5341 – נָצַר (natsar)


Typ:
Hebreiska: נָצַר (natsar)
Ursprung: a primitive root
Användning: 61 ggr i GT

Engelsk översättning

to watch
besieged, hidden thing, keep(-er, -ing), monument, observe, preserve(-r), subtil, watcher(-man)

Engelsk beskrivning

1) to guard, watch, watch over, keep
1a) (Qal)
1a1) to watch, guard, keep
1a2) to preserve, guard from dangers
1a3) to keep, observe, guard with fidelity
1a4) to guard, keep secret
1a5) to be kept close, be blockaded
1a6) watchman (participle)


Fler lexikon

BlueletterBible.org
BibleHub.com

Passager (61 st)


som bevarar nåd (omsorgsfull kärlek) mot tusenden [i alla kommande släktled, för evigt],
    förlåter (lyfter upp) missgärning och överträdelse och synd. [Ordet nåd, hebr. chesed beskriver Guds nåd och trofasta kärlek. Ordet förekommer både i vers 6 och 7. Den första förekomsten beskriver Guds nåd och barmhärtighet mot Israel när han förnyar förbundet och ger dem Torah för andra gången. I vers 7 handlar det om nåd för tusenden. Det syftar på framtida släktled och även andra folk än Israel. En parallell finns i Guds löfte till Abraham i 1 Mos 12:3 där Gud lovar sin välsignelse både till honom och kommande släktled. Samma tanke finns i Joh 1:17. Nåd och sanning, hebr. chesed ve emet, hör oskiljaktigt ihop. De presenteras alltid i samma inbördes ordning (1 Mos 24:27; Ps 40:12; Ords 3:3; Ords 16:6; Jes 16:5). Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig.] Samtidigt låter han inte den skyldige bli ostraffad,
    utan låter straffet för fädernas skuld drabba barn och barnbarn intill tredje och fjärde led." [Gud straffar inte barn och barnbarn för något som deras fäder gjort, i stället beskriver det Guds rättvisa straff för en viss synd i varje generation. Gud påminner att en generation inte kan komma undan Guds straff, eftersom Gud straffade en tidigare generation. Gud är rättvis och hans natur är både nåd och sanning, se vers 6.]
Han (Herren) hittade honom (Israel) i ett ökenland,
    på avskrädeshögen i en vindpinad vildmark.
Han omslöt (gav beskydd åt) honom,
    han tog hand om (förbarmade sig över) honom,
    han behöll (bevarade) honom som sin ögonsten (ordagrant: vaktade honom som pupillen i sitt eget öga).
Vem sade till sin far och till sin mor: 'Jag har inte sett honom', och till hans bröder 'vill inte kännas vid', och till hans söner 'känner dem inte', för de har hållit (vaktat, skyddat, bevarat) ditt ord och bevarat ditt förbund.
Du, Herre (Jahve), ska bevara dem [de svaga och hjälplösa i vers 5],
    du ska alltid beskydda var och en av dem från detta [onda] släkte.
Alla Herrens stigar (välkända upptrampade gångvägar) är nådefulla (fyllda med kärleksfull omsorg) och sanna (rätta, stabila, trofasta)
    för dem som håller (vaktar, bevarar) hans förbund och vittnesbörd (stadgar, instruktioner). [Den elfte hebreiska bokstaven är: כ – Kaf. Tecknet avbildar en handflata. Den kan både symbolisera givmildhet, genom att sträcka ut handen för att välsigna, men också för att ta emot. I denna vers börjar ordet "Alla" med denna bokstav och förstärker att Gud vill välsigna och ge vägledning. Genom hela Bibeln är nåd och sanning följeslagare, se 2 Sam 15:20; Ords 16:6; Ps 85:11; Joh 1:14. Första gången dessa ord nämns tillsammans är i Guds eget vittnesbörd, se 2 Mos 34:6. Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig. Det behövs både nåd och sanning, och nåden kommer alltid först.]
Låt integritet och rättfärdighet skydda (vakta, bevara) mig,
    för jag väntar på dig (hoppas, söker dig ivrigt, förväntar mig svar). [Den tjugoandra hebreiska bokstaven är: ת – Tav. Tecknet föreställer en punkt, en signatur eller ett kors. Som den sista bokstaven är detta en signatur och symboliserar ofta det som avslutar och fulländar. Ordet "integritet" börjar med denna bokstav, och genom att detta inte är sista versen så frågar sig psalmisten, har Gud integritet, kommer han att infria sina löften och skydda mig?]
Älska Herren (Jahve), alla ni hans trogna (fromma, lojala) följare!
    Herren (Jahve) bevarar de trogna,
    men han lönar (kompenserar) i fullt mått den högmodige (arrogante). [Även om betydelsen att Gud kommer straffa den högmodige är den exakta betydelsen svåröversatt. Lönar är hebreiska salem som har samma rot som ordet shalom. Det handlar om att Gud gör något fullständigt och helt. Sedan följer hebreiska al-jeter som kan betyda "fullt mått" eller "med en bågsträng" och då blir betydelsen "med exakthet", som en pil på en bågsträng skjuts iväg och träffar sitt mål. En annan möjlig betydelse är att det väntar en "belöning" i proportion till deras högmod.]
Du är mitt skydd (gömställe),
    du bevarar mig från nöd,
    med glädjejubel över befrielsen omger du mig! Sela. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]
Vakta din tunga från ondska,
    dina läppar från att tala falskhet (förtal, svek). [Den fjortonde hebreiska bokstaven är: נ – Nun. Tecknet avbildar ett sädeskorn som börjat gro, och beskriver ofta avkomma och kontinuitet. Ibland förknippas det också med en fisk eller en orm. Det används ofta för att beskriva en fortsättning och kontinuitet. I denna vers börjar ordet "Vakta" med denna bokstav. Det förstärker hur viktigt vårt tal är. Jakob uppmanar att vara snar att lyssna och sen att tala, se Jak 1:19. Tungan är en liten eld som kan sätta en stor skog i brand, se Jak 3:5.]
Du, Herre (Jahve) kommer inte att hålla tillbaka
    din barmhärtighet (oändliga, ömsinta nåd) mot mig.
Låt din nåd (kärleksfulla omsorg; trofasthet) och din sanning (stabilitet, fasthet, trofasthet)
    alltid (fortsättningsvis – både dagligen och evigt) bevara mig. [Nåd och sanning i vers 11‑12, hebr. chesed ve emet, hör oskiljaktigt ihop. De presenteras alltid i samma inbördes ordning och återfinns i Guds eget vittnesbörd, se 2 Mos 34:6. Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig. Ordet för barmhärtighet är hebr. rachamim. Det förekommer bara i plural och visar på Guds oändliga nåd, se Ps 25:6.]
Må han [konungen] sitta (leva, bo) inför Gud (Elohim) för evigt;
    låt nåd (kärleksfull omsorg) och sanning bevara honom. [Genom hela Bibeln är nåd och sanning följeslagare, se 2 Sam 15:20; Ords 16:6; Ps 85:11; Joh 1:14. Första gången dessa ord nämns tillsammans är i Guds eget vittnesbörd, se 2 Mos 34:6. Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig. Det behövs både nåd och sanning, och nåden kommer alltid först.]
Hör, Gud (Elohim), min röst i min klagan (hör mitt lågmälda grubblande, mitt ibland bittra ordflöde),
    bevara mitt liv från fiendens terror (förskräckelse över fienden).
för att de ska sätta sin förtröstan på Gud (Elohim)
och inte glömma bort hans verk
    utan hålla (vakta, bevara) hans bud. [5 Mos 6:6‑9, 20‑22]
För att de skulle hålla (vakta, bevara) hans stadgar
    och ta vara på hans undervisning [Torah – instruktionerna i de fem Moseböckerna]. Halleluja (prisa Herren, Jah – hebr. hallelu-jah)!
Rikt välsignade (saliga; mycket lyckliga) är de som håller (vaktar, bevarar) hans vittnesbörd (stadgar – hebr. edot),
    de som av hela hjärtat kommer att fråga efter (söka; ta sin tillflykt till; träda fram inför) honom.
Ta bort (rulla undan) från mig hån och förakt,
    för jag har hållit (vaktat, skyddat, bevarat) dina vittnesbörd (hebr. edot).
[Den femte hebreiska bokstaven är: ה – He. Talvärdet är 5. Tecknet avbildar en människa med uppsträckta händer. Bokstavens betydelse är se, titta, andas och har att göra med uppenbarelse och förståelse sedan något stort och viktigt pekats ut. Det symboliserar ofta att se och ha perspektiv. Ordet för väg, som dominerade förra stycket, används också här i vers 33 och vers 37. Varje vers, utom den sista, börjar med ett uppmanande imperativ – stycket handlar om Herren som en lärare, ledare och befriare.] Undervisa mig Herre (Jahve) dina förordningars (hebr. chuqims) väg,
    och jag ska hålla (vakta, bevara) dem i varje steg (jag tar).
Ge mig förståelse så jag kan hålla (vakta, bevara) din undervisning (Torah)
    och efterleva (hålla mig till) den av hela mitt hjärta.
    [Undervisningen måste åtföljas av att också följa uppmaningarna, se Jak 2:10.]
Detta har jag (kan tillgodoräkna mig):
    att jag har hållit (ordagrant: låtit växa som en grönt skott, dvs. bevarat) dina föreskrifter (påbud, uppdrag – hebr. piqudim).
De stolta [högmodiga människor som föraktar Gud] har smitt (täckt över, dolt) en lögn mot mig,
    men med hela mitt hjärta vill jag hålla (vakta, bevara) dina föreskrifter (påbud, uppdrag – hebr. piqudim).
Jag förstår mer än mina äldste,
    eftersom jag håller (vaktar, bevarar) dina föreskrifter (påbud, uppdrag – hebr. piqudim).
Vik bort (stig åt sidan) från mig, ni som gör det onda,
så jag [obehindrat] kan hålla (vakta, bevara) min Guds (Elohims) budord (hebr. mitzvot).
[Den sjuttonde hebreiska bokstaven är: פ – Pe. Talvärdet är 80. Tecknet avbildar en mun. Detta är anledningen till ordvalet i vers 131 där psalmisten beskriver hur han öppnar sin mun på vid gavel och flämtar efter Guds ord! Pe står ofta för munnens funktioner som tal, utandning och att äta. Orden som formas i munnen är också det sätt vi kommunicerar med andra människor, vilket i sin tur gör att bokstaven ofta beskriver relationer till andra människor. Ordningen i alfabetet, där Pe följer Ajin, antyder också en prioriteringsordning. Ögat, som handlar om att se och förstå, kommer före munnen, som står för verbal kommunikation. Är ordningen omvänd blir det "blind konsumtion" som intas eller tanklöst prat som kommer ut. Den som är vis observerar först innan han ger uttryck för sin åsikt. Ögat (Ajin) ger insikt. Munnen (Pe) ger insikten en röst. Även denna sektion har ett kiastiskt mönster som ramas in av psalmistens längtan att hålla Guds ord och sorgen över de som inte gör det.] Underbara (övernaturliga, fantastiska) är dina stadgar (hebr. edot),
    därför håller jag dem (min själ vaktar dem).
[Den nittonde hebreiska bokstaven är: ק – Qof. Talvärdet är 100. Tecknet avbildar ett nålsöga eller baksidan på ett huvud och är också en bild på att stå bakom någon och hjälpa.
    Stycket har ett intressant mönster där de två första verserna börjar med samma ord, hebr. qara, se vers 145‑146. Även de två följande verserna formar ett par med hebr. qidem, se vers 147‑148. På liknande sätt finns även ett par i vers 150‑151 som även hör ihop med sista versen (vers 152), som använder ett ord med samma rot. I denna struktur står vers 149 ut som en central vers. Detta ger en extra betoning på bönen att bli hörd och få ny kraft!]
Jag ropar [höjer min röst i bön] av hela mitt hjärta, svara mig Herre (Jahve)
    – jag ska hålla (vakta, bevara) dina förordningar (hebr. chuqim).
Befria mig Herre (Jahve) från onda människor,
    bevara mig från våldsmännen,
Håll mig borta Herre (Jahve) från den ondes hand,
    bevara mig från våldsamma människor,
    som försöker göra mina steg hala (vill få mig att halka).
    [Vers 5 har samma tema som vers 2 och är snarlik.]
Sätt en vakt Herre (Jahve) framför min mun,
    vakta över mina läppars dörr.
    [Hjälp mig kontrollera mina ord, se Ords 13:3; 21:23; Jak 3:1‑12.]
för han beskyddar de rättfärdigas stigar,
    och bevarar vägen för dem som är trogna (lojala, älskar) honom.
Omdöme (eftertänksamhet) ska vaka över dig,
    och klokhet ska beskydda dig.
Min son (mitt barn, min vän),
    glöm inte min undervisning (mina instruktioner – hebr. Torah),
    och bevara (beskydda, vakta) mina budord (bud – hebr. mitzvot) i ditt hjärta,
    
    
Min son (mitt barn, min vän), skydda (vakta) sunt förnuft och ett gott omdöme (urskillningsförmåga),
    släpp inte blicken från dem.
Överge inte visheten, hon ska bevara (försvara, skydda) dig, älska henne,
    och hon ska skydda dig.
Ta ett stadigt tag om min förmaning (tillrättavisning, fostran, förädlingsprocess),
    släpp den inte, för den är ditt liv.
    [Vik inte undan för prövning utan låt den få göra sitt verk i dig.]
Över allt annat (mer än allt du bevakar), ska du vakta (bevara, skydda, värna) ditt hjärta [Fil 4:7],
    för därifrån utgår liv [flödar livets källa]. [På samma som hjärtat är det centrala organet i kroppen som pumpar ut livgivande blod, är en människas inre liv, tankar och moral avgörande för varje beslut och handlande, se Matt 12:35; 15:19; 2 Kor 13:5. Liv (hebr. chajim) är alltid i plural men böjs som singular. Det är ett sätt att visa dess många skiften och skeenden, se 1 Mos 2:7.]
så att du behåller din urskillningsförmåga (omdöme)
    och låter dina läppar bevara (skydda, vaka över) kunskap (insikt, visa svar) [när frestelser kommer].
Min son (mitt barn, min vän), bevara din fars bud [hebr. mitzvah – givna från Gud]
    och förkasta (lämna, överge) inte din mors undervisning (hebr. Torah) [från Guds ord].
Plötsligt kom en kvinna och mötte honom,
    hon var klädd som en prostituerad och hade ett slugt (listigt) hjärta.
Den som vaktar sin mun bevarar sitt liv (sin själ),
    men för den som brer på med sina läppar (pratar vitt och brett) kommer undergång (förödelse, ödeläggelse, terror).
    [Ords 10:14, 19; 18:21]
Rättfärdighet beskyddar (bevarar) den vars väg är ostrafflig (den ärlige),
    men ondska (synd, orätt) [lögnaktigt tal, se vers 5] fäller (omkullkastar, fördärvar) syndaren. [Sättet en människa lever på liknas vid en väg. Utan integritet undermineras grunden och orsakar att man faller i synd, se även Ords 11:3, 5‑6.]
De rättfärdigas huvudväg (upphöjda väg) undviker ondska,
    den som aktar (skyddar) sin väg, bevarar sitt liv (sin själ). [Två olika hebreiska ord för väg används här. Det första är "mesila" – en välbyggd huvudväg där hinder har röjts bort. Det är en upphöjd väg utan stötestenar, se Jes 40:3; 62:10. Det andra ordet för väg är det mer vanligt förekommande "derek", som ofta används om livsval och personlig vandringsväg.]
Nåd (omsorgsfull kärlek, trofasthet) och sanning (pålitlighet, fasthet, stabilitet) bevarar en kung,
    hans tron upprätthålls genom nåd (omsorgsfull kärlek, trofasthet). [Nåd och sanning, hebr. chesed ve emet, hör oskiljaktigt ihop. De presenteras alltid i samma inbördes ordning och återfinns i Guds eget vittnesbörd, se 2 Mos 34:6. Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig.]
Herrens (Jahves) ögon skyddar [den som har] kunskap (insikt, förståelse),
    men han omkullkastar den trolöses (bedragarens) ord.
Säg inte: "Vi visste ingenting."
    Tror du att han som ser in i ditt hjärta kommer att godta den ursäkten?
Han som bevarar ditt liv, vet han inte allt?
    Ska inte han kompensera (belöna, betala) [dig och] var och en efter sina gärningar.
Den som vårdar (beskyddar) sitt fikonträd får äta dess frukt,
    den som sköter om (är noggrann, troget skyddar) sin mästare blir ärad.
Ett vist barn håller buden [lagen, följer instruktionerna från sina föräldrar och Gud],
    men den som umgås (associerar sig) med slösaktiga (impulsiva) människor är en skam för sin far.
Dottern Sion [Jerusalem] är lämnad som en hydda i en vingård,
    som ett skjul i en fruktträdgård, som en belägrad stad.
Den som stödjer sig (sitt sinne) [grundar sin världsbild, kreativitet och skaparförmåga] på dig,
    bevarar (vaktar, skyddar) du i frid, frid (dubbel frid – hebr. shalom shalom)
    eftersom han litar (förtröstar) på dig. [Här och i Jes 57:19 upprepas frid två gånger. Det är hebreiskans sätt att betona och ge eftertryck. Ordet beskriver en fullständig harmoni på alla livets områden: ro, stillhet, vila, goda relationer, hälsa och välgång. I vers 1 nämns staden, vilket syftar på Jerusalem vars hebreiska namn är Jeroshalajim. Hebreiskan har förutom singular och plural även dual som innebär två - ändelsen "-ajim" indikerar detta. Dual-formen på Jerusalem har ibland tolkats som de två berg som staden vilar på, men går också bokstavligt att se som att staden betyder dubbel frid. I antika egyptiska källor kallas staden "Ursalimmu" vilket betyder "fridens fundament/fredens grund".]
Jag, Herren vaktar vingården.
    Jag vattnar den regelbundet.
Jag vaktar den dag och natt
    så att ingen kan skada den.
[Herren talar nu till Messias:]
Jag, Herren (Jahve), har kallat dig i rättfärdighet
    (för att uppenbara vad rätt och fel är, och att leva rättfärdigt).
Jag ska hålla dig i handen,
    och bevara dig.
Jag ska ge dig som ett förbund [en förbundsmedlare] för folket [Israel, se Jes 49:6‑8; Luk 2:32],
    som ett ljus för hednafolken (nationerna) [Jes 51:4].
Du har hört allt detta och sett det,
    ska du inte förkunna det? Jag har förkunnat för dig nya ting från denna tid,
    ja även dolda (gömda) ting som du inte känner till (har intim kunskap om).
Detta är vad Herren säger [Gud Faderns ord till sonen Messias]: "I en tid av favör svarar jag dig,
    på frälsningens dag hjälper jag dig.
Jag skyddar dig och ska göra dig
     till ett förbund för folket [folket i singular syftar alltid på Israel, se Jes 42:6].
Landet ska bli upprättat (återuppbyggt),
    och de övergivna jordlotterna ska fördelas.
De sitter bland gravarna
    och bor i gravkamrarna,
de äter griskött [orena djur, se 3 Mos 11:7; 5 Mos 14:8],
    och buljongen av det oätliga är i deras grytor.
Det kommer en dag,
    när väktarna på Efraims berg ropar:
'Kom, låt oss gå upp till Sion
    upp till Herren, vår Gud (Jahve Elohim).' "
[Murens väktare i Nineve ropar:]
Förgörare (splittrare, de som krossar och skingrar) har kommit emot dig!
    [Ordagrant: inför eller framför ditt ansikte.]
Bemanna fästningsvallarna,
    bevaka vägarna,
spänn fast bältet (omgjorda dina länder med kraft) [gör dig redo för strid, se även Hes 29:7; 1 Pet 1:13]
    och samla stor styrka (så mycket du kan).



Grekiskt/hebreiskt lexikon BETA

Lexikonet är under uppbyggnad.