְשִׁי
själ min
nafeshi'j
Och jag ska resa upp mitt tabernakel mitt ibland er, och jag ska inte avsky er.
12 וְהִתְהַלַּכְתִּי
och gå
ve'hitehalakheti
בְּתוֹכְכֶם
i mitt din
be'tvókhe'khem
וְהָיִיתִי
och vara
ve'hajiti
לֵאלֹהִים
till Gud
le'lóhim
Och jag ska vandra bland er och vara er Gud och ni ska vara mitt folk.
13 אֱלֹהֵיכֶם
Gud din
elóhei'khem
הוֹצֵאתִי
frambringa
hvótóeti
מֵאֶרֶץ
från land
me'eretó
מִצְרַיִם
Egypten
mitóerajim
מִהְיֹת
från vara
mi'hejót
וָאֶשְׁבֹּר
och bryta sönder
va'eshebór
וָאוֹלֵךְ
och gå
va'vólekhe
קוֹמְמִיּוּת
upprätt
qvómemiot'f
Jag är Herren din Gud som fört fram dig ut ur Egyptens land för att ni inte ska vara deras slavar, och jag har brutit banden från ditt ok och låtit dig gå upprätt.
14 הַמִּצְוֹת
budord
ha'mitóevót
Men om ni inte vill lyssna till mig och inte vill göra alla dessa budord,
15 בְּחֻקֹּתַי
i förordning min
be'chuqóta'j
תִּמְאָסוּ
förakta
timeaso
מִשְׁפָּטַי
rättvisa min
mishepata'j
נַפְשְׁכֶם
själ din
nafeshe'khem
לְבִלְתִּי
till för att inte
le'vileti
מִצְוֹתַי
budord min
mitóevóta'j
לְהַפְרְכֶם
till bryta er
le'hafere'khem
בְּרִיתִי
förbund min
beriti'j
och om ni föraktar mina förordningar eller om er själ avskyr mina domar så att ni inte gör alla mina budord utan bryter mitt förbund,
16 וְהִפְקַדְתִּי
och att sköta
ve'hifeqadeti
הַשַּׁחֶפֶת
tärande sjukdom
ha'shachefet
הַקַּדַּחַת
feber
ha'qadachat
מְכַלּוֹת
fullborda
mekhalvót
וּמְדִיבֹת
och försmäkta
o'medivót
וּזְרַעְתֶּם
och så
o'óeraetem
לָרִיק
till fåfängt
la'riq
זַרְעֲכֶם
säd din
óarea'khem
וַאֲכָלֻהוּ
och äta honom
va'akhalu'ho
אֹיְבֵיכֶם
fiende din
ójevei'khem
då ska jag också göra detta mot er. Jag ska besluta om terror över er, förtärelse och brinnande feber som slukar ögonen och ger hjärtat sorg, och ni ska så er säd fåfängt för era fiender ska äta den.
17 וְנָתַתִּי
och ge
ve'natati
וְנִגַּפְתֶּם
och slå
ve'nigafetem
לִפְנֵי
till ansikte
li'fenei
אֹיְבֵיכֶם
fiende din
ójevei'khem
שֹׂנְאֵיכֶם
hata er
sóneei'khem
וְנַסְתֶּם
och fly
ve'nasetem
וְאֵין
och ingen -
ve'ein-
Och jag ska sätta mitt ansikte mot er och ni ska bli slagna framför era fiender, de som hatar er ska råda över er och ni ska fly utan att någon förföljer er.
18 וְיָסַפְתִּי
och lägga till
ve'jasafeti
לְיַסְּרָה
till tukta
le'jaserah
חַטֹּאתֵיכֶם
synd din
chatótei'khem
Och om ni trots detta inte vill lyssna på mig, då ska jag tukta er sju gånger värre för era synder.
19 וְשָׁבַרְתִּי
och bryta sönder
ve'shavareti
עֻזְּכֶם
styrka din
uóe'khem
וְנָתַתִּי
och ge
ve'natati
שְׁמֵיכֶם
himlar din
shemei'khem
כַּבַּרְזֶל
som järn
ka'bareóel
אַרְצְכֶם
land din
aretóe'khem
כַּנְּחֻשָׁה
som brons
ka'nechushah
Och jag ska bryta din makts stolthet och jag ska göra din himmel som järn och din mark som koppar.
20 לָרִיק
till fåfängt
la'riq
כֹּחֲכֶם
kraft din
kócha'khem
אַרְצְכֶם
land din
aretóe'khem
יְבוּלָהּ
skörd henne
jevola'h
פִּרְיוֹ
frukt hans
pirej'vó
Och din styrka ska användas förgäves, för din mark ska inte ge sin skörd, inte heller ska landets träd ge sin frukt.
21 לִשְׁמֹעַ
till höra
li'shemóa
וְיָסַפְתִּי
och lägga till
ve'jasafeti
כְּחַטֹּאתֵיכֶם
som synd din
ke'chatótei'khem
Om ni vandrar i motstånd mot mig och inte lyssnar till mig, ska jag ge sju gånger mer plågor över er för era synder.
22 וְהִשְׁלַחְתִּי
och sända
ve'hishelacheti
הַשָּׂדֶה
betesmark
ha'sade
וְשִׁכְּלָה
och mista
ve'shikelah
וְהִכְרִיתָה
och hugga
ve'hikheritah
בְּהֶמְתְּכֶם
boskapsdjur din
behemete'khem
וְהִמְעִיטָה
och minska
ve'himeitah
וְנָשַׁמּוּ
och bli öde
ve'nashamo
דַּרְכֵיכֶם
väg din
darekhei'khem
Jag ska också sända vilda djur bland er som ska stjäla era barn från er och fördärva er boskap och göra er så få att era vägar ska vara öde.
23 תִוָּסְרוּ
tukta
tioasero
וַהֲלַכְתֶּם
och gå
va'halakhetem
Om ni inte låter mig förändra er med dessa ting utan vandrar i motstånd mot mig,
24 וְהָלַכְתִּי
och gå
ve'halakheti
בְּקֶרִי
i motstånd
be'qeri
וְהִכֵּיתִי
och slå ner
ve'hikeiti
חַטֹּאתֵיכֶם
synd din
chatótei'khem
då ska jag också vandra i motstånd mot er och ska straffa er sju gånger för era synder.
25 וְהֵבֵאתִי
och komma
ve'heveti
וְנֶאֱסַפְתֶּם
och samla in
ve'neesafetem
עָרֵיכֶם
stad din
arei'khem
וְשִׁלַּחְתִּי
och sända
ve'shilacheti
בְּתוֹכְכֶם
i mitt din
be'tvókhe'khem
וְנִתַּתֶּם
och ge
ve'nitatem
Jag ska låta ett svärd komma över er som ska hämnas invändningarna mot mitt förbund, och när ni samlas tillsammans i era städer ska jag sända pest bland er och ni ska utlämnas i era fienders händer.
26 בְּשִׁבְרִי
i bryta sönder jag
be'shiveri'j
לַחְמְכֶם
bröd din
lacheme'khem
בְּתַנּוּר
i ugn
be'tanor
וְהֵשִׁיבוּ
och återvända
ve'heshivo
לַחְמְכֶם
bröd din
lacheme'khem
בַּמִּשְׁקָל
i vikt
ba'misheqal
וַאֲכַלְתֶּם
och äta
va'akhaletem
תִשְׂבָּעוּ
mätta
tisebao's
När jag har brutit staven av ditt bröd, ska tio kvinnor baka bröd i en ugn, och de ska ge dig brödet igen efter vikt, och du ska äta utan att bli mätt.
27 וַהֲלַכְתֶּם
och gå
va'halakhetem
בְּקֶרִי
i motstånd
be'qeri
Och om du inte trots allt detta vill lyssna till mig utan vandrar i motstånd mot mig,
28 וְהָלַכְתִּי
och gå
ve'halakheti
בַּחֲמַת
i vrede -
ba'chamat-
וְיִסַּרְתִּי
och tukta
ve'jisareti
חַטֹּאתֵיכֶם
synd din
chatótei'khem
då ska jag också vandra i motstånd mot dig i raseri, och jag ska tukta dig sju gånger för dina synder.
29 וַאֲכַלְתֶּם
och äta
va'akhaletem
בְּנֵיכֶם
söner din
benei'khem
וּבְשַׂר
och kött
o'vesar
בְּנֹתֵיכֶם
döttrar din
benótei'khem
Och ni ska äta era söners kött och era döttrars kött ska ni äta.
30 וְהִשְׁמַדְתִּי
och förstöra
ve'hishemadeti
בָּמֹתֵיכֶם
offerhöjd din
bamótei'khem
וְהִכְרַתִּי
och hugga
ve'hikherati
חַמָּנֵיכֶם
solstod din
chamanei'khem
וְנָתַתִּי
och ge
ve'natati
פִּגְרֵיכֶם
kadaver din
pigerei'khem
גִּלּוּלֵיכֶם
avgud din
gilolei'khem
וְגָעֲלָה
och avvisa
ve'gaalah
נַפְשִׁי
själ min
nafeshi'j
Och jag ska fördärva era höga platser och hugga ner era avgudar, och kasta ner kadavren ovanpå kadavren av era avgudar, och min själ ska avsky er.
31 וְנָתַתִּי
och ge
ve'natati
עָרֵיכֶם
stad din
arei'khem
וַהֲשִׁמּוֹתִי
och bli öde
va'hashimvóti
מִקְדְּשֵׁיכֶם
helgedom din
miqedeshei'khem
אָרִיחַ
känna doft
aricha
בְּרֵיחַ
i doft
be'reicha
נִיחֹחֲכֶם
ljuvlighet din
nichócha'khem
Och jag ska göra era städer öde, och göra era helgedomar till ödemark, och jag ska inte mer känna doften av era söta offer.
32 וַהֲשִׁמֹּתִי
och bli öde
va'hashimóti
וְשָׁמְמוּ
och bli öde
ve'shamemo
אֹיְבֵיכֶם
fiende din
ójevei'khem
הַיֹּשְׁבִים
sitta
ha'jóshevim
Och jag ska göra landet till ödemark och era fiender som bor där ska bli förundrade.
33 וְאֶתְכֶם
och - er
ve'ete'khem
בַגּוֹיִם
i folkslag
va'gvójim
וַהֲרִיקֹתִי
och tömma
va'hariqóti
אַחֲרֵיכֶם
efter er
acharei'khem
וְהָיְתָה
och vara
ve'hajetah
אַרְצְכֶם
land din
aretóe'khem
שְׁמָמָה
ödemark
shemamah
וְעָרֵיכֶם
och stad din
ve'arei'khem
Och jag ska skingra er bland hednafolken, och jag ska dra ut ett svärd efter er, och ert land ska vara öde och städerna tomma.
34 תִּרְצֶה
att visa nåd
tiretóe
שַׁבְּתֹתֶיהָ
sabbat henne
shabetóte'ha
הֳשַׁמָּה
bli öde hon
hóshama'h
אֹיְבֵיכֶם
fiende din
ójevei'khem
תִּשְׁבַּת
upphöra
tishebat
וְהִרְצָת
och att visa nåd
ve'hiretóat
שַׁבְּתֹתֶיהָ
sabbat henne
shabetóte'ha
Sedan ska landet ges nåd för sina sabbater så länge som det ligger öde och ni är i era fienders land. Då ska landet vila och ges nåd för sina sabbater.
35 הָשַּׁמָּה
bli öde hon
hashama'h
תִּשְׁבֹּת
upphöra
tishebót
שָׁבְתָה
upphöra
shavetah
בְּשַׁבְּתֹתֵיכֶם
i sabbat din
be'shabetótei'khem
בְּשִׁבְתְּכֶם
i sitta du
be'shivete'khem
Så länge det ligger öde ska det vila, för det fick ingen vila under era sabbater när ni bodde där.
36 וְהַנִּשְׁאָרִים
och bli kvar
ve'ha'nishearim
וְהֵבֵאתִי
och komma
ve'heveti
מֹרֶךְ
försagdhet
mórekhe
בִּלְבָבָם
i hjärta deras
bi'levava'm
בְּאַרְצֹת
i land
be'aretóót
אֹיְבֵיהֶם
fiende deras
ójevei'hem
וְרָדַף
och förfölja
ve'radaf
מְנֻסַת
flykting -
menusat-
וְנָפְלוּ
och falla
ve'nafelo
Och över dem som är levande kvar ska jag sända en matthet i deras hjärtan i deras fienders land, och ljudet av dallrande löv ska förfölja dem och de ska fly som när man flyr för svärdet, och de ska falla när ingen jagar dem.
37 וְכָשְׁלוּ
och stappla
ve'khashelo
בְּאָחִיו
i bror hans
be'achi'v
כְּמִפְּנֵי
som från ansikte -
ke'mi'penei-
וְרֹדֵף
och förfölja
ve'ródef
תְּקוּמָה
stående
teqomah
לִפְנֵי
till ansikte
li'fenei
אֹיְבֵיכֶם
fiende din
ójevei'khem
Och de ska falla den ene på den andre som om det vore för svärd när ingen jagar, och de ska inte ha någon kraft att stå framför sina fiender.
38 וַאֲבַדְתֶּם
och förgöra
va'avadetem
בַּגּוֹיִם
i folkslag
ba'gvójim
וְאָכְלָה
och äta
ve'akhelah
אֹיְבֵיכֶם
fiende din
ójevei'khem
Och ni ska förgås bland hednafolken och era fienders land ska sluka er.
39 וְהַנִּשְׁאָרִים
och bli kvar
ve'ha'nishearim
בַּעֲוֹנָם
i missgärning deras
ba'avóna'm
בְּאַרְצֹת
i land
be'aretóót
אֹיְבֵיכֶם
fiende din
ójevei'khem
בַּעֲוֹנֹת
i missgärning
ba'avónót
אֲבֹתָם
fader deras
avóta'm
Och de som är kvar av er ska tyna bort i era överträdelser i era fienders land, och deras fäders överträdelser ska tyna bort med dem.
40 וְהִתְוַדּוּ
och prisa
ve'hitevado
עֲוֹנָם
missgärning deras
avóna'm
אֲבֹתָם
fader deras
avóta'm
בְּמַעֲלָם
i trolöshet deras
be'maala'm
מָעֲלוּ
vara trolös -
maalo-
בְּקֶרִי
i motstånd
be'qeri
Om de bekänner sina synder och sina fäders synder med deras överträdelser som de har överträtt mot mig, och att de har vandrat i motstånd mot mig,
41 בְּקֶרִי
i motstånd
be'qeri
וְהֵבֵאתִי
och komma
ve'heveti
אֹיְבֵיהֶם
fiende deras
ójevei'hem
יִכָּנַע
ödmjuka sig
jikana
לְבָבָם
hjärta deras
levava'm
הֶעָרֵל
oomskuren
he'arel
וְאָז
och vid den tiden
ve'aó
יִרְצוּ
att visa nåd
jiretóo
עֲוֹנָם
missgärning deras
avóna'm
och jag har också vandrat i motstånd mot dem och har fört dem in i deras fienders land, för att deras oomskurna hjärtan ska ödmjukas och de då ska få nåd för sina synder.
42 וְזָכַרְתִּי
och komma ihåg
ve'óakhareti
בְּרִיתִי
förbund min
beriti'j
בְּרִיתִי
förbund min
beriti'j
בְּרִיתִי
förbund min
beriti'j
אַבְרָהָם
Abraham
averaham
אֶזְכֹּר
komma ihåg
eóekór
וְהָאָרֶץ
och land
ve'ha'aretó
אֶזְכֹּר
komma ihåg
eóekór
Sedan ska jag komma ihåg mitt förbund med Jakob och mitt förbund med Isak, och mitt förbund med Abraham ska jag komma ihåg och jag ska komma ihåg landet.
43 וְהָאָרֶץ
och land
ve'ha'aretó
וְתִרֶץ
och att visa nåd
ve'tiretó
שַׁבְּתֹתֶיהָ
sabbat henne
shabetóte'ha
בָּהְשַׁמָּה
i bli öde hon
ba'heshama'h
יִרְצוּ
att visa nåd
jiretóo
עֲוֹנָם
missgärning deras
avóna'm
וּבְיַעַן
och i eftersom
o've'jaan
בְּמִשְׁפָּטַי
i rättvisa min
be'mishepata'j
חֻקֹּתַי
förordning min
chuqóta'j
נַפְשָׁם
själ deras
nafesha'm
Landet ska bli folktomt och ges nåd för sina sabbater medan det ligger öde utan dem, och de ska få nåd för sina synder. För så mycket som, ja så mycket som de har föraktat mina påbud och så mycket som deras själar har avskytt mina förordningar.
44 בִּהְיוֹתָם
i vara dem
bi'hejvóta'm
אֹיְבֵיהֶם
fiende deras
ójevei'hem
מְאַסְתִּים
förakta dem
measeti'm
גְעַלְתִּים
avvisa dem
gealeti'm
לְכַלֹּתָם
till fullborda dem
le'khalóta'm
לְהָפֵר
till bryta
le'hafer
בְּרִיתִי
förbund min
beriti'j
אֱלֹהֵיהֶם
Gud deras
elóhei'hem
Likväl, för allt detta, när de är i sina fienders land, ska jag inte helt förkasta dem, inte heller ska jag avsky dem för att helt förgöra dem och bryta mitt förbund med dem, för jag är Herren deras Gud.
45 וְזָכַרְתִּי
och komma ihåg
ve'óakhareti
רִאשֹׁנִים
först
rishónim
הוֹצֵאתִי
frambringa -
hvótóeti-
מֵאֶרֶץ
från land
me'eretó
מִצְרַיִם
Egypten
mitóerajim
לְעֵינֵי
till öga
le'einei
הַגּוֹיִם
folkslag
ha'gvójim
לִהְיֹת
till vara
li'hejót
לֵאלֹהִים
till Gud
le'lóhim
Men för deras skull ska jag komma ihåg förbundet med deras förfäder som jag förde ut ur Egyptens land i hednafolkens åsyn för att jag ska vara deras Gud. Jag är Herren.
46 הַחֻקִּים
förordning
ha'chuqim
וְהַמִּשְׁפָּטִים
och rättvisa
ve'ha'mishepatim
וְהַתּוֹרֹת
och Torah
ve'ha'tvórót
בֵּינוֹ
mellan honom
bein'vó
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
Detta är förordningarna och påbuden och undervisningen som Herren har gjort mellan sig och Israels söner på berget Sinai genom Moses hand.
Färgen på orden markerar hur ovanlig användningen är, ju rödare desto ovanligare.
Färgskala:
1-5
|6-10
|11-50
|51-100
|101-500
|501-1000
|1000+