1 לְכָל
till allt -
le'khal-
הַשָּׁמָיִם
himlar
ha'shamajim's
Till allt finns en bestämd tidpunkt, och en lämplig tid till allt behagligt under himlarna.
2 לָלֶדֶת
till föda
la'ledet
לָטַעַת
till plantera
la'taat
לַעֲקוֹר
till rycka upp
la'aqvór
En tid att födas – och en tid att dö, en tid att plantera – och en tid att rycka upp det som planterats,
3 לַהֲרוֹג
till slakta
la'harvóg
לִרְפּוֹא
till bota
li'repvó
לִפְרוֹץ
till bryta igenom
li'fervótó
לִבְנוֹת
till bygga
li'venvót
en tid att döda – och en tid att läka, en tid att bryta ner – och en tid att bygga upp,
4 לִבְכּוֹת
till gråta
li'vekvót
לִשְׂחוֹק
till skratta
li'sechvóq
en tid att gråta – och en tid att skratta, en tid att sörja – och en tid att dansa,
5 לְהַשְׁלִיךְ
till kasta
le'hashelikhe
לַחֲבוֹק
till omfamna
la'chavvóq
לִרְחֹק
till hålla sig långt borta
li'rechóq
מֵחַבֵּק
från omfamna
me'chabeq
en tid att kasta bort stenar – och en tid att samla ihop stenar, en tid att omfamnas – och en tid att avstå från omfamning,
6 לְבַקֵּשׁ
till söka
le'vaqesh
לְאַבֵּד
till förgöra
le'abed
לִשְׁמוֹר
till hålla
li'shemvór
לְהַשְׁלִיךְ
till kasta
le'hashelikhe
en tid att söka – och en tid att förlora, en tid att behålla – och en tid att kasta bort,
7 לִקְרוֹעַ
till riva sönder
li'qervóa
לִתְפּוֹר
till sy
li'tepvór
לַחֲשׁוֹת
till sitta still
la'chashvót
לְדַבֵּר
till tala
le'daber
en tid att slita sönder – och en tid att sy ihop, en tid att vara tyst – och en tid att tala,
8 לֶאֱהֹב
till älska
le'ehóv
לִשְׂנֹא
till hata
li'senó
מִלְחָמָה
strid
milechamah
en tid att älska och en tid att hata, en tid för krig, och en tid för fred.
9 יִּתְרוֹן
fördel
jitervón
בַּאֲשֶׁר
i i vilken
ba'asher
Vilken vinning har den som arbetar av det han arbetar med?
10 הָעִנְיָן
sysselsättning
ha'inejan
לִבְנֵי
till son
li'venei
לַעֲנוֹת
till utöva
la'anvót
Jag har sett bestyren, som Gud har gett till människans söner att utöva.
11 בְעִתּוֹ
i tid hans
ve'it'vó
בְּלִבָּם
i hjärta deras
be'liba'm
מִבְּלִי
från utan
mi'beli
הַמַּעֲשֶׂה
arbete
ha'maase
מֵרֹאשׁ
från huvud
me'rósh
Han har gjort allt vackert för sin tid, han har även gett evigheten i deras hjärtan så att människan inte kan utforska det arbete som Gud har gjort från första början ända till slutet.
12 יָדַעְתִּי
jag vet
jadaeti
לִשְׂמוֹחַ
till glädja sig
li'semvócha
וְלַעֲשׂוֹת
och till göra
ve'la'asvót
בְּחַיָּיו
i liv hans
be'chajaj'v
Jag vet att det inte finns något bättre för dem än att glädja sig och att vara tillfredsställda så länge som de lever.
13 שֶׁיֹּאכַל
vilken äta
she'jókhal
וְשָׁתָה
och dricka
ve'shatah
עֲמָלוֹ
olycka hans
amal'vó
Men också det att varje människa ska äta och dricka och finna glädje i sitt arbete, är en gåva från Gud.
14 יָדַעְתִּי
jag vet
jadaeti
לְעוֹלָם
till evig
le'vólam
לְהוֹסִיף
till lägga till
le'hvósif
וּמִמֶּנּוּ
och från honom
o'mime'no
לִגְרֹעַ
till inskränka
li'geróa
וְהָאֱלֹהִים
och Gud
ve'ha'elóhim
שֶׁיִּרְאוּ
vilken frukta
she'jireo
מִלְּפָנָיו
från till ansikte hans
mi'le'fanaj'v
Jag vet att vad än Gud gör, varar det för evigt. Ingenting kan läggas därtill, inte heller kan något dras därifrån, för så har Gud gjort det för att man ska vörda honom.
15 שֶּׁהָיָה
vilken vara
she'hajah
וַאֲשֶׁר
och som
va'asher
לִהְיוֹת
till vara
li'hejvót
וְהָאֱלֹהִים
och Gud
ve'ha'elóhim
נִרְדָּף
förfölja
niredaf
Vad som är har funnits sedan länge och det som ska komma finns redan, och Gud söker det som jagas.
16 הַשָּׁמֶשׁ
sol
ha'shamesh
הַמִּשְׁפָּט
rättvisa
ha'mishepat
וּמְקוֹם
och plats
o'meqvóm
Dessutom såg jag under solen, på rättens plats – att ondskan var där, och på rättfärdighetens plats – att ondskan var där.
17 בְּלִבִּי
i hjärta min
be'libi'j
הַצַּדִּיק
rättfärdig
ha'tóadiq
לְכָל
till allt -
le'khal-
הַמַּעֲשֶׂה
arbete
ha'maase
Jag, jag sa i mitt hjärta: "Gud ska döma de rättfärdiga och de onda, för det finns en tid för varje önskan och för varje arbete."
18 בְּלִבִּי
i hjärta min
be'libi'j
לְבָרָם
till utvälja dem
le'vara'm
וְלִרְאוֹת
och till se
ve'li'revót
שְׁהֶם
vilken de -
she'hem-
בְּהֵמָה
boskapsdjur
behemah
Jag, jag sa i mitt hjärta: "Det är på grund av människans söner som Gud sållar dem, för att de ska se att de i sig själva är som vilddjur."
19 וּמִקְרֶה
och händelse
o'miqere
הַבְּהֵמָה
boskapsdjur
ha'behemah
וּמִקְרֶה
och händelse
o'miqere
וְרוּחַ
och Ande
ve'rocha
וּמוֹתַר
och vinst
o'mvótar
הַבְּהֵמָה
boskapsdjur
ha'behemah
För det som drabbar människans söner, drabbar vilddjuren. En sak drabbar dem – som den ene dör så dör den andre, alla har en ande. I detta har människan ingen fördel framför vilddjuret, för allt är fåfängt.
20 וְהַכֹּל
och allt
ve'ha'kól
Alla går till en plats, alla är av stoft och alla återvänder till stoft.
21 לְמָעְלָה
till ovan
le'maela'h
וְרוּחַ
och Ande
ve'rocha
הַבְּהֵמָה
boskapsdjur
ha'behemah
הַיֹּרֶדֶת
gå ner
ha'jóredet
לְמַטָּה
till nertill
le'matah
לָאָרֶץ
till land
la'aretó
Vem vet om människans ande går uppåt eller om vilddjurets ande går nedåt till jorden?
22 וְרָאִיתִי
och se
ve'raiti
מֵאֲשֶׁר
från från vilken
me'asher
יִשְׂמַח
glädja sig
jisemach
בְּמַעֲשָׂיו
i arbete hans
be'maasaj'v
חֶלְקוֹ
del hans
cheleq'vó
יְבִיאֶנּוּ
komma honom
jevie'no
לִרְאוֹת
till se
li'revót
שֶׁיִּהְיֶה
vilken vara
she'jiheje
אַחֲרָיו
efter honom
acharaj'v
Och jag har sett att det inte finns något bättre än att människan ska glädja sig i sitt arbete, för det är hennes del, för vem ska låta henne se vad som ska komma efter henne?
Färgen på orden markerar hur ovanlig användningen är, ju rödare desto ovanligare.
Färgskala:
1-5
|6-10
|11-50
|51-100
|101-500
|501-1000
|1000+