Anelisa Lambert har varit med i utgrävningarna. Hon berättar om hur man nu hittat porten in till staden och en byggnad innanför murarna som har samma dimensioner som tabernaklet. I somras var hon med och grävde ut det rum som mycket väl kan vara det heligaste av det heliga, där arken fanns!
Sedan 16 år tillbaka bor Anelisa med sin man och vuxna dotter i Dubai, men hon har kopplingar till Sverige. I slutet av 70-talet blev hennes pappa stationerad i Sverige och Anelisa började sin skolgång i Lindöskolan strax utanför Norrköping.
Jag möter Anelisa i ett videosamtal. Vi pratar mestadels engelska men växlar ibland över till svenska. Även om Anelisa skämtsamt säger att den svenska hon lärde sig som 7-8-åring är ”bamse-svenska”, och att hon inte riktigt har vokabulären för att prata arkeologi, imponeras jag över hur bra hon behärskar språket!
Efter vårt samtal skickar hon också bild på ett vykort som hon fick från sin lärare Majlis i Norrköping. Anelisa berättar hur hon alltid var så vänlig mot henne – ett litet engelskt barn som just kommit till Sverige och inte kunde det svenska språket!
Ett speciellt minne hon har från historielektioner är när Majlis med inlevelse berättade om Egypten. Detta var något som tidigt lade grunden för Anelisas fascination för arkeologi och historia. Läraren Majlis engagemang för barnen i skolan gick längre än bara det vanliga. Tio år senare, när familjen flyttat tillbaka till England, skickar Majlis ett vykort till Anelisa från just Egypten.
Anelisa berättar hur tacksam hon är för sin lärare här i Sverige som fått vara med och forma hennes intresse för arkeologi och historia. Hon fick senare reda på att hon också var kristen, och hur hon bett för sina elever, något som hon verkligen är så tacksam för.
Även om intresset för Bibeln och arkeologi har funnits där sedan Anelisa var riktigt liten, var det när familjen flyttade till Grekland och hon som 11-åring besökte platser som t.ex. Knossos, som intresset verkligen tog fart. Det fick henne att senare också utbilda sig inom arkeologi.
I Kärnbibelns atlas finns Knossos på Kreta med.
I Dubai var Anelisa med i utgrävningen i Saruq Al Hadid. En plats som hittades av en slump i början av 2000-talet. Här smälte man koppar på 2600-talet f.Kr. ända till järnåldern kring 1000 f.Kr. När vi läser om det mäktiga Assyrien (som Jona blir sänd till), så var detta en av platserna som metallen till deras vapen producerades!
Första gången Anelise grävde i Israel var 2023. Hon glömmer aldrig den första morgonen och bussresan de dryga fyra milen från Jerusalem till Shilo. När vi har kommit fram går solen upp över bergen. Arbetet sker ofta morgon och förmiddag under sommarmånaderna, innan det blir för varmt. Hon berättar hur speciellt det var att få vara med människor från hela världen som älskar Guds Ord och arkeologi. Det är så fantastiskt! säger hon glatt.
Anelisa nämner Psalm 102:15 där det står om hur Herrens tjänare älskar hennes [Sions] stenar och grus! En favoritvers bland arkeologer!
På frågan om något speciellt minne från utgrävningarna, berättar hon om när hon var med och grävde fram porten på den norra sluttningen av Shilo.
Hon berättar engagerat att här finns en bänk som mycket troligt Eli satt i och blickade ut, när man kom med rapporten om att arken var förlorad. Det var den här porten Hanna, Peninna och Alkana gick igenom när de besökte Shilo under högtiderna. Det var här den unge Samuel sprang in och ut som barn, för att sedan växa upp till att bli Israels profet i Shilo.
De första utgrävningarna i Shilo gjordes 1926 av en dansk grupp. På 80-talet gjordes fler utgrävningar av ett israeliskt team. Sedan 2017 har Associates for Biblical Research (ABR) grävt här varje sommar.
Anelisa berättar också så fint hur kristna arkeologer inte gräver för att bevisa Bibeln, vi vet att Bibeln är sann, vi gräver för att bekräfta den.
Jag berättar för henne att en av anledningarna att jag intervjuar henne är att få intressera vanliga bibelläsare i Sverige om hur spännande det är med arkeologi! Hur fungerar det i Shilo, frågar jag, kan vem som helst vara med? Anelisa svarar att det går bra att vara med även om man inte har tidigare erfarenhet. Det finns många uppgifter, och varje vecka så delas man i på de olika sektionerna, men var beredd på att det är tidiga mornar och hårt arbete, säger hon med ett stort leende! Här finns mer information om vårens och sommarens schema (7 april är sista anmälningsdag för sommaren 2025).
I Kärnbibelns atlas finns porten på den norra sluttningen av tel Shilo utmärkt. Klickar man på ikonen kan man se bilder och läsa en kort beskrivning.
På kartan lite öster om porten finns byggnaden som mycket väl kan vara den plats där tabernaklet stod och där Anelisa var med och grävde i den del av byggnaden som kan vara det allra heligaste.
I Kärnbibelns atlas har vi med de fyra vanligaste teorierna för var tabernaklet kan ha stått:
På senare tid har man också börjat prata om att det kanske var så att tabernaklet stod på flera platser under åren som Shilo fungerade som en helig plats. Vi kan tänka oss en sommarkonferens i Sverige där man har ett tält under årets högtid, för att resten av tiden ha en byggnad.
Det är så spännande med arkeologi. Benrester, lerskärvor, mynt och strukturer ger ledtrådar som pekar i en viss riktning som hjälper oss att dra slutsatser. Sommarens utgrävning 2025 kommer ge fler fynd, och utgrävningar åren framöver kommer visa oss mer.
Klickar man på Shilo i atlasen kan man se alla bibliska referenser till platsen. Ett smidigt sätt är att använda "snabbsöken" överst på Kärnbibelns websida.
Kärnbibelns atlas har inte bara de bibliska platserna, här finns även markerat var parkering, ingång osv. finns – allt för att vara en användbar resurs i studier här i Sverige, men också när man är ute och reser och besöker platserna.
Du hittar atlasen på karnbibeln.se/atlas och i vår app.
