Och det hände efter dessa ting att jizreliten Navot hade en vingård som fanns i Jizreel, nära Ahabs palats, Samariens kung.

Och Ahab talade med Navot och sa: "Ge mig din vingård så att jag kan ha den som trädgård till örter, eftersom den är nära mitt hus. Jag ska ge dig en bättre vingård istället eller om det är gott i dina ögon ska jag ge dig dess värde i silver."

Och Navot sa till Ahab: "Herren förbjuder mig det, att jag skulle ge min fars arv till dig."

Och Ahab kom in i sitt hus tjurig och rasande på grund av ordet som Navot, jizreliten hade talat till honom när han svarat: "Jag ska inte ge dig min fars arv." Och han lade sig ner på sin säng och vände bort sitt ansikte och ville inte äta något bröd.

Men Isebel, hans hustru, kom till honom och talade till honom: "Varför har du en så tjurig attityd så du inte vill äta bröd?"

Han talade till henne: "Eftersom jag talade med Navot, jizreliten, och sa till honom: Ge mig din vingård för silver eller om det behagar dig, ska jag ge dig en annan vingård istället, och han svarade: Jag vill inte ge dig min vingård."

Och Isebel, hans hustru, sa till honom: "Du, nu regerar du Israels kungarike! Res dig upp och ät bröd och låt ditt hjärta vara glatt. Jag – jag ska ge dig jizreliten Navots vingård."

Och hon skrev brev i Ahabs namn och förseglade det med hans sigill och sände brevet till de äldste och till de förnäma som var i staden och som bodde med Navot.

Det hon skrev i brevet var: "Utlys en fasta och sätt Navot vid folkets huvud,

och sätt två män, pålitliga medborgare framför honom, och låt dem vittna mot honom och säga: 'Du välsignar Gud och kungen.' Bär sedan ut honom och stena honom så att han dör."

Och stadens män, de äldste och de förnäma som bodde i staden gjorde som Isebel hade sänt till dem i enlighet med det som var skrivet i brevet som hon hade sänt till dem.

De utlyste en fasta och satte Navot vid folkets huvud.

Och två män, pålitliga medborgare, kom och satt framför honom, och de två pålitliga medborgarna vittnade mot honom, mot Navot, framför folket och sa: "Navot har välsignat Gud och kungen." Sedan bar de ut honom ur staden och stenade honom med stenar så att han dog.

Sedan sände de bud till Isebel och sa: "Navot är stenad och är död."

Och det skedde när Isebel hörde att Navot var stenad och var död att Isebel sa till Ahab: "Stig upp och ta i besittning jizreliten Navots vingård, som han vägrade att ge dig för silver, för Navot lever inte utan är död."

Och det skedde när Ahab hörde att Navot var död att Ahab steg upp och gick ner till jizreliten Navots vingård och tog den i besittning.

Och Herrens ord kom till tishbiten Elia, han sa:

Stig upp, gå ner och möt Israels kung Ahab som bor i Samarien, se, han är i Navots vingård, till vilken han har gått för att ta den i besittning.