1 וַיְדַבֵּר
och tala
va'jedaber
Herren talade till Mose och sa:
2 יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
וְאָמַרְתָּ
och säga
ve'amareta
אֱלֹהֵיכֶם
Gud din
elóhei'khem
Tala till hela Israels folk och säg: Ni ska vara heliga för jag, Herren er Gud är helig.
3 וְאָבִיו
och fader hans
ve'avi'v
שַׁבְּתֹתַי
sabbat min
shabetóta'j
תִּשְׁמֹרוּ
hålla
tishemóro
אֱלֹהֵיכֶם
Gud din
elóhei'khem
Var och en av er ska vörda sin mor och sin far och hålla mina sabbater. Jag är Herren er Gud.
4 הָאֱלִילִים
avgud
ha'elilim
וֵאלֹהֵי
och Gud
ve'lóhei
מַסֵּכָה
gjutning
masekhah
אֱלֹהֵיכֶם
Gud din
elóhei'khem
Ni ska inte vända er till avgudar och inte göra er några gjutna gudar. Jag är Herren er Gud.
5 וְכִי
och eftersom
ve'khi
תִזְבְּחוּ
offra
tióebecho
שְׁלָמִים
shalomoffer
shelamim
לַיהוָה
till JHVH
la'jhvah
לִרְצֹנְכֶם
till nåd din
li'retóóne'khem
תִּזְבָּחֻהוּ
offra honom
tióebachu'ho
När ni vill offra shalomoffer åt Herren, ska ni offra det på sådant sätt att det tillräknas er som nåd.
6 זִבְחֲכֶם
offer din
óivecha'khem
וּמִמָּחֳרָת
och från nästa dag
o'mi'machórat
וְהַנּוֹתָר
och bli kvar
ve'ha'nvótar
הַשְּׁלִישִׁי
tredje
ha'shelishi
Det ska ätas samma dag som ni offrar det eller nästa dag. Det som blir över till tredje dagen ska brännas upp i eld.
7 הַשְּׁלִישִׁי
tredje
ha'shelishi
יֵרָצֶה
att visa nåd
jeratóe
Om det äts på tredje dagen, är det avskyvärt och ger inte nåd.
8 וְאֹכְלָיו
och äta honom
ve'ókhelaj'v
עֲוֹנוֹ
missgärning hans
avón'vó
וְנִכְרְתָה
och hugga
ve'nikheretah
מֵעַמֶּיהָ
från frände henne
me'ame'ha
Den som äter av det måste bära sin skuld, för han har ohelgat det som var helgat åt Herren. Han ska utrotas ur sitt folk.
9 וּבְקֻצְרְכֶם
och i skörda du
o've'qutóere'khem
אַרְצְכֶם
land din
aretóe'khem
תְכַלֶּה
fullborda
tekhale
שָׂדְךָ
betesmark din
sade'kha
לִקְצֹר
till skörda
li'qetóór
וְלֶקֶט
och ströax
ve'leqet
קְצִירְךָ
skörd din
qetóire'kha
När ni bärgar skörden i ert land, ska du inte skörda till den yttersta kanten av åkern och inte plocka upp ströaxen efter din skörd.
10 וְכַרְמְךָ
och vingård din
ve'khareme'kha
תְעוֹלֵל
efterskörd
tevólel
וּפֶרֶט
och druva
o'feret
כַּרְמְךָ
vingård din
kareme'kha
לֶעָנִי
till fattig
le'ani
וְלַגֵּר
och till främling
ve'la'ger
אֱלֹהֵיכֶם
Gud din
elóhei'khem
Inte heller i din vingård ska du göra någon efterskörd, och de druvor som fallit av i din vingård ska du inte plocka upp. Du ska lämna kvar det åt den fattige och åt främlingen. Jag är Herren er Gud.
11 תִּגְנֹבוּ
stjäla
tigenóvo
תְכַחֲשׁוּ
lura
tekhachasho
תְשַׁקְּרוּ
agera falskt
teshaqero
בַּעֲמִיתוֹ
i granne hans
ba'amit'vó
Ni ska inte stjäla. Ni ska inte ljuga. Ni ska inte bedra varandra, mot er landsman.
12 תִשָּׁבְעוּ
svära
tishaveo
בִשְׁמִי
i namn min
vi'shemi'j
לַשָּׁקֶר
till lögn
la'shaqer
וְחִלַּלְתָּ
och börja
ve'chilaleta
אֱלֹהֶיךָ
Gud din
elóhe'kha
Ni ska inte svära falskt vid mitt namn; då ohelgar du din Guds namn. Jag är Herren.
13 תַעֲשֹׁק
förtrycka
taashóq
רֵעֲךָ
granne din
rea'kha
Du ska inte bedra din medmänniska – inte heller råna honom. Du ska inte hålla inne arbetarens lön över natten.
14 תְקַלֵּל
ta lätt på
teqalel
וְלִפְנֵי
och till ansikte
ve'li'fenei
מִכְשֹׁל
stötesten
mikheshól
וְיָרֵאתָ
och frukta
ve'jareta
מֵּאֱלֹהֶיךָ
från Gud din
me'elóhe'kha
Du ska inte förbanna en döv person framför hans ansikte. Du ska inte lägga något i vägen för en blind så att han faller. Du ska frukta din Gud. Jag är Herren.
15 בַּמִּשְׁפָּט
i rättvisa
ba'mishepat
תֶהְדַּר
favorisera
teedar
בְּצֶדֶק
i rätt
be'tóedeq
עֲמִיתֶךָ
granne din
amite'kha
Ni ska inte döma partiskt – varken gynna den fattige, eller ta den rikes parti. Du ska döma din landsman på ett rättvist sätt.
16 בְּעַמֶּיךָ
i folk din
be'ame'kha
תַעֲמֹד
stå upprätt
taamód
רֵעֶךָ
granne din
ree'kha
Du ska inte gå runt och förtala ditt eget folk. Du ska inte bara se på om din medmänniskas liv står på spel. Jag är Herren.
17 אָחִיךָ
bror din
achi'kha
בִּלְבָבֶךָ
i hjärta din
bi'levave'kha
הוֹכֵחַ
korrigera
hvókhecha
תּוֹכִיחַ
korrigera
tvókhicha
עֲמִיתֶךָ
granne din
amite'kha
Du ska inte hata din broder i ditt hjärta, tillrättavisa i stället honom så att du inte blir delaktig i hans synd.
18 וְאָהַבְתָּ
och älska
ve'ahaveta
לְרֵעֲךָ
till granne din
le'rea'kha
כָּמוֹךָ
som dig
kamvó'kha
Du ska inte hämnas eller bära bitterhet inom dig mot någon i ditt folk, älska i stället din medmänniska som dig själv. Jag är Herren.
19 חֻקֹּתַי
förordning min
chuqóta'j
תִּשְׁמֹרוּ
hålla
tishemóro
בְּהֶמְתְּךָ
boskapsdjur din
behemete'kha
תַרְבִּיעַ
para sig
tarebia
כִּלְאַיִם
två av samma slag
kileajim
שָׂדְךָ
betesmark din
sade'kha
כִּלְאָיִם
två av samma slag
kileajim
וּבֶגֶד
och kläder
o'veged
כִּלְאַיִם
två av samma slag
kileajim
שַׁעַטְנֵז
mixade garn
shaateneó
Mina stadgar ska ni hålla. Du ska inte låta två slags djur av din boskap para sig med varandra. Du ska inte så två slags säd i din åker. Ta inte på dig klädesplagg av två olika slags garn.
20 יִשְׁכַּב
ligga ner
jishekav
שִׁכְבַת
samlag -
shikhevat-
שִׁפְחָה
tjänarinna
shifechah
נֶחֱרֶפֶת
förvärvat
necherefet
וְהָפְדֵּה
och lösa ut
ve'hafede
נִפְדָּתָה
lösa ut
nifedatah
חֻפְשָׁה
frihet
chufeshah
בִּקֹּרֶת
straffa
biqóret
חֻפָּשָׁה
bli fri
chupashah
Om en man har legat med en kvinna som är en annan mans slavinna och sädesuttömning har skett, och hon inte har blivit friköpt eller frigiven, ska de straffas men inte dödas eftersom hon inte var fri.
21 וְהֵבִיא
och komma
ve'hevi
אֲשָׁמוֹ
skuld hans
asham'vó
לַיהוָה
till JHVH
la'jhvah
Han ska föra fram sitt skuldoffer, en skuldofferbagge, inför Herren, till mötestältets ingång.
22 וְכִפֶּר
och beveka
ve'khiper
לִפְנֵי
till ansikte
li'fenei
חַטָּאתוֹ
synd hans
chatat'vó
וְנִסְלַח
och förlåta
ve'niselach
מֵחַטָּאתוֹ
från synd hans
me'chatat'vó
När prästen med skuldofferbaggen bringar försoning för honom inför Herrens ansikte, får han förlåtelse för den synd han har begått.
23 וְכִי
och eftersom -
ve'khi-
וּנְטַעְתֶּם
och plantera
o'netaetem
וַעֲרַלְתֶּם
och vara oomskuren
va'araletem
עָרְלָתוֹ
förhud hans
arelat'vó
פִּרְיוֹ
frukt hans
pirej'vó
עֲרֵלִים
oomskuren
arelim
När ni kommer in i landet och planterar olika slags träd med ätbar frukt, ska ni se deras frukt som deras förhud. I tre år ska ni betrakta dem som oomskurna och inte äta deras frukt.
24 וּבַשָּׁנָה
och i år
o'va'shanah
הָרְבִיעִת
fjärde
ha'reviit
פִּרְיוֹ
frukt hans
pirej'vó
לַיהוָה
till JHVH
la'jhvah
Under det fjärde året ska all deras frukt vara helig som ett tackoffer till Herren,
25 וּבַשָּׁנָה
och i år
o'va'shanah
הַחֲמִישִׁת
femte
ha'chamishit
פִּרְיוֹ
frukt hans
pirej'vó
לְהוֹסִיף
till lägga till
le'hvósif
תְּבוּאָתוֹ
frukt hans
tevoat'vó
אֱלֹהֵיכֶם
Gud din
elóhei'khem
och först under det femte året ska ni äta deras frukt. Så ska ni göra för att de ska ge så mycket större avkastning åt er. Jag är Herren er Gud.
26 תְנַחֲשׁוּ
spå
tenachasho
Ni ska inte äta något som innehåller blod. Ni ska inte befatta er med spådom eller trolldom.
27 רֹאשְׁכֶם
huvud din
róshe'khem
תַשְׁחִית
fördärva
tashechit
זְקָנֶךָ
skägg din
óeqane'kha
Ni ska inte rundklippa kanten av ert hår, inte heller ska du stympa kanten av ditt skägg.
28 וְשֶׂרֶט
och ristning
ve'seret
לָנֶפֶשׁ
till själ
la'nefesh
בִּבְשַׂרְכֶם
i kött din
bi'vesare'khem
וּכְתֹבֶת
och skrivtecken
o'khetóvet
קַעֲקַע
skrivtecken
qaaqa
Ni ska inte rista märken på er kropp för någon död och inte heller bränna in skrivtecken på er. Jag är Herren er Gud.
29 בִּתְּךָ
dotter din
bite'kha
לְהַזְנוֹתָהּ
till bedriva hor henne
le'haóenvóta'h
תִזְנֶה
bedriva hor
tióene
וּמָלְאָה
och fylla
o'maleah
Vanära inte din dotter genom att låta henne bli prostituerad, så att landet blir fördärvat av otukt och uppfyllt av skamligheter.
30 שַׁבְּתֹתַי
sabbat min
shabetóta'j
תִּשְׁמֹרוּ
hålla
tishemóro
וּמִקְדָּשִׁי
och helgedom min
o'miqedashi'j
Mina sabbater ska ni hålla, och för min helgedom ska ni visa vördnad. Jag är Herren.
31 הָאֹבֹת
andebesvärjare
ha'óvót
הַיִּדְּעֹנִים
spiritist
ha'jideónim
תְּבַקְשׁוּ
söka
tevaqesho
לְטָמְאָה
till orena
le'tameah
אֱלֹהֵיכֶם
Gud din
elóhei'khem
Ni ska inte vända er till förtroliga andar, inte heller söka efter spåmän så att ni blir orena genom dem. Jag är Herren er Gud.
32 מִפְּנֵי
från ansikte
mi'penei
וְהָדַרְתָּ
och favorisera
ve'hadareta
וְיָרֵאתָ
och frukta
ve'jareta
מֵּאֱלֹהֶיךָ
från Gud din
me'elóhe'kha
För ett grått huvud ska du resa dig upp, och den gamle ska du ära. Du ska frukta din Gud. Jag är Herren.
33 וְכִי
och eftersom -
ve'khi-
בְּאַרְצְכֶם
i land din
be'aretóe'khem
När en främling bor hos er i ert land, ska ni inte förtrycka honom.
34 כְּאֶזְרָח
som infödd
ke'eóerach
וְאָהַבְתָּ
och älska
ve'ahaveta
כָּמוֹךָ
som dig
kamvó'kha
מִצְרָיִם
Egypten
mitóerajim
אֱלֹהֵיכֶם
Gud din
elóhei'khem
Främlingen som bor ibland er ska räknas som infödd hos er. Du ska älska honom som dig själv. Ni har ju själva varit främlingar i Egyptens land. Jag är Herren er Gud.
35 בַּמִּשְׁפָּט
i rättvisa
ba'mishepat
בַּמִּדָּה
i mått
ba'midah
בַּמִּשְׁקָל
i vikt
ba'misheqal
וּבַמְּשׂוּרָה
och i rymd
o'va'mesorah
Ni ska inte göra orätt i domen i mått, i vikt och i volym.
36 אֱלֹהֵיכֶם
Gud din
elóhei'khem
הוֹצֵאתִי
frambringa
hvótóeti
מֵאֶרֶץ
från land
me'eretó
מִצְרָיִם
Egypten
mitóerajim
Rätt våg – rätta stenar ; rätt efa och rätt hin ska ni ha. Jag är Herren er Gud, som har fört er ut ur Egyptens land.
37 וּשְׁמַרְתֶּם
och hålla
o'shemaretem
חֻקֹּתַי
förordning min
chuqóta'j
מִשְׁפָּטַי
rättvisa min
mishepata'j
וַעֲשִׂיתֶם
och göra
va'asitem
Så ska ni nu hålla alla mina stadgar och alla mina lagar och följa dem. Jag är Herren.
Färgen på orden markerar hur ovanlig användningen är, ju rödare desto ovanligare.
Färgskala:
1-5
|6-10
|11-50
|51-100
|101-500
|501-1000
|1000+