Herren talade till Mose och sa:

"Avskilj alla förstfödda åt mig, vad som än öppnar moderlivet bland Israels barn, både bland människor och djur, det är mitt."

Mose sa till folket: "Kom ihåg den här dagen, då ni kom ut ur Egypten, ut ur slavhuset, för med styrka förde Herrens hand er ut från denna plats. Inget syrat ska ätas.

Denna dag i månaden aviv drog ni ut.

Och det ska ske när Herren ska föra er in i kanaanéernas och hettiternas och amoréernas och hivéernas och jevusiternas land, som han har lovat med ed till era fäder att ge er, ett land som flyter av mjölk och honung, att ni ska betjäna, hålla denna gudstjänst i denna månad.

I sju dagar ska du äta osyrat bröd, och den sjunde dagen ska bli en Herrens högtid.

Alla de sju dagarna ska du äta bröd bakat utan jäst, ingenting syrat får finnas hos dig och ingen surdeg någonstans i ditt land.

På den dagen ska du berätta för din son: 'Det är på grund av vad Herren gjorde för mig när jag kom ut ur Egypten.'

Den ska vara som ett tecken på din hand och ett märke på din panna som ständigt påminner dig så att Herrens undervisning alltid är i din mun, för det var med stark hand Herren förde dig ut ur Egypten.

Därför ska du hålla denna högtid denna tid år efter år.

Nu när Herren för er in i kanaanéernas land, som han har lovat med ed till er och era fäder och ger det till er,

då ska ni avskilja för Herren alla förstfödda från livmodern, och alla förstfödda handjur som ni får ska tillhöra Herren.

Varje förstfödd åsna ska du lösa ut med ett lamm, och om du inte löser ut det ska du bryta av dess nacke. Men du måste lösa ut varje förstfödd son bland dina söner.

När din son i framtiden frågar dig: 'Vad är detta?' Ska du svara honom: 'Med stark hand förde Herren oss ut från Egypten, ut ur träldomshuset,

och när farao vägrade att låta oss gå, slog Herren allt förstfött i Egyptens land, både människor och boskap. Därför offrar jag allt förstfött av hankön till Herren men jag löser ut alla förstfödda av mina söner.'

Så ska det bli som ett tecken på din hand och mellan dina ögon, för med stark hand förde Herren ut oss från Egypten."

Efter det att farao låtit folket gå, ledde Gud dem inte på vägen mot filistéernas land, även om den var närmast, kortast, för Gud sa: Folket kan ändra sig om de ser krig och vilja vända tillbaka till Egypten.

Gud lät folket gå runt genom öknen mot Vasshavet. Israeliterna marscherade som en krigshär ut genom Egypten.

Mose tog även med sig Josefs ben, eftersom han hade tagit en ed, ett löfte av Israels barn, och sagt: Gud ska säkerligen komma ihåg er och då ska ni ta mina ben med er.

Israeliterna bröt upp från Sukkot och slog läger i Etam på gränsen till öknen.