Och när den 7:e månaden var inne och Israels barn hade bosatt sig i sina städer, samlades folket som en man i Jerusalem.

Då stod Jotsadaks son Jeshoa upp och hans bröder, prästerna, och Serubbabel, Shealtiels son, och hans bröder, och de byggde altaret för att offra brännoffer till Israels Gud som det står skrivet i gudsmannen Moses undervisning.

De satte upp altaret på dess bestämda plats, trots sin rädsla för folket i landet. Och de offrade brännoffer till Herren på det, både morgonoffer och kvällsoffer.

De firade också lövhyddohögtiden som det står skrivet och offrade det föreskrivna antalet dagliga offer i enlighet med påbudet för varje dag.

Därefter bar de fram det dagliga brännoffret, offret vid nymånad och offren för alla Herrens heliga sammankomster, liksom alla frivilliga offer som bars fram till Herren.

Från den första dagen i den 7:e månaden började de offra brännoffer till Herren trots att grunden till Herrens tempel ännu inte var lagd.

De gav pengar till stenhuggarna och timmermännen och mat, dryck och olja till sidonierna och tyrierna för att de skulle föra cederträ från Libanon, via havet till Jaffa, som Persiens kung Kyros hade gett tillstånd till.

I den 2:a månaden på det 2:a året, efter att de kommit till Herrens hus i Jerusalem, påbörjade Shealtiels son Serubbabel, och Jotsadaks son Jeshoa, och resten av deras bröder, prästerna, leviterna och alla de som återvänt från fångenskapen till Jerusalem, arbetet. De utsåg leviterna från 20 års ålder och äldre till att övervaka arbetet på Herrens hus.

Sedan stod Jeshoa med sina söner och sina bröder och Kadmiel och hans söner, Juda söner, tillsammans för att övervaka hantverkarna i Guds hus – även Chenadads söner med sina söner och sina bröder, leviterna.

När hantverkarna hade lagt grunden till Herrens tempel, ställde de upp prästerna i sina skrudar och med trumpeter, och leviterna, Asafs söner, med cymbaler, för att prisa Herren i enlighet med Israels kung Davids föreskrifter.

Med lovprisning och tacksägelse sjöng de till Herren : För han är god, för evigt varar hans nåd över Israel! Och hela folket gav upp ett härskri när de prisade Herren eftersom grunden till Herrens hus var lagd.

Men många av prästerna och leviterna och överhuvudena för deras fäders stammar, de gamla männen som hade sett det första huset, grät högljutt när de såg grunden läggas för detta hus, medan många ropade högt av glädje,

så att man inte kunde skilja ljudet av glädjerop från ljudet av gråtande människor, för folket ropade för full hals, med hög röst, och ljudet hördes på långt håll.