Referenser (30 st)
Herren (Jahveh) talade med Mose ansikte mot ansikte, som en människa talar med en vän []. Sedan vände Mose tillbaka till lägret, men hans tjänare (assistent) Josua, Nuns son, en ung man, lämnade inte tältet.
[Mose var nu drygt 80 år, se . Josua, som är Moses högra hand och efterträdare, är nu troligtvis i 40-årsåldern, se ; ; ; .]
Och Josua, Nuns son, som var Mose tjänare från sin ungdom, svarade och sa: "Min herre Mose, tysta dem."
Av Isaskars stam Jigal, Josefs son.
Av Gads stam Goel, Machis son.
[ och inleds båda med orden "detta" och "namn" i hebreiskan och fungerar som en ram i upplistningen. Av dessa tolv namn nämns bara Kaleb () och Josua (som här kallas Hosea, se ) som gav en god rapport på fler ställen i Bibeln. Namnet Kaleb kommer från hebr. kelev, ordet för hund, som i sin tur betyder "mot/nära hjärtat". Troligtvis i betydelsen att Kaleb var trogen. Josua nämns vid det namn han fått av Mose, se . Ordningsföljden i uppräkningen följer den i med den skillnaden att Sebulon är separerad från de andra sönerna av Leah i och "Josef stam" står för Josefs barn Efraim och Manasse i .]
Och Josua, Nuns son, och Kaleb, Jefunnes son, som var bland dem som utforskat (undersökt – hebr. tor) landet, rev sönder sina kläder.
ni ska sannerligen inte komma in i landet, för vilket jag lyfte upp min hand så att jag skulle låta er bo där, förutom Kaleb, Jefunnes son, och Josua, Nuns son.
Men Kaleb, Jefunnes son, och Josua, Nuns son, förblev levande av dessa män som hade gått och utforskat landet.
För Herren (Jahveh) hade sagt om dem: "De ska med säkerhet dö i öknen." [] Och inte en enda man var kvar av dem förutom Kaleb, Jefunnes son och Josua, Nuns son.
Och Herren (Jahveh) sa till Mose: "Ta Josua, Nuns son, en man i vilken är ande, och lägg dina händer på honom
förutom Kaleb, Jefunnes son, keiziten och Josua, Nuns son, eftersom de helhjärtat följde Herren (Jahveh).
Mose gav tydliga befallningar om dem till prästen Elazar och till Josua, Nuns son, och till huvudena för fädernas hus bland Israels söners stammar.
"Detta är namnen på de män som ska ta landet i besittning för er; prästen Elazar och Josua, Nuns son.
Josua, Nuns son, som står framför er, han ska gå till platsen, uppmuntra honom (gör honom stark och frimodig) för han ska låta Israel ärva det.
Han gav Josua, Nuns son, ett uppdrag och sa: "Var stark (fast, säker, tapper) och frimodig (ståndaktig, alert, modig) [], för du ska föra Israels söner in i det land som jag med ed har lovat dem och jag ska vara med dig." [Se ].
Och Mose kom och talade alla denna sångs ord i öronen på folket, han och Hosea [Josua], Nuns son. [Det var Mose som gav Hosea namnet Josua, se , .]
Och Josua, Nuns son, var full av vishetens ande, för Mose hade lagt sina händer på honom, och Israels hus lyssnade på honom och gjorde som Herren (Jahveh) hade befallt Mose.
Och efter Moses, Herrens (Jahvehs) tjänares, död [omkring 1406 f.Kr., enligt judisk tradition 7:e adar (infaller ofta i mars) – efter 30 dagars sorgeperiod, se ] talade Herren (Jahveh) till Josua, Nuns son, Moses tjänare [öster om Jordanfloden på Moabs ökenslätter, se ].
["Och det skedde att efter" lyder den ordagranna inledningen till Josuas bok och det är en övergång från föregående boks sista kapitel där speciellt Moses död beskrivs, se . Första gången Josua nämns är när Mose utser honom att leda striden mot amalekiterna, se . Josua var också en av de tolv spejarna och Mose gav honom ett nytt namn, se , , . Han hade varit Moses tjänare alltifrån sin ungdom, se ; ; och utses också till Moses efterträdare, se .
Det har gått 38 år sedan Josua och Kaleb hade bespejat landet från Kadesh-Barnea, se . Då var Kaleb 40 år, se . Josua var troligtvis i samma ålder eller yngre (men över 20 år, se ) vilket gör att han nu är 60-78 år. Josua kommer att leva ytterligare 40 år och dö vid 110 års ålder, se .]
Han [Herren] sa [till Josua]:
Josua, Nuns son, skickade i hemlighet i väg två spejare från Shittim [en stad öster om Jordanfloden strax norr om Döda havet där israeliterna hade slagit läger under en längre tid] och sa: "Gå in i landet [väster om Jordan] och undersök det, och då särskilt [staden] Jeriko"
De begav sig iväg och stannade till vid en prostituerads hus [byggt ovanpå muren, troligen nära Jerikos port]. Kvinnan hette Rahab (Rachav) och de sov över där.
[Detta var en strategiskt bra plats att gömma sig på. De större städerna i Kanaan var små kungadömen där varje stad styrdes av en lokal kung. Trots spejarnas försiktighet måste vakterna vid stadsporten ha sett dem.]
Sedan återvände de två männen och gick ner från berget och gick över [Jordanfloden] och kom till Josua, Nuns son, och de återgav för honom allt som de varit med om.
Och Josua, Nuns son, kallade på prästerna och sa till dem: "Ta upp förbundsarken och låt sju präster bära sju jubelbasuner (hebr. shofar jovel) framför Herrens (Jahvehs) ark."
Och detta är arvet som Israels söner tog i Kanaans land, som prästen Elazar och Josua, Nuns son, och huvudena för fädernas hus bland Israels söners stammar fördelade till dem,
Och de kom nära framför prästen Elazar och framför Josua, Nuns son, och inför ledarna och sa: "Herren (Jahveh) befallde Mose att ge oss ett arv bland våra bröder." Därför, efter Herrens (Jahvehs) befallning, gav han dem ett arv bland deras fars bröder.
När de avslutat utdelandet av land som ett arv med dess gränser, gav Israels söner ett arv till Josua, Nuns son, i deras mitt.
Detta är arvslotterna som prästen Elazar och Josua, Nuns son, och Israels söners stammars ledare för sina fäders hus fördelade som arv i Shilo inför Herrens (Jahvehs) ansikte, vid mötestältets öppning. Så avslutade de uppdelningen av landet.
Ledarna för fädernas hus av Levi stam kom nära prästen Elazar och Josua, Nuns son, och ledarna för fädernas hus av Israels söner,
Och det hände efter detta att Josua, Nuns son, Herrens (Jahvehs) tjänare dog. Han blev 110 år.
Och Josua, Nuns son, Herrens (Jahvehs) tjänare, dog 110 år gammal. [Josua var i 60-årsåldern vid intåget i Kanaans land, se ; ; . Frasen "Herrens tjänare" användes först om Mose, se .]
I hans dagar byggde beteliten Chiel upp Jeriko, med Aviram, sin förstfödde, lade han dess grund och med sin yngste son Segov satte han upp dess portar, i enlighet med Herrens (Jahvehs) ord [] som han hade talat genom Josuas hand, Nuns son.
dennes son Non och dennes son Josua.
Hela församlingen av dem som återvänt från fångenskapen gjorde lövhyddor och bodde i dem. Från Josuas, Nuns sons, dagar ända till den dagen hade Israels barn inte gjort så. Och glädjen var mycket stor.
