1Herrens ord kom till mig. Han sa:
2 הִנָּבֵא
profetera
hinave
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
הִנָּבֵא
profetera
hinave
וְאָמַרְתָּ
och säga
ve'amareta
אֲלֵיהֶם
till dem
alei'hem
לָרֹעִים
till valla
la'róim
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
הַצֹּאן
småboskap
ha'tzón
"Människobarn, profetera mot Israels herdar och säg till dem, till herdarna: Så säger Herrarnas Herre : Ve er Israels herdar som föder er själva! Ska inte en herde föda fåren?
3 תִּלְבָּשׁוּ
klä på
tilebasho
הַבְּרִיאָה
feta
ha'beriah
תִּזְבָּחוּ
offra
tizebacho
הַצֹּאן
småboskap
ha'tzón
Ni äter det feta och klär er med ylle, ni dödar göddjuren men göder inte fåren.
4 הַנַּחְלוֹת
bli sjuk
ha'nachelvót
חִזַּקְתֶּם
stärka
chizaqetem
הַחוֹלָה
bli sjuk
ha'chvólah
וְלַנִּשְׁבֶּרֶת
och till bryta sönder
ve'la'nisheberet
חֲבַשְׁתֶּם
sadla
chavashetem
הַנִּדַּחַת
förvisa
ha'nidachat
הֲשֵׁבֹתֶם
återvända
hashevótem
הָאֹבֶדֶת
förgöra
ha'óvedet
בִקַּשְׁתֶּם
söka
viqashetem
וּבְחָזְקָה
och i våld
o've'chazeqah
וּבְפָרֶךְ
och i slavtjänst
o've'farekhe
De svaga har ni inte styrkt, inte heller har ni botat det som varit sjukt, och ni har inte bundit upp det som varit brutet. Ni har inte fört tillbaka det som varit vilse och ni har inte letat efter det som varit förlorat, utan med våld har ni regerat över dem och med stränghet.
5 וַתְּפוּצֶינָה
och utbreda
va'tefotzenah
מִבְּלִי
från utan
mi'beli
וַתִּהְיֶינָה
och vara
va'tihejenah
לְאָכְלָה
till föda
le'akhelah
לְכָל
till allt -
le'khal-
הַשָּׂדֶה
betesmark
ha'sade
וַתְּפוּצֶינָה
och utbreda
va'tefotzenah
De är förskingrade därför att det inte finns någon herde och de har blivit mat åt alla fältets vilda djur och är förskingrade.
6 יִשְׁגּוּ
vandra vilse
jishego
צֹאנִי
småboskap min
tzóni'j
צֹאנִי
småboskap min
tzóni'j
Mina får vandrar över alla berg och över alla höga höjder, ja, över hela jordens ansikte är mina får förskingrade, och det finns ingen som söker och ingen som letar.
7Därför, ni herdar , hör Herrens ord :
8 צֹאנִי
småboskap min
tzóni'j
וַתִּהְיֶינָה
och vara
va'tihejenah
צֹאנִי
småboskap min
tzóni'j
לְאָכְלָה
till föda
le'akhelah
לְכָל
till allt -
le'khal-
הַשָּׂדֶה
betesmark
ha'sade
צֹאנִי
småboskap min
tzóni'j
וַיִּרְעוּ
och valla
va'jireo
צֹאנִי
småboskap min
tzóni'j
Så sant jag lever, förkunnar Herrarnas Herre, lika säkert som mina får har blivit ett byte och mina får har blivit mat åt alla fältets vilda djur eftersom det inte finns någon herde, så letar inte heller mina herdar efter mina får utan herdarna göder sig själva och ger inte mina får mat.
9Därför ni herdar, hör Herrens ord :
10 הִנְנִי
betänk jag
hine'ni
וְדָרַשְׁתִּי
och söka
ve'darasheti
צֹאנִי
småboskap min
tzóni'j
מִיָּדָם
från hands deras
mi'jada'm
וְהִשְׁבַּתִּים
och upphöra dem
ve'hishebati'm
מֵרְעוֹת
från valla
me'revót
וְהִצַּלְתִּי
och rädda
ve'hitzaleti
צֹאנִי
småboskap min
tzóni'j
מִפִּיהֶם
från mun deras
mi'pi'hem
לְאָכְלָה
till föda
le'akhelah's
Så säger Herrarnas Herre : Se, jag är emot herdarna och jag ska utkräva mina får ur deras hand och få dem att sluta föda fåren, inte heller ska herdarna göda sig själva längre, och jag ska rädda mina får från deras mun så att de inte blir till mat för dem.
11 הִנְנִי
betänk jag -
hine'ni-
וְדָרַשְׁתִּי
och söka
ve'darasheti
צֹאנִי
småboskap min
tzóni'j
וּבִקַּרְתִּים
och se efter dem
o'viqareti'm
Detta är vad Herrarnas Herre säger: Se, jag själv ska söka efter mina får och leta efter dem.
12 כְּבַקָּרַת
som söka upp
ke'vaqarat
עֶדְרוֹ
hjord hans
eder'vó
בְּיוֹם
i dags -
be'jvóm-
הֱיוֹתוֹ
vara han
hejvót'vó
בְתוֹךְ
i mitt -
ve'tvókhe-
צֹאנוֹ
småboskap hans
tzón'vó
נִפְרָשׁוֹת
klarlägga
niferashvót
צֹאנִי
småboskap min
tzóni'j
וְהִצַּלְתִּי
och rädda
ve'hitzaleti
מִכָּל
från allt -
mi'kal-
הַמְּקוֹמֹת
plats
ha'meqvómót
וַעֲרָפֶל
och tjockt mörker
va'arafel
Som när en herde letar efter sin hjord när han kommer till sina kringspridda får, så ska jag ta hand om mina får. Jag ska rädda dem från alla platser dit de spritts på en molnig, mörk dag.
13 וְהוֹצֵאתִים
och frambringa dem
ve'hvótzeti'm
וְקִבַּצְתִּים
och samla ihop dem
ve'qibatzeti'm
הָאֲרָצוֹת
land
ha'aratzvót
וַהֲבִיאֹתִים
och komma dem
va'havióti'm
אַדְמָתָם
mark deras
ademata'm
וּרְעִיתִים
och valla dem
o'reiti'm
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
בָּאֲפִיקִים
i flod
ba'afiqim
וּבְכֹל
och i allt
o've'khól
מוֹשְׁבֵי
boplats
mvóshevei
Jag ska föra ut dem från de främmande folken, och samla in dem från främmande länder. Jag ska föra dem till deras eget land. Jag ska valla dem på Israels berg, vid bäckarna och de bebodda platserna i landet.
14 בְּמִרְעֶה
i bete -
be'miree-
וּבְהָרֵי
och i berg
o've'harei
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
נְוֵהֶם
betesmark deras
neve'hem
תִּרְבַּצְנָה
ligga
tirebatzenah
בְּנָוֶה
i betesmark
be'nave
וּמִרְעֶה
och bete
o'miree
תִּרְעֶינָה
valla
tireenah
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
Jag ska låta dem få äta på goda betesplatser. Israels höga berg ska bli deras betesmark. Där ska de lägga sig i lummiga betesmarker, och de ska äta saftigt bete på Israels berg.
15 צֹאנִי
småboskap min
tzóni'j
אַרְבִּיצֵם
ligga dem
arebitze'm
Jag ska själv föra mina får ut på bete, och själv göra så att de lägger sig ner, förkunnar Herrarnas Herre.
16 הָאֹבֶדֶת
förgöra
ha'óvedet
הַנִּדַּחַת
förvisa
ha'nidachat
וְלַנִּשְׁבֶּרֶת
och till bryta sönder
ve'la'nisheberet
הַחוֹלָה
bli sjuk
ha'chvólah
הַשְּׁמֵנָה
rik
ha'shemenah
הַחֲזָקָה
stark
ha'chazaqah
אַשְׁמִיד
förstöra
ashemid
אֶרְעֶנָּה
valla henne
eree'nah
בְמִשְׁפָּט
i rättvisa
ve'mishepat
Jag ska söka efter de förlorade och föra tillbaka dem som drivits bort. Jag ska förbinda de skadade, och stärka de svaga. Men de feta och de starka ska jag förgöra. Jag ska mata dem med dom.
17 וְאַתֵּנָה
och ni
ve'atenah
צֹאנִי
småboskap min
tzóni'j
הִנְנִי
betänk jag
hine'ni
לָאֵילִים
till baggar
la'eilim
וְלָעַתּוּדִים
och till get av hankön
ve'la'atodim
Vad gäller er, mina får, säger Herrarnas Herre : Jag ska döma mellan får och får, mellan baggar och getter.
18 וְיֶתֶר
och resten
ve'jeter
מִרְעֵיכֶם
bete din
mireei'khem
תִּרְמְסוּ
trampa
tiremeso
בְּרַגְלֵיכֶם
i fot din
be'ragelei'khem
וּמִשְׁקַע
och klarnat -
o'misheqa-
תִּשְׁתּוּ
dricka
tisheto
הַנּוֹתָרִים
bli kvar
ha'nvótarim
בְּרַגְלֵיכֶם
i fot din
be'ragelei'khem
תִּרְפֹּשׂוּן
grumla
tirepóshvo'n
Räcker det inte för er att beta på den bästa betesmarken, måste ni också trampa ner det som är kvar med era fötter? När ni dricker rent vatten, måste ni också grumla det som är kvar genom att trampa med era fötter?
19 וְצֹאנִי
och småboskap min
ve'tzóni'j
מִרְמַס
nedtrampning
miremas
רַגְלֵיכֶם
fot din
ragelei'khem
תִּרְעֶינָה
valla
tireenah
וּמִרְפַּשׂ
och dyigt
o'mirepas
רַגְלֵיכֶם
fot din
ragelei'khem
תִּשְׁתֶּינָה
dricka
tishetenah's
Ska mina får behöva äta det ni har trampat ner med era fötter, och dricka det ni smutsat ner med era fötter?
20 אֲלֵיהֶם
till dem
alei'hem
הִנְנִי
betänk jag -
hine'ni-
וְשָׁפַטְתִּי
och döma
ve'shafateti
Det är därför som Herrarnas Herre säger till dem: Se, jag ska själv döma mellan de feta fåren och de magra fåren.
21 וּבְכָתֵף
och i skuldra
o've'khatef
תֶּהְדֹּפוּ
knuffa
teedófvo
וּבְקַרְנֵיכֶם
och i horn din
o've'qarenei'khem
תְּנַגְּחוּ
stånga
tenagecho
הַנַּחְלוֹת
bli sjuk
ha'nachelvót
הֲפִיצוֹתֶם
utbreda
hafitzvótem
הַחוּצָה
utanför
ha'chotza'h
Eftersom ni armbågar er fram och knuffar undan alla svaga, och stångar de svaga fåren och stöter bort dem,
22 וְהוֹשַׁעְתִּי
och rädda
ve'hvóshaeti
לְצֹאנִי
till småboskap min
le'tzóni'j
תִהְיֶינָה
vara
tihejenah
וְשָׁפַטְתִּי
och döma
ve'shafateti
därför ska jag rädda mina får, de ska inte längre vara byte. Jag ska döma mellan får och får.
23 וַהֲקִמֹתִי
och stå upp
va'haqimóti
וְרָעָה
och valla
ve'raah
עַבְדִּי
tjänare min
avedi'j
לְרֹעֶה
till valla
le'róe
Jag ska resa upp en herde över dem, och han ska föda dem, nämligen min tjänare David. Han ska föda dem och vara deras herde.
24 לֵאלֹהִים
till Gud
le'lóhim
וְעַבְדִּי
och tjänare min
ve'avedi'j
בְתוֹכָם
i mitt deras
ve'tvókha'm
דִּבַּרְתִּי
tala
dibareti
Jag, Herren, ska vara deras Gud och min tjänare David ska vara furste bland dem. Jag, Herren, har talat.
25 וְכָרַתִּי
och hugga
ve'kharati
וְהִשְׁבַּתִּי
och upphöra
ve'hishebati
וְיָשְׁבוּ
och sitta
ve'jashevo
בַמִּדְבָּר
i öken
va'midebar
לָבֶטַח
till trygghet
la'vetach
וְיָשְׁנוּ
och sova
ve'jasheno
בַּיְּעָרִים
i skog
ba'jearim
Jag ska sluta ett fredsförbund med dem. Jag ska göra slut på vilddjuren i landet, så man kan bo tryggt i öknen och till och med sova i skogarna.
26 וְנָתַתִּי
och ge
ve'natati
וּסְבִיבוֹת
och runt omkring
o'sevivvót
גִּבְעָתִי
höjd min
giveati'j
בְּרָכָה
välsignelse
berakhah
וְהוֹרַדְתִּי
och gå ner
ve'hvóradeti
בְּעִתּוֹ
i tid hans
be'it'vó
בְרָכָה
välsignelse
verakhah
Jag ska göra dem och området runt mitt berg till en välsignelse. Jag ska låta regn komma i rätt tid, regnskurar som ger välsignelse.
27 הַשָּׂדֶה
betesmark
ha'sade
פִּרְיוֹ
frukt hans
pirej'vó
וְהָאָרֶץ
och land
ve'ha'aretz
יְבוּלָהּ
skörd henne
jevola'h
אַדְמָתָם
mark deras
ademata'm
לָבֶטַח
till trygghet
la'vetach
וְיָדְעוּ
och veta
ve'jadeo
בְּשִׁבְרִי
i bryta sönder jag
be'shiveri'j
וְהִצַּלְתִּים
och rädda dem
ve'hitzaleti'm
הָעֹבְדִים
tjäna
ha'óvedim
Markens träd ska bära sin frukt och jorden ska ge sin gröda. De ska leva tryggt i sitt land. När jag bryter sönder deras ok och räddar dem från dem som har förslavat dem, då ska de veta att jag är Herren.
28 לַגּוֹיִם
till folkslag
la'gvójim
וְחַיַּת
och levande
ve'chajat
תֹאכְלֵם
äta dem
tókhele'm
וְיָשְׁבוּ
och sitta
ve'jashevo
לָבֶטַח
till trygghet
la'vetach
מַחֲרִיד
darra av skräck
macharid
Nej, de ska aldrig mer vara ett byte för andra folk, och vilddjuren ska inte längre äta upp dem. De ska bo tryggt och ingen ska hota dem.
29 וַהֲקִמֹתִי
och stå upp
va'haqimóti
כְּלִמַּת
kränkning
kelimat
הַגּוֹיִם
folkslag
ha'gvójim
Jag ska ge dem planteringar som gör dem berömda. Aldrig mer ska landet drabbas av hungersnöd. Aldrig mer ska andra folk håna dem.
30 וְיָדְעוּ
och veta
ve'jadeo
אֱלֹהֵיהֶם
Gud deras
elóhei'hem
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
De ska veta att jag, Herren, deras Gud, är med dem och att de, Israels hus, är mitt folk, förkunnar Herrarnas Herre.
31 צֹאנִי
småboskap min
tzóni'j
מַרְעִיתִי
hjord min
mareiti'j
אֱלֹהֵיכֶם
Gud din
elóhei'khem
Ja, ni är min flock, flocken i min hjord. Ni är människor , och jag är er Gud, förkunnar Herrarnas Herre."
Färgen på orden markerar hur ovanlig användningen är, ju rödare desto ovanligare.
Färgskala:
1-5
|6-10
|11-50
|51-100
|101-500
|501-1000
|1000+