1 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
מִצְרַיִם
Egypten
mitóerajim
Herren hade talat till Mose och Aron i Egyptens land:
2 הַחֹדֶשׁ
månad
ha'chódesh
חֳדָשִׁים
månad
chódashim
לְחָדְשֵׁי
till månad
le'chadeshei
"Denna månad ska vara den viktigaste månaden, den ska bli den första av årets månader.
3 יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
לַחֹדֶשׁ
till månad
la'chódesh
וְיִקְחוּ
och ta emot
ve'jiqecho
לְבֵית
till hus -
le'veit-
לַבָּיִת
till hus
la'bajit
Tala till hela Israels folk : På den 10:e dagen i denna månad ska varje familj ta ett lamm – ett lamm för varje hushåll.
4 מִהְיֹת
från vara
mi'hejót
וְלָקַח
och ta emot
ve'laqach
וּשְׁכֵנוֹ
och granne hans
o'shekhen'vó
בְּמִכְסַת
i antal
be'mikhesat
אָכְלוֹ
mat hans
akhel'vó
תָּכֹסּוּ
beräkna
takhóso
Om något hushåll är för litet för ett lamm, så ska mannen och hans närmsta granne dela på ett lamm. Beroende på hur mycket varje person äter och antal familjemedlemmar ska ni beräkna hur många som kan dela på ett lamm.
5 הַכְּבָשִׂים
lamm
ha'kevasim
תִּקָּחוּ
ta emot
tiqacho
Lammet ska vara felfritt , av hankön, och ett år gammalt. Ni kan välja det bland fåren eller getterna.
6 וְהָיָה
och vara
ve'hajah
לְמִשְׁמֶרֶת
till vakt
le'mishemeret
לַחֹדֶשׁ
till månad
la'chódesh
וְשָׁחֲטוּ
och slakta
ve'shachato
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
הָעַרְבָּיִם
två kvällar
ha'arebajim
Ni ska vakta fram till den 14:e i denna månad. Sedan ska hela Israels folk slakta det vid skymningen.
7 וְלָקְחוּ
och ta emot
ve'laqecho
וְנָתְנוּ
och ge
ve'nateno
הַמְּזוּזֹת
dörrpost
ha'meóoóót
הַמַּשְׁקוֹף
tvärslå
ha'masheqvóf
De ska ta från blodet och stryka det på de båda dörrposterna och på tvärslån över dörren i alla de husen där man ska äta det.
8 וְאָכְלוּ
och äta
ve'akhelo
בַּלַּיְלָה
i natt
ba'lajelah
וּמַצּוֹת
och osyrat bröd
o'matóvót
מְרֹרִים
bitterhet
merórim
יֹאכְלֻהוּ
äta honom
jókhelu'ho
De ska äta köttet samma natt, de ska äta det stekt över eld med bröd bakat utan jäst och med bittra örter.
9 מִמֶּנּוּ
från honom
mime'no
וּבָשֵׁל
och kokt
o'vashel
בַּמָּיִם
i vatten
ba'majim
רֹאשׁוֹ
huvud hans
rósh'vó
כְּרָעָיו
fötter hans
keraaj'v
קִרְבּוֹ
inom sig hans
qireb'vó
Ät inte köttet rått eller kokat i vatten, utan stekt över eld med huvudet, benen och innanmäte.
10 תוֹתִירוּ
bli kvar
tvótiro
מִמֶּנּוּ
från honom
mime'no
וְהַנֹּתָר
och bli kvar
ve'ha'nótar
מִמֶּנּוּ
från honom
mime'no
תִּשְׂרֹפוּ
bränna
tiserófo
Ni får inte lämna kvar något till nästa morgon, det som blir kvar måste ni bränna upp i eld.
11 וְכָכָה
och således
ve'khakhah
מָתְנֵיכֶם
höft din
matenei'khem
חֲגֻרִים
ha bältet om livet
chagurim
נַעֲלֵיכֶם
sko din
naalei'khem
בְּרַגְלֵיכֶם
i fot din
be'ragelei'khem
וּמַקֶּלְכֶם
och käpp din
o'maqele'khem
בְּיֶדְכֶם
i hands din
be'jede'khem
וַאֲכַלְתֶּם
och äta
va'akhaletem
בְּחִפָּזוֹן
i hast
be'chipaóvón
לַיהוָה
till JHVH
la'jhvah
Så här ska ni äta det: Var klädda som inför en resa, ha sandalerna på era fötter och staven i er hand. Ni ska äta det med hast. Detta är Herrens påsk.
12 וְעָבַרְתִּי
och passera
ve'avareti
בְאֶרֶץ
i land -
ve'eretó-
מִצְרַיִם
Egypten
mitóerajim
בַּלַּיְלָה
i natt
ba'lajelah
וְהִכֵּיתִי
och slå ner
ve'hikeiti
בְּכוֹר
förstfödd
bekhvór
מִצְרַיִם
Egypten
mitóerajim
מֵאָדָם
från människa
me'adam
בְּהֵמָה
boskapsdjur
behemah
וּבְכָל
och i allt -
o've'khal-
מִצְרַיִם
Egypten
mitóerajim
För samma natt ska jag passera igenom Egyptens land och attackera allt förstfött i Egypten, både människor och djur. Jag ska döma alla Egyptens gudar – Jag Är Herren.
13 וְהָיָה
och vara
ve'hajah
וְרָאִיתִי
och se
ve'raiti
וּפָסַחְתִּי
och passera
o'fasacheti
לְמַשְׁחִית
till fördärv
le'mashechit
בְּהַכֹּתִי
i slå ner jag
be'hakóti'j
מִצְרָיִם
Egypten
mitóerajim
Blodet som ni strukit på era hus ska vara ett tecken på var ni är. När jag ser blodet ska jag passera förbi er, och denna plåga ska inte komma över er och förgöra er när jag attackerar Egyptens land.
14 וְהָיָה
och vara
ve'hajah
לְזִכָּרוֹן
till minnesdag
le'óikarvón
וְחַגֹּתֶם
och hålla högtid
ve'chagótem
לַיהוָה
till JHVH
la'jhvah
לְדֹרֹתֵיכֶם
till generation din
le'dórótei'khem
תְּחָגֻּהוּ
hålla högtid honom
techagu'ho
Denna dag ska bli en dag som ni ska komma ihåg. Ni ska fira den som en Herrens högtid genom alla släktled, gör det till en sed för evigt.
15 מַצּוֹת
osyrat bröd
matóvót
הָרִאשׁוֹן
först
ha'rishvón
תַּשְׁבִּיתוּ
upphöra
tashebito
מִבָּתֵּיכֶם
från hus din
mi'batei'khem
וְנִכְרְתָה
och hugga
ve'nikheretah
מִיִּשְׂרָאֵל
från Israel
mi'jiserael
הָרִאשֹׁן
först
ha'rishón
הַשְּׁבִעִי
sjunde
ha'shevii
Under sju dagar ska ni äta osyrat bröd. På den första dagen måste ni ta bort all jäst från era hus. Den som äter bröd bakat med jäst mellan den första och sjunde dagen ska bli utestängd från Israel.
16 וּבַיּוֹם
och i dag
o'va'jvóm
הָרִאשׁוֹן
först
ha'rishvón
מִקְרָא
sammankomst -
miqera-
וּבַיּוֹם
och i dag
o'va'jvóm
הַשְּׁבִיעִי
sjunde
ha'shevii
מִקְרָא
sammankomst -
miqera-
לְכָל
till allt -
le'khal-
לְבַדּוֹ
till ensam han
le'vad'vó
På den första dagen av högtiden och även på den sjunde, samla alla till en helig sammankomst. Inget arbete ska göras på dessa två dagar, förutom att förbereda det som var och en behöver för att äta.
17 וּשְׁמַרְתֶּם
och hålla
o'shemaretem
הַמַּצּוֹת
osyrat bröd
ha'matóvót
הוֹצֵאתִי
frambringa
hvótóeti
צִבְאוֹתֵיכֶם
härskara din
tóivevótei'khem
מֵאֶרֶץ
från land
me'eretó
מִצְרָיִם
Egypten
mitóerajim
וּשְׁמַרְתֶּם
och hålla
o'shemaretem
לְדֹרֹתֵיכֶם
till generation din
le'dórótei'khem
Ni ska fira det osyrade brödets högtid, därför att det var just den dagen som jag förde era härar ut ur Egypten. Det ska vara en evig stadga för er att fira denna dag från släkte till släkte.
18 בָּרִאשֹׁן
i först
ba'rishón
בְּאַרְבָּעָה
i fyra
be'arebaah
לַחֹדֶשׁ
till månad
la'chódesh
מַצֹּת
osyrat bröd
matóót
וְעֶשְׂרִים
och tjugo
ve'eserim
לַחֹדֶשׁ
till månad
la'chódesh
Från kvällen den 14:e dagen i första månaden ända till kvällen den 21:a dagen i månaden ska ni äta osyrat bröd.
19 בְּבָתֵּיכֶם
i hus din
be'vatei'khem
מַחְמֶצֶת
jäst
machemetóet
וְנִכְרְתָה
och hugga
ve'nikheretah
מֵעֲדַת
från församling
me'adat
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
בַּגֵּר
i främling
ba'ger
וּבְאֶזְרַח
och i infödd
o've'eóerach
Ingen jäst får finnas i era hus under dessa sju dagar. Den som äter något som har jäst i sig ska bli utestängd från Israel. Det spelar ingen roll om han är en främling eller född i landet.
20 מַחְמֶצֶת
jäst
machemetóet
מוֹשְׁבֹתֵיכֶם
boplats din
mvóshevótei'khem
מַצּוֹת
osyrat bröd
matóvót'f
Var ni än bor, se till att inte äta bröd med jäst."
21 וַיִּקְרָא
och ropa
va'jiqera
לְכָל
till allt -
le'khal-
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
וּקְחוּ
och ta emot
o'qecho
לְמִשְׁפְּחֹתֵיכֶם
till familj din
le'mishepechótei'khem
וְשַׁחֲטוּ
och slakta
ve'shachato
Sedan kallade Mose till sig alla de äldste och sa till dem: "Gå och tag ett småboskap för varje familj, och slakta påskalammet.
22 וּלְקַחְתֶּם
och ta emot
o'leqachetem
וּטְבַלְתֶּם
och doppa
o'tevaletem
וְהִגַּעְתֶּם
och röra vid
ve'higaetem
הַמַּשְׁקוֹף
tvärslå
ha'masheqvóf
הַמְּזוּזֹת
dörrpost
ha'meóoóót
תֵצְאוּ
frambringa
tetóeo
מִפֶּתַח
från dörr -
mi'petach-
Tag en handfull isopstjälkar. Doppa dem i skålen med blodet och stryk det ovanför dörren och ner på de båda dörrposterna. Ingen av er får sedan gå ut förrän nästa morgon.
23 וְעָבַר
och passera
ve'avar
לִנְגֹּף
till slå
li'negóf
מִצְרַיִם
Egypten
mitóerajim
הַמַּשְׁקוֹף
tvärslå
ha'masheqvóf
הַמְּזוּזֹת
dörrpost
ha'meóoóót
וּפָסַח
och passera
o'fasach
הַמַּשְׁחִית
fördärva
ha'mashechit
בָּתֵּיכֶם
hus din
batei'khem
לִנְגֹּף
till slå
li'negóf
Herren ska gå fram för att slå Egypten. Men när han ser blodet ovanför dörren och på de båda dörrposterna, ska han passera förbi dörren och inte tillåta fördärvaren att komma in i era hus och slå er.
24 וּשְׁמַרְתֶּם
och hålla
o'shemaretem
לְחָק
till förordning -
le'chaq-
וּלְבָנֶיךָ
och till söner din
o'le'vane'kha
Ni och era barn ska hålla denna händelse som en stadga för evigt.
25 וְהָיָה
och vara
ve'hajah
כַּאֲשֶׁר
som som vilken
ka'asher
וּשְׁמַרְתֶּם
och hålla
o'shemaretem
הָעֲבֹדָה
tjänst
ha'avódah
Även efter det att ni kommit in i det land som Herren har talat om, ska ni hålla denna högtid.
26 וְהָיָה
och vara
ve'hajah
אֲלֵיכֶם
till er
alei'khem
בְּנֵיכֶם
söner din
benei'khem
הָעֲבֹדָה
tjänst
ha'avódah
När era barn frågar er: 'Varför firar vi den här högtiden?'
27 וַאֲמַרְתֶּם
och säga
va'amaretem
לַיהוָה
till JHVH
la'jhvah
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
בְּמִצְרַיִם
i Egypten
be'mitóerajim
בְּנָגְפּוֹ
i slå han
be'nagep'vó
מִצְרַיִם
Egypten
mitóerajim
בָּתֵּינוּ
hus vår
batei'no
וַיִּקֹּד
och böja sitt huvud
va'jiqód
וַיִּשְׁתַּחֲוּוּ
och buga sig
va'jishetachaoo
Då ska ni svara: 'Det är påskalammet åt Herren, därför att han gick förbi Israels barns hus i Egypten när han slog egyptierna, men skonade våra hus.' " Då böjde folket sig ner och tillbad.
28 וַיֵּלְכוּ
och gå
va'jelekho
וַיַּעֲשׂוּ
och göra
va'jaaso
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
כַּאֲשֶׁר
som som vilken
ka'asher
וְאַהֲרֹן
och Aron
ve'aharón
Sedan gick israeliterna och gjorde allt det som Herren hade befallt Mose och Aron.
29 בַּחֲצִי
i hälften
ba'chatói
הַלַּיְלָה
natt
ha'lajelah
וַיהוָה
och JHVH
va'jhvah
בְּכוֹר
förstfödd
bekhvór
מִצְרַיִם
Egypten
mitóerajim
מִבְּכֹר
från förstfödd
mi'bekhór
הַיֹּשֵׁב
sitta
ha'jóshev
כִּסְאוֹ
tron hans
kise'vó
בְּכוֹר
förstfödd
bekhvór
הַשְּׁבִי
fångenskap
ha'shevi
בְּכוֹר
förstfödd
bekhvór
בְּהֵמָה
boskapsdjur
behemah
Så hände det vid midnatt att Herren slog allt förstfött i Egyptens land från faraos förstfödde som sitter på hans tron till den förstfödde bland fångarna i fängelsehålan, tillsammans med allt förstfött bland boskapen.
30 וַיָּקָם
och stå upp
va'jaqam
וְכָל
och allt -
ve'khal-
עֲבָדָיו
tjänare hans
avadaj'v
וְכָל
och allt -
ve'khal-
מִצְרַיִם
Egypten
mitóerajim
וַתְּהִי
och vara
va'tehi
צְעָקָה
ljudligt rop på hjälp
tóeaqah
בְּמִצְרָיִם
i Egypten
be'mitóerajim
Då reste sig farao upp i natten, han och hans tjänare och alla egyptier och där var ett högt klagorop i Egypten, eftersom där inte fanns ett enda hus där ingen hade dött.
31 וַיִּקְרָא
och ropa
va'jiqera
לְמֹשֶׁה
till Mose
le'móshe
וּלְאַהֲרֹן
och till Aron
o'le'aharón
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
מִתּוֹךְ
från mitt
mi'tvókhe
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
כְּדַבֶּרְכֶם
som tala du
ke'dabere'khem
Han kallade på Mose och Aron mitt i natten och sa: "Stå upp, gå ut från mitt folk, både ni och Israels söner och gå och betjäna Herren som ni har talat.
32 צֹאנְכֶם
småboskap din
tóóne'khem
בְּקַרְכֶם
boskap din
beqare'khem
כַּאֲשֶׁר
som som vilken
ka'asher
דִּבַּרְתֶּם
tala
dibaretem
וּבֵרַכְתֶּם
och välsigna
o'verakhetem
Ta era fårflockar och boskapshjordar, som ni har talat och försvinn! Men välsigna även mig."
33 וַתֶּחֱזַק
och stärka
va'techeóaq
מִצְרַיִם
Egypten
mitóerajim
לְמַהֵר
till skynda
le'maher
לְשַׁלְּחָם
till sända dem
le'shalecha'm
כֻּלָּנוּ
allt vår
kula'no
Nu uppmanade egyptierna folket ivrigt och enträget och skickade ut dem ur landet med hast, så fort de kunde, för de tänkte att annars dör vi allihop.
34 וַיִּשָּׂא
och lyfta
va'jisa
בְּצֵקוֹ
deg hans
betóeq'vó
מִשְׁאֲרֹתָם
baktråg deras
mishearóta'm
בְּשִׂמְלֹתָם
i kläder deras
be'simelóta'm
שִׁכְמָם
skuldra deras
shikhema'm
Folket tog sin deg innan den hade hunnit jäsa och band upp sina baktråg i kläderna på sin skuldra.
35 וּבְנֵי
och söner -
o'venei-
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
כִּדְבַר
som ord
ki'devar
וַיִּשְׁאֲלוּ
och fråga
va'jishealo
מִמִּצְרַיִם
från Egypten
mi'mitóerajim
וּכְלֵי
och redskap
o'khelei
וּשְׂמָלֹת
och kläder
o'semalót
På det viset gjorde Israels söner i enlighet med Moses ord. De bad egyptierna om föremål av silver och guld och kläder.
36 וַיהוָה
och JHVH
va'jhvah
מִצְרַיִם
Egypten
mitóerajim
וַיַּשְׁאִלוּם
och fråga dem
va'jasheilo'm
וַיְנַצְּלוּ
och rädda
va'jenatóelo
מִצְרָיִם
Egypten
mitóerajim'f
Herren gav folket favör i egyptiernas ögon så att de lät dem få allt de bad om. Så blev egyptierna plundrade.
37 וַיִּסְעוּ
och ge sig av
va'jiseo
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
מֵרַעְמְסֵס
från Raamses
me'raemeses
כְּשֵׁשׁ
som sex -
ke'shesh-
הַגְּבָרִים
stridsman
ha'gevarim
Sedan vandrade Israels barn från Ramses till Sukkot, omkring 600 000 starka män till fots, därtill barnen.
38 וְצֹאן
och småboskap
ve'tóón
וּבָקָר
och boskap
o'vaqar
Också en blandad skara drog upp med dem tillsammans med fårflockar, boskapshjordar och mycket nötkreatur.
39 וַיֹּאפוּ
och baka
va'jófo
הוֹצִיאוּ
frambringa
hvótóio
מִמִּצְרַיִם
från Egypten
mi'mitóerajim
מַצּוֹת
osyrat bröd
matóvót
גֹרְשׁוּ
driva ut
góresho
מִמִּצְרַיִם
från Egypten
mi'mitóerajim
לְהִתְמַהְמֵהַּ
till dröja
le'hitemahemea
De hade bakat osyrat bröd av degen som de tog med sig från Egypten. Den var ojäst eftersom de inte hann låta den jäsa när de blev utslängda från Egypten. Inte heller hade de hunnit proviantera.
40 וּמוֹשַׁב
och boplats
o'mvóshav
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
בְּמִצְרָיִם
i Egypten
be'mitóerajim
שְׁלֹשִׁים
trettio
shelóshim
וְאַרְבַּע
och fyra
ve'areba
Tiden som Israels söner hade vistats i Egypten var 430 år.
41 שְׁלֹשִׁים
trettio
shelóshim
וְאַרְבַּע
och fyra
ve'areba
יָצְאוּ
frambringa
jatóeo
צִבְאוֹת
härskara
tóivevót
מֵאֶרֶץ
från land
me'eretó
מִצְרָיִם
Egypten
mitóerajim
Och det hände sig att i slutet av de 430 åren, just på den dagen, att alla Herrens stora skaror drog ut från Egyptens land.
42 שִׁמֻּרִים
vaknatt
shimurim
לַיהוָה
till JHVH
la'jhvah
לְהוֹצִיאָם
till frambringa dem
le'hvótóia'm
מֵאֶרֶץ
från land
me'eretó
מִצְרָיִם
Egypten
mitóerajim
הַלַּיְלָה
natt
ha'lajelah
לַיהוָה
till JHVH
la'jhvah
שִׁמֻּרִים
vaknatt
shimurim
לְכָל
till allt -
le'khal-
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
לְדֹרֹתָם
till generation deras
le'dóróta'm'f
Det var en vaknatt för Herren för att föra dem ut ur Egyptens land. Denna samma natt är en vaknatt för Herren, för alla Israels barn genom generationerna.
43 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
וְאַהֲרֹן
och Aron
ve'aharón
Och Herren sa till Mose och Aron: Detta är förordningen om påsken. Ingen främling får äta den,
44 וְכָל
och allt -
ve'khal-
וּמַלְתָּה
och omskära
o'maletah
men alla mäns tjänare som är köpta för pengar, när ni har omskurit dem ska de äta av det.
45 תּוֹשָׁב
besökare
tvóshav
וְשָׂכִיר
och inhyrd
ve'sakhir
En besökare och en inhyrd tjänare ska inte äta av det.
46 תוֹצִיא
frambringa
tvótói
תִשְׁבְּרוּ
bryta sönder -
tishebero-
I ett och samma hus ska det ätas, ni ska inte bära ut något av köttet ut ur huset, inte heller får något ben krossas.
47 יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
Hela Israels församling måste hålla detta.
48 וְכִי
och eftersom -
ve'khi-
וְעָשָׂה
och göra
ve'asah
לַיהוָה
till JHVH
la'jhvah
וְאָז
och vid den tiden
ve'aó
יִקְרַב
komma nära
jiqerav
לַעֲשֹׂתוֹ
till göra honom
la'asót'vó
וְהָיָה
och vara
ve'hajah
כְּאֶזְרַח
som infödd
ke'eóerach
וְכָל
och allt -
ve'khal-
Men om någon utomstående som bor bland er vill hålla påsken för Herren måste alla män bli omskurna. Sedan kan de komma nära och hålla den. Han ska då räknas som en infödd i landet. Men ingen oomskuren ska äta av det.
49 לָאֶזְרָח
till infödd
la'eóerach
וְלַגֵּר
och till främling
ve'la'ger
בְּתוֹכְכֶם
i mitt din
be'tvókhe'khem
Samma undervisning gäller för den infödde som för främlingen som bor bland er.
50 וַיַּעֲשׂוּ
och göra
va'jaaso
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
כַּאֲשֶׁר
som som vilken
ka'asher
Och alla Israels barn gjorde så. De gjorde precis som Herren hade befallt Mose och Aron.
51 הוֹצִיא
frambringa
hvótói
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
מֵאֶרֶץ
från land
me'eretó
מִצְרַיִם
Egypten
mitóerajim
צִבְאֹתָם
härskara deras
tóiveóta'm'f
Det var på exakt den dagen som Herren förde Israels barn ut ur Egyptens land som en härskara.
Färgen på orden markerar hur ovanlig användningen är, ju rödare desto ovanligare.
Färgskala:
1-5
|6-10
|11-50
|51-100
|101-500
|501-1000
|1000+