Referenser (469 st)
1 Moseboken (15)
Herren Gud (Jahve Elohim) tog mannen och placerade honom (satte honom på en permanent boningsplats) i Edens trädgård, för att bruka (arbeta) den och bevara (underhålla, skydda) den.
När han drev ut människan, satte han keruberna [änglar] och det flammande svärdet [ett svärd som rörde sig från sida till sida] på den östra sidan om Edens trädgård för att vakta vägen till livets träd.
Då sade Herren till Kain: "Var är din bror Abel?"
Han svarade: "Jag vet inte! Är jag min brors beskyddare (ska jag ta hand om honom)?"
Gud sade till Abraham: "Vad gäller dig, ska du hålla mitt förbund, du och din säd (dina efterkommande, ättlingar) efter dig, genom deras generationer.
Detta är mitt förbund, som ni ska hålla, mellan mig och dig och din säd (dina efterkommande, ättlingar) efter dig, varje man bland er ska bli omskuren.
Jag har låtit honom lära känna mig (på ett förtroligt och intimt sätt) så att han för alltid ska befalla sina söner och (hela) sitt hushåll efter honom (alla hans ättlingar, födda, köpta och adopterade) att de ska hålla sig till Herrens väg, för att göra det som är rätt och rättfärdigt genom alla tider. Så ska Herren ge till Abraham allt som han har talat om honom."
Abraham svarade honom: "Passa dig noga så att du inte för tillbaka min son dit.
eftersom Abraham lyssnade på min röst och höll (vakade över; levde efter) mina befallningar (mishmar), mina budord (hebr. mitzvot), mina förordningar (chuqim; ordagrant "saker inristat") och min undervisning (Torah)." [Redan här används fyra olika hebreiska uttryck för Guds ord som inte ges till folket förrän Mose får ta emot och skriver ner de fem Moseböckerna. Mishmar – befallning, något som iakttas och efterlevs; mitzvot – budord, klara tydliga befallningar; chuqim – förordningar, ordagrant "saker inristat" vilket indikerar permanenta oföränderliga lagar, beskrivs ofta som bud som inte har en rationell förklaring och Torah – undervisning, vägledning och instruktioner. Det tycks självklart att redan Abraham, som den förste israeliten, lever efter dessa Guds ord och bud.]
Se, jag är med dig och ska bevara dig vart du än går, och jag ska föra dig tillbaka till detta land. Jag ska inte överge dig intill dess att jag har gjort vad jag har lovat dig." [Jakob hade ännu inte någon fru, men skulle bli far till tolv söner, nationen Israel, och finns med i släktledet för den utlovade Messias – Jesus.]
Och Jakob avlade ett löfte och sade: "Om Gud (Elohim) är med mig och håller (vaktar, skyddar, bevarar) mig på den väg jag går och ger mig bröd att äta och kläder att klä mig med,
Och han sade: "Vad ska jag ge dig?"
Och Jakob sade: "Du ska inte ge mig vad som helst, om du vill göra detta för mig, ska jag igen föda din flock och ta hand om den.
Men Gud kom till aramén Laban i en dröm om natten och sade till honom: "Akta dig för att säga något mot Jakob, gott eller ont."
Jag har makt att göra er illa, men er fars Gud sade till mig i natt: Akta dig för att säga något mot Jakob, gott eller ont.
Hans bröder var avundsjuka på honom men hans far kom ihåg (lade på minnet) vad han hade sagt.
Låt dem samla all mat som skördas under de överflödande åren som kommer och lagra upp säden i faraos hand [i faraos lador] till mat i städerna och låt dem bevara (ta väl hand om) den.
2 Moseboken (25)
Farao sa till honom: "Gå bort från mig. Akta dig själv från att komma inför mitt ansikte igen, för på den dagen (som du gör det) kommer du att dö."
Ni ska fira det osyrade brödets högtid, därför att det var just den dagen som jag förde era härar ut ur Egypten. Det ska vara en evig stadga för er att fira denna dag från släkte till släkte.
Ni och era barn ska hålla denna händelse som en stadga för evigt.
Även efter det att ni kommit in i det land som Herren har lovat [Israel] ska ni hålla (bevara) denna högtid (ceremoni, gudstjänst).
Därför ska du hålla denna högtid denna tid år efter år."
Han [Mose] sade: "Om du hör Herren (Jahve) din Guds (Elohim) röst och noga lyssnar till hans bud och håller alla hans stadgar, ska jag inte lägga på dig någon av de sjukdomar som jag lade på egyptierna, för jag är Herren din läkare (hebr. JHVH rafa)." [Titeln Jahve rafa är det första av förbundsnamnen som Herren låter Israels barn få veta. Det sker i den andra månaden i den hebreiska kalendern som är Ijar (infaller i april/maj). På hebreiska består ordet av tre bokstäver Alef-Jod-Resh (איר). Begynnelsebokstäverna för frasen "Jag Herren din läkare" (tre hebreiska ord ani Jahve rafa) är också Alef, Jod och Resh – ijar. Frasen är alltså en akronym för månaden Ijar, en månad som ofta förknippas med helande.]
Herren (Jahve) sade till Mose: Hur länge ska ni vägra att hålla mina bud och min undervisning (hebr. Torah)?
Och nu, om ni noggrant lyssnar till mig och håller mitt förbund, då ska ni vara min dyrbara egendom [med speciellt privilegium, men också väldigt ansvar] framför (ut från) alla andra folk, för hela jorden är min.
Du ska sätta upp gränser för folket runtom och säga: "Var noggranna med att inte gå upp på berget eller beröra dess gräns. Den som rör berget ska med säkerhet dödas.
men visar min trofasta kärlek mot tusenden [i tusen generationer] när man älskar mig och håller mina bud.
Men om oxen har stångats tidigare, och dess ägare har blivit varnad men inte brytt sig om varningen, och den dödar en man eller kvinna, då ska oxen stenas och dess ägare ska också dödas.
Eller om det blir känt att en oxe har stångats tidigare och ägaren inte har brytt sig om det, ska han med säkerhet betala oxe för oxe och den döda kroppen ska vara hans egen.
Om en man överlämnar pengar eller andra tillhörigheter till sin granne för att han ska förvara det och det blir stulet från den mannens hus, om tjuven blir funnen ska han betala dubbelt tillbaka.
Om en man till sin granne överlämnar en åsna eller en oxe eller ett får eller något djur för att han ska skydda (ta hand om) det och det dör eller skadas eller förs bort och ingen ser det,
Ge noga akt på allt det som jag har sagt till dig. Låt inte namnet på andra gudar nämnas, låt dem inte bli hörda över din mun (låt inte ljudet av avgudanamn passera över dina läppar).
Det osyrade brödets högtid (hebr. chag matsah) ska du hålla (bevara; vaka över - hebr. shamar). Sju dagar ska du äta osyrat bröd (hebr. matsah) som jag har befallt dig, på den bestämda tiden i månaden Aviv [ett annat namn på vårmånaden Nisan – motsvarar mars/april], för denna månad (ordagrant; i den) drog (gick) du ut från Egypten. Ingen ska komma inför mig tomhänt [utan offergåva]. [Detta är den första av de stora vallfärdshögtiderna och den inleds den 15:e Nisan (som är det babylonska namnet på den första hebreiska månaden, Aviv – "månaden då axen mognar", se ). Ytterligare två högtider som förknippas med det osyrade brödets högtid infaller under dessa dagar – Pesach som firas kvällen innan (dvs. den 14:e Nisan, se ) och Förstlingsfruktens högtid (Bikkurim) som infaller andra eller tredje dagen under det osyrade brödets högtid, se .]
Se, jag sänder en ängel, en budbärare, framför dig, för att vaka över dig på dina vägar och föra dig till den plats som jag har gjort i ordning (åt er).
Ge akt på honom (bokstavligt: "bevaka från hans ansikte"), lyssna noga på hans röst. Var inte upproriska mot honom, för han ska inte ursäkta dina överträdelser, för mitt namn är i honom. [Denna ängel eller budbärare är Jesus, fast ännu inte i mänsklig gestalt.]
Tala till Israels söner och säg: "Var noga med att hålla (vakta, skydda, bevara) mina sabbater, för de är ett tecken mellan mig och era söners söner till generationerna, för att ni ska veta (vara intimt förtrogna med) att jag är Herren (Jahve) som gör er heliga (avskilda).
Därför ska ni hålla (vakta, skydda, bevara) sabbaten, för det är heligt för er. Den som vanhelgar den ska dödas, för alla som gör något arbete, den själen (personen) ska huggas av från sitt folk.
Därför ska Israels söner hålla (vakta, skydda, bevara) sabbaten och fira sabbaten genom generationerna som ett evigt förbund.
Håll (vakta, skydda, bevara) det som jag befaller dig idag. Se, jag fördriver framför dig amoréerna och kananéerna och hettiterna och periséerna och hivéerna och jevuséerna.
Vakta (skydda, bevara) dig själv, så att du inte skär förbund med invånarna i landet dit du går, så att de inte blir till en snara i din mitt.
Du ska hålla (vakta, skydda, bevara) det Osyrade Brödets högtid. Sju dagar ska du äta osyrat bröd som jag befallt dig, på den bestämda tiden i månaden Aviv [Även kallad Nisan. Aviv betyder vår och anger att det är den första vårmånaden.] för i månaden Aviv kom du ut ur Egypten.
3 Moseboken (16)
Därför ska ni vistas vid ingången till mötestältet dag och natt sju dagar, och vakta (vaka över) det Herren (Jahve) förordnat, så att ni inte dör, för så har jag blivit befalld.
Mina påbud (bindande juridiska beslut) ska ni göra,
och mina förordningar (ordagrant "saker inristat")
ska ni hålla (vaka över)
för att vandra efter dem.
Jag är Herren (Jahve),
er Gud (Elohim).
Ni ska hålla (vaka över) mina förordningar (ordagrant "saker inristat") och mina påbud (bindande juridiska beslut); den människa som gör dem ska leva genom (i) dem. Jag är Herren (Jahve).
[ formar en kiasm där ordet avskyvärt återkommer fyra ggr.]
Men ni ska hålla mina förordningar (ordagrant "saker inristat") och påbud (bindande juridiska beslut),
och inte göra något av detta avskyvärda
– det gäller både infödda och invandrare!
Lyd min befallning (mishmar – något som ska vaktas och skyddas),
så att ni inte gör något av dessa avskyvärda förordningar (traditioner, seder) som man följt före er,
så att ni blir orenade genom dem! Jag är Herren (Jahve), er Gud (Elohim).
Var och en av er ska
vörda sin mor och sin far [älska medmänniskan]
och hålla mina sabbater [älska Gud]. Jag är Herren (Jahve), er Gud (Elohim).
Mina stadgar ska ni hålla. Du ska inte låta två slags djur av din boskap para sig med varandra.
Du ska inte så två slags säd i din åker.
Ta inte på dig klädesplagg av två olika slags garn.
Mina sabbater ska ni hålla,
och för min helgedom ska ni visa vördnad.
[Hör tematiskt ihop med .] Jag är Herren (Jahve).
Så ska ni nu hålla alla mina stadgar och alla mina lagar och följa dem. Jag är Herren (Jahve).
Ni ska hålla mina bud och följa dem. Jag är Herren (Jahve) som helgar er.
Ni ska hålla alla mina stadgar och regler och följa dem, för att landet inte ska spy ut er, det land dit jag nu för er så att ni får bo där.
De ska hålla (vakta, skydda, bevara) mina sedvänjor, annars bär de synden för det och därför dör de om de vanhelgar. Jag är Herren (Jahve) som helgar dem.
Därför ska ni hålla (vakta, skydda, bevara) mina budord (tydliga befallningar) och göra dem. Jag är Herren (Jahve).
Därför ska ni göra mina förordningar (ordagrant "saker inristat") och hålla mina påbud (bindande juridiska beslut) och göra dem och ni ska bo i landet i trygghet.
Ni ska hålla (vakta, skydda, bevara) mina sabbater och vörda mitt tabernakel. Jag är Herren (Jahve).
Om ni vandrar i mina förordningar (ordagrant "saker inristat") och håller (vaktar, skyddar) mina budord (tydliga befallningar) och gör dem,
4 Moseboken (19)
Men leviterna ska slå upp (sina tält) runt omkring vittnesbördets tabernakel för att inte Israels söners menighet ska drabbas av vrede. Leviterna ska ta hand om (sköta om, ta ansvar för) vittnesbördets tabernakel. [Leviterna ersätter de förstfödda sönerna av Israel som ursprungligen skulle ha skött dessa uppgifter men de förlorade det privilegiet när de tillbad guldkalven. Leviterna förblev trogna under den tiden och vann på så sätt Guds favör, se ; , ; .
Som tjänare till prästerna är leviterna placerade med ansvar för möblerna och konstruktionerna i tabernaklet – de tar ner, bär och sätter upp allting varje gång som israeliterna flyttar vidare under ökenvandringen. Detta är ett så heligt uppdrag att endast leviterna tillåts att närma sig tabernaklet. Varje icke auktoriserad person som närmar sig straffas med döden, se .
Det är också nödvändigt att Leviterna sätter upp sina tält runt tabernaklet i alla fyra väderstreck till skillnad från övriga stammar som är tilldelade ett väderstreck. De formar en skyddsmur för att hindra israeliterna från att komma för nära tabernaklet, vilket kan utlösa att Guds vrede drabbar lägret, se .]
Och de ska hålla (sköta om, vakta, skydda) hans åtaganden (angelägenheter) och hela församlingens åtaganden (angelägenheter) framför mötestältet, och göra tjänst i tabernaklet.
Och de ska hålla (sköta om, vakta, skydda) alla möbler i mötestältet och Israels söners åtaganden för att göra tjänst i tabernaklet.
Och du ska förordna Aron och hans söner så att de håller (sköter om, vaktar, skyddar) prästämbetet, och en vanlig människa som kommer nära ska dödas."
enligt antalet av alla män från en månads ålder och uppåt, 8 600, väktare av helgedomens angelägenheter.
Elazar, Arons son, prästen är chefen för de övriga ledarna bland leviterna och har huvudansvaret över dem som håller (sköter om, vaktar, skyddar) helgedomens angelägenheter.
Och dessa som ska slå läger framför tabernaklet österut, framför mötestältet mot soluppgången, är Mose och Aron och hans söner, (de ska) hålla (sköta om, vakta, skydda) helgedomens angelägenheter och Israels söners angelägenheter, och en vanlig människa som kommer nära ska dödas.
Må Herren (Jahve) välsigna (inympa) dig
och bevara (beskydda) dig.
men ska betjäna med sina bröder i mötestältet för att behålla uppsikten, men de ska inte längre utföra själva arbetet [de fysiskt krävande uppgifterna]. Så ska du göra med leviterna angående deras uppgifter (det de har ansvar för)." [Strax tidigare hade åldern för att börja prästtjänsten varit 30 år, se . Här i anges 25 år. En förklaring till de olika uppgifterna kan vara att då innebar den ansvarsfulla uppgiften att också transportera tabernaklet. De första fem åren fungerade också troligtvis som en lärlingstid, den tolkningen är den vanliga i den rabbinsk traditionen. Längre fram i historien görs fler justeringar, David minskar åldern från 25 till 20 år, se , ; . Även i perioden efter exilen började prästerna tjänstgöra redan vid 20 års ålder, eftersom det fanns så få leviter tillgängliga, se . Åldersintervallet 25-50 var troligen anpassat för att både ha mognad och styrka. Män över 50 var inte förbjudna att tjäna, men hade då mer rollen av mentorer för de yngre prästerna. Jesus var omkring 30 år när han började sin publika tjänst, se .]
Och när molnet dröjde över Tabernaklet många dagar, höll (vaktade, skyddade, bevarade) Israels söner Herrens (Jahves) åläggande och vandrade inte.
På Herrens (Jahves) tilltal var de lägrade och på Herrens (Jahves) tilltal vandrade de. De höll (vaktade, skyddade, bevarade) Herrens (Jahves) åläggande på Herrens (Jahves) tilltal genom Mose hand.
Och de ska hålla (vakta, skydda, bevara) det som du håller (vaktar, skyddar, bevarar) och allt som ska hållas (vaktas, skyddas, bevaras) i tältet. De ska bara inte komma nära de heliga möblerna och till altaret för att de inte ska dö, varken de eller du.
Och de ska vara tillsammans med dig och hålla (vakta, skydda, bevara) mötestältets åligganden, oavsett vilket arbete i tältet det kan vara, men en vanlig man (någon som inte är levit) ska inte komma nära dig.
Och ni ska noga som väktare hålla (vakta, skydda, bevara) de heliga tingen och vara väktare för altaret så att ingen ytterligare vrede kommer över Israels söner.
Och du och dina söner med dig ska hålla (vakta, skydda, bevara) ert prästerskap i allt som hör till altaret och till allt innanför draperiet (förhänget) och ni ska tjäna (betjäna). Jag har gett er prästerskapet som en tjänstegåva, och någon oauktoriserad (främling, vanlig) som kommer nära ska dödas."
Och han svarade och sade: "Måste jag inte hålla (vakta, skydda, bevara) det som Herren (Jahve) har lagt i min mun?"
Befall Israels söner och säg till dem: Mitt offer [hebr. qorban; generell term för alla typer av offer/löften till Gud; här syftar det på kött], min mat (bröd) – för mina eldsoffer som är en söt arom till mig – ska ni hålla (vakta, skydda, bevara) till mig i rätt tid.
Och av Israels söners halva ska du ta ut en av varje 50, av människor, av oxarna, av åsnorna och av småboskapen och av all boskap och ge dem till leviterna som ansvarar för (vakar över och sköter om) Herrens (Jahves) Tabernakel."
Och Mose tog från Israels söners halva var femtionde både av människor och djur och gav dem till leviterna som ansvarar för (vakar över och sköter om) Herrens (Jahves) Tabernakel, som Herren (Jahve) befallt Mose.
5 Moseboken (73)
Och jag befallde folket och sade: 'Det är dags att gå över gränsen till era bröder, Esaus söner som bor i Seir, och de ska bli rädda för er, därför ska ni vara vid gott mod.
Ni ska inte lägga något till orden som jag befallt er, inte heller ska ni dra bort något från dem, utan ni ska hålla Herren er Guds (Jahve Elohims) budord (tydliga befallningar) som jag befallt er. [Upp. 22:18-19]
Håll (vakta, skydda, bevara) dem och gör (lev efter) dem, för de är er vishet och ert förstånd i folkens ögon, så att när de hör alla dessa förordningar (ordagrant "saker inristat") ska de säga: "Denna stora nation är verkligen ett klokt och förståndigt folk."
Var noga med att skydda (vakta, bevara) dig själv och idogt bevara (vakta, skydda) din själ, så att du inte glömmer de ting som dina ögon har sett och de inte lämnar ditt hjärta under alla dina livsdagar, gör dem väl kända (så att de blir intimt förtrogna med dem) för dina söner och dina söners söner (för alla kommande generationer).
Därför, skydda (vakta, bevara) noga (med stor omsorg ständigt) över era liv (själar). Eftersom ni inte såg någon konkret form (inget förkroppsligande) den dagen då Herren (Jahve) talade till er på Chorev [Sinai berg, se ] ut från mitten av elden,
Vakta (skydda, bevara) er själva så att ni inte glömmer Herren er Guds (Jahve Elohims) förbund som han har skurit med er och gör er skurna avbilder som liknar något som Herren er Gud (Jahve Elohim) har förbjudit er.
Och du ska hålla (vakta, skydda) hans förordningar (ordagrant "saker inristat") och hans budord (tydliga befallningar) som jag befaller er idag, för att det ska gå väl för er och för era söner efter er och så att era dagar ska bli långa på marken som Herren er Gud (Jahve Elohim) ger er för alla dagar (för alltid, evigt).
Och Mose kallade på hela Israel och sade till dem: Hör Israel förordningarna (ordagrant "sakerna inristat") och påbuden (bindande juridiska beslut) som jag talar i era öron idag, så att ni lär er dem och gör dem.
och visar nåd (omsorgsfull, trogen kärlek) till tusen generationer hos dem som älskar mig och håller (vaktar, skyddar, bevarar) mina budord (tydliga befallningar).
Håll (vakta, skydda, bevara) sabbatsdagen till att vara helig som Herren din Gud (Jahve Elohim) har befallt er.
Åh, att de alltid hade sådana hjärtan att de vördar mig och håller (vaktar, skyddar, bevarar) mina budord (tydliga befallningar) så att det går väl för dem och för deras söner för evigt!"
Ni ska därför hålla (vakta, skydda, bevara) så att ni gör som Herren er Gud (Jahve Elohim) har befallt er, vänd inte åt sidan till höger eller till vänster.
så att ni vördar Herren er Gud (Jahve Elohim) och håller (vaktar, skyddar) alla hans förordningar (ordagrant "saker inristat") och hans budord (tydliga befallningar) som jag befallt er, ni och era söner och era söners söner alla dagar av ert liv, så att era dagar blir många.
Lyssna därför Israel och var noggrann med att göra det, för att det ska gå väl för er och ni ska växa till mäktigt som Herren (Jahve) era fäders Gud (Elohim) har lovat er, ett land som flyter av mjölk och honung.
Vakta, (skydda, bevara) dig själv så att du inte glömmer Herren (Jahve) som förde dig ut ur Egyptens land ut från slavhuset.
Ni ska noggrant hålla (vakta, skydda, bevara – hebr. shamar shamar) Herren er Guds (Jahve Elohims) budord (tydliga befallningar) och hans stadgar (vittnesbörd) och hans förordningar (ordagrant "saker inristat") som han har befallt er.
Och det ska vara vår rättfärdighet, om vi håller (vaktar, skyddar, bevarar) och gör (agerar, lever efter) alla dessa budord (tydliga befallningar) framför Herren vår Guds (Jahve Elohims) ansikte, som han har befallt oss."
I stället var det på grund av Herrens kärlek till er och hans trofasthet till löftet som han hade svurit era fäder som Herren förde er ut med stark hand och befriade dig ur slavhuset, ur den egyptiske kungens hand, ur faraos hand.
Så förstå (var medveten om, känn till) att det är Herren (Jahve), din Gud, som är Gud; den trofaste Gud som håller fast vid sitt förbund och visar nåd i tusen släktled mot dem som älskar honom och håller hans bud. [Nåd i tusen generationer syftar antagligen på oändlig evig nåd, se t.ex. .]
Du ska därför hålla (vakta, skydda, bevara) budorden (de tydliga befallningarna) och förordningarna (ordagrant "sakerna inristat") och påbuden (bindande juridiska beslut) som jag har befallt er denna dag för att göra dem.
Och det ska ske eftersom ni lyssnar till dessa påbud (bindande juridiska beslut) och håller (vaktar, skyddar, bevarar) och gör dem, att Herren din Gud (Jahve Elohim) ska hålla (vakta, skydda, bevara) förbundet med er och nåden (den omsorgsfulla kärleken) som han svor till era fäder.
Alla budord (tydliga befallningar) som jag befallt er idag ska ni hålla (vakta, skydda, bevara) och göra (leva efter) så att ni får leva och föröka er och gå in i och besätta landet som Herren (Jahve) med ed lovat era fäder [; ].
Och du ska komma ihåg alla de vägar som Herren din Gud (Jahve Elohim) har lett dig dessa 40 år i öknen, att han har ödmjukat dig (tvingade dig att böja dig ner) för att pröva dig, för att veta (ha intim förståelse för, kunskap om) vad som är i ditt hjärta, om du vill hålla (vakta, skydda, bevara) hans budord (tydliga befallningar) eller inte.
Och du ska hålla (vakta, skydda, bevara) Herren din Guds (Jahve Elohims) budord (tydliga befallningar) till att vandra på hans vägar och vörda (respektera) honom.
Akta dig så att du inte glömmer Herren din Gud (Jahve Elohim), genom att inte hålla (vakta, skydda, bevara) hans budord (tydliga befallningar) och påbud (bindande juridiska beslut) och förordningar (ordagrant "saker inristat") som jag befallt dig idag.
att du håller (vaktar, skyddar, bevarar) Herrens budord (tydliga befallningar – hebr. mitzvot)
och hans förordningar (ordagrant "saker inristat") som jag befallt er idag.
Och du ska älska Herren din Gud (Jahve Elohim) och hålla (vakta, skydda, bevara) hans befallningar och hans förordningar (ordagrant "saker inristat" – hebr. chukim) och hans påbud (bindande juridiska beslut – hebr. mishpatim, plural) och hans budord (tydliga befallningar – hebr. mitzvot) alla dagarna (för alltid, så länge dagarna finns, till dess att tiden upphör).
Därför ska ni hålla (vakta, skydda, bevara) alla budord (tydliga befallningar – hebr. mitzvot, plural) som jag har befallt er idag, för att ni ska vara starka och gå in och inta landet som ni går över för att besätta,
Vakta (skydda, bevara) dig själv så att inte ditt hjärta blir bedraget och du vänder dig bort och tjänar andra gudar och tillber dem,
Om ni noggrant håller (vaktar, skyddar, bevarar) alla dessa budord (tydliga befallningar – hebr. mitzvot, plural) som jag befaller er, för att göra dem, för att älska Herren din Gud (Jahve Elohim) för att vandra på alla hans vägar och hålla fast (klänga sig fast, vara fastklistrad) vid honom.
Och ni ska hålla (vakta, skydda, bevara) och göra (följa, leva efter) alla förordningar (ordagrant "saker inristat" – hebr. chukim, plural) och påbud (bindande juridiska beslut – hebr. mishpatim, plural) som jag ger framför er idag.
Detta är förordningarna (ordagrant "saker inristat" – hebr. chukim) och påbuden (bindande juridiska beslut – hebr. mishpatim) som ni ska hålla (vakta, skydda, bevara) i landet som Herren (Jahve) era fäders Gud (Elohim) har gett er att besätta alla dagar som ni lever på jorden.
Vakta (skydda, bevara) dig själv så att du inte offrar ditt brännoffer på varje plats du ser,
Vakta (skydda, bevara) dig själv så att du inte överger leviten så länge du lever i ditt land.
Håll (vakta, skydda, bevara) och lyssna till alla dessa ord som jag befaller dig, för att det ska gå väl för dig och för dina söner efter dig för evigt när du gör det som är gott och rätt i Herren din Guds (Jahve Elohims) ögon.
vakta (skydda, bevara) då dig själv så att du inte blir snärjd (lurad) att följa dem efter att de har blivit förgjorda framför dig, och så att du inte frågar efter deras gudar och säger: "Hur brukade dessa folkslag tjäna sina gudar? Även jag vill göra likadant."
Alla dessa ord som jag befaller er ska ni hålla (vakta, skydda, bevara) för att göra (leva och agera efter) dem. Ni ska inte lägga något till dem och inte ta bort något från dem. [; ]
Du ska vandra efter Herren din Gud (Jahve Elohim) och honom ska du vörda (frukta) och hans budord (tydliga befallningar – hebr. mitzvot, plural) ska du hålla (vakta, skydda, bevara) och du ska lyssna till hans röst och tjäna honom och till honom ska du hålla dig (bokstavligt klistra fast dig vid).
när du lyssnar till Herren din Guds (Jahve Elohims) röst för att hålla (vakta, skydda, bevara) hans budord (tydliga befallningar – hebr. mitzvot, plural) som jag befallt dig idag för att göra det som är rätt i Herren din Guds (Jahve Elohims) ögon.
om du bara lyssnar noggrant (ordagrant lyssnar, lyssnar) till Herren din Guds (Jahve Elohims) röst och håller (vaktar, skyddar, bevarar) och gör alla dessa budord (tydliga befallningar – hebr. mitzvot) som jag befaller er idag.
Var på din vakt (skydda och bevara dig själv – hebr. shamar) så att inte den onda tanken kommer i ditt hjärta: "Det är nu nära det sjunde året då alla skulder avskrivs (efterskänks)." Om ditt öga är ont (ditt hjärtas inställning är fel) mot din fattige broder och du inte lånar honom någonting, då kan han ropa till Herren mot dig, och synd kommer att vila på dig (du är skyldig). [Inom den judiska läran anses budet att låna ut pengar vara större än att ge gåvor till välgörenhet. Anledningen är att ett lån bevarar värdigheten hos den som tar lånet. Förutom pengarna så visar också långivaren att han har en tro på att låntagarens situation kommer att förändras till det bättre och han blir självförsörjande. Rabbiner lär också att lånen ska ges i vittnens närvaro eller skriftligt, annars kan det bli en nästan orättvis frestelse att fördröja betalningen. Se även ; ; ; .]
Håll (vakta, skydda, bevara) månaden Aviv [samma som Nisan, den första vårmånaden och den första månaden i den bibliska kalendern] och håll (vakta, skydda, bevara) påsken till (inför) Herren din Gud (Jahve Elohim), för i månaden Aviv förde Herren din Gud (Jahve Elohim) ut dig från Egypten på natten.
Och du ska komma ihåg att du var en slav i Egypten och du ska hålla (vakta, skydda, bevara) och göra (efterleva och agera enligt) dessa förordningar (ordagrant "saker inristat" – hebr. chukim).
Och du ska göra i enlighet med innebörden i domen, som de tillkännager för dig från den plats som Herren (Jahve) ska utvälja, och du ska vara noga med att i allt göra i enlighet med det som de undervisar dig.
Den ska [alltid, ständigt] vara med honom och han ska läsa i den varje dag hela sitt liv, så att han lär sig att frukta (vörda) Herren sin Gud (Jahve Elohim) för att kunna hålla (följa, lyda) alla de ord som finns i denna undervisning och hålla sig till förordningarna [hebr. chuqim – förordningar, ordagrant "saker inristat" vilket indikerar permanenta oföränderliga lagar] och göra (genomföra) dem.
om du håller alla hans budord så att du gör dem, som jag har befallt denna dag, att älska Herren (Jahve) din Gud (Elohim) och alltid vandra på hans stigar, då ska du lägga till (addera) ytterligare tre städer vid sidan om (utöver) dessa tre städer,
När du drar ut i strid mot dina fiender, ska du hålla dig borta från all slags ondska.
Det som har gått ut över dina läppar (som du har sagt) ska du vara noggrann med att göra, i enlighet med den ed du frivilligt har gett till Herren (Jahve) din Gud (Elohim), det som du har lovat med din mun.
Ge akt på sjukdomen (plågan) spetälska och lyssna mycket noga och gör allt i enlighet med det som prästerna och leviterna ska undervisa er om [], som jag har befallt dem, det (som prästerna säger) ska ni observera och göra.
Denna dag befaller Herren (Jahve) din Gud (Elohim) dig att följa dessa förordningar (ordagrant "saker inristat") och påbud (bindande juridiska beslut). Du ska därför vara noga med att göra (fullgöra, hålla) dem av hela ditt hjärta (helhjärtat) och med hela din själ (hela din varelse).
Du har idag erkänt att Herren (Jahve) är din Gud (Elohim) och att du ska vandra på hans vägar och hålla hans förordningar (ordagrant "saker inristat") och budord (klara tydliga befallningar) och påbud (bindande juridiska beslut) och lyssna till hans röst.
Och Herren (Jahve) har idag erkänt (bekräftat) att du ska vara hans egen dyrbara skatt, som han lovade dig, för att du ska hålla alla hans budord (klara tydliga befallningar),
Kapitel 27-34 är det femte och det sista stora avsnittet i Femte Moseboken. Här finns de avslutande orden och uppmaningarna från Mose till folket och den avslutas med hans död. Den består av sju sektioner där den centrala är vädjan att lyda Gud, se .
Mose och Israels äldste befallde folket och sade: "Håll
(vakta, skydda) alla budord
(klara tydliga befallningar), som jag har befallt er idag.
Och det ska ske, om du lyssnar uppmärksamt på Herrens (Jahves) din Guds (Elohims) röst, så att du håller (vaktar, skyddar) alla hans budord (klara tydliga befallningar – hebr. mitzvot) som jag befaller dig denna dag, för att Herren (Jahve) din Gud (Elohim) ska sätta dig högt över jordens alla länder.
Herren (Jahve) ska etablera (grunda, stadfästa) dig som ett heligt folk till sig själv (som sin ägodel), såsom han har gett sin ed till dig [], om du håller (vaktar, skyddar) alla Herrens (Jahves) din Guds (Elohims) budord (klara tydliga befallningar – hebr. mitzvot), och vandrar på hans vägar.
Och Herren (Jahve) ska göra dig till huvud och inte till svans, och du ska vara över och inte under, om du lyssnar till Herrens (Jahves) din Guds (Elohims) budord (klara tydliga befallningar), som jag befaller dig idag så att du håller (vaktar, skyddar) och gör (handlar, agerar) efter dem.
Det kommer att ske om du inte vill lyssna till Herren (Jahve) din Guds (Elohims) röst och hålla (vakta, skydda, bevara) alla budord (klara tydliga befallningar) och förordningar (ordagrant "saker inristat") som jag befallt dig denna dag, då ska dessa förbannelser drabba (ta över) dig:
Alla dessa förbannelser ska komma över dig, och ska jaga dig och ta över dig (bli övermäktiga), till dess du tynar bort (går under, förgås, blir utrotad), eftersom du inte lyssnar på Herrens (Jahves) din Guds (Elohims) röst, så att du håller (vaktar, skyddar) alla hans budord (klara tydliga befallningar) och förordningar (ordagrant "saker inristat") som jag befallt dig.
Om du inte är noga med att göra (hålla, skydda) undervisningens alla ord som är nedskrivna i denna bok (bokrulle), så att du vördar (respekterar, högaktar) detta ärevördiga (respektingivande, tunga, fantastiska) och strålande (storslagna) namn, Herren (Jahve) din Gud (Elohim),
Håll (vakta, skydda) därför detta förbunds ord, och gör (agera, handla efter) dem, så att ni gör allting för att ha framgång.
om du lyssnar till Herren (Jahve) din Guds (Elohims) röst för att hålla (vakta, skydda, bevara) alla budord (klara tydliga befallningar) och förordningar (ordagrant "saker inristat") som är skrivna i denna undervisningsbok, om du vänder dig till Herren (Jahve) din Gud (Elohim) med hela ditt hjärta och med hela din själ.
Vad jag befaller dig i dag är att älska Herren din Gud,
vandra på hans vägar
och hålla budord (klara tydliga befallningar)
och förordningar (ordagrant "saker inristat")
och påbud (bindande juridiska beslut).
Då ska du leva och föröka dig och Herren din Gud ska välsigna dig i det land som du snart ska ta i besittning.
Samla folket, män, kvinnor och de små barnen, och dina främlingar som finns inom dina portar, så att de kan höra och så att de kan lära sig och frukta (vörda) Herren deras Gud (Jahve Elohim) och beakta dem, så att de kan göra (verkställa) alla de ord som finns i denna undervisning (instruktion, Torah),
sade han till dem: "Sätt ert hjärta till alla de ord som jag har vittnat mot er idag, så att ni må befalla era barn med dem, till att hålla (vakta, skydda, bevara) och göra (agera, handla efter, leva efter) alla ord i denna undervisning (hebr. Torah).
Vem sade till sin far och till sin mor: 'Jag har inte sett honom', och till hans bröder 'vill inte kännas vid', och till hans söner 'känner dem inte', för de har hållit (vaktat, skyddat, bevarat) ditt ord och bevarat ditt förbund.
Josua (11)
Var bara stark (fast, säker, tapper) och mycket frimodig (ståndaktig, alert, modig)!
[Samma fras som i och , men med adverbet "bara" och förstärkningen "mycket".]
Var noga med att beakta och följa (vaka över; se till att göra efter)
all den undervisning (hebr. Torah) som min tjänare Mose har gett (befallt) dig.
Vik inte av från den vare sig åt höger eller åt vänster [följ instruktionerna],
så kan du agera vist [med insikt och förstånd och ha framgång]
vart du än går.
Låt inte denna skrift med undervisning (hebr. Torah) [denna instruktionsbok]
lämna din mun.
Begrunda (reflektera över) den [upprepa den lågmält för dig själv] både dag och natt
– så att du noga beaktar och följer (vakar över; ser till att göra) allt som är skrivet i den –
för då ska du lyckas (ordagrant: rusa fram)
på din väg
och du kan agera vist [med insikt och förstånd och ha framgång]. [ har flera parallella uttryck. Verben hör och gör (hebr. shama och asha) upprepas i varje vers. Hebreiskan har inte ordet "och" mellan dessa ord, vilket knyter dem ännu tätare tillsammans som en enhet – beakta och följ. Höger/vänster hör ihop med dag/natt och "vart du än går" hör ihop med "din väg". Begrunda (hebr. hagah) innebär att mumla och tala för sig själv i en låg ton, se även . Ordet "meditera" skulle också kunna användas, men eftersom det ofta förknippas med österländsk religion är det viktigt att lyfta fram Skriftens uppmaning att enbart livnära sig på Guds Ord, se ; , .]
Håll bara er själva borta från det helgade (avskilda), så att ni inte drar en förbannelse (bestämd till att dö – hebr. charam) över er genom det som är helgat (avskilt), då gör ni Israels läger förbannat (bestämd till att dö) och orsakar det bekymmer.
Josua svarade: "Rulla stora stenar framför grottans öppning [ordagrant mun] och sätt män där att bevaka dem,
och sade till dem: "Ni har hållit (vaktat, skyddat, bevarat) allt som Herrens (Jahves) tjänare Mose har befallt er och har lyssnat till min röst i allt som jag befallt er,
ni har inte lämnat (övergett) era bröder alla dagar till idag, utan har hållit (vaktat, skyddat, bevarat) uppdraget som Herren er Gud (Jahve Elohim) befallt er.
Men var bara mycket noggranna med (vaka över er själva) att göra budorden (tydliga befallningar) och undervisningen (Torah) som Herrens (Jahves) tjänare Mose har befallt er, att älska Herren er Gud (Jahve Elohim) och vandra på alla hans vägar och hålla (vakta, skydda, bevara) hans budord (tydliga befallningar) och hålla (klänga, klistra sig) fast vid honom och tjäna honom med hela ert hjärta och med hela er själ (person)." []
Därför ska ni vara mycket starka (fasta, säkra, tappra) och hålla (vakta, skydda, bevara) och göra allt som är skrivet i boken med Moses undervisning (hebr. Torah), så att ni inte viker av därifrån till höger eller till vänster,
Vakta (skydda, bevara) er själva mycket, så att ni älskar Herren er Gud (Jahve Elohim).
Vi vet att Herren är vår Gud, han är den som har fört oss och våra fäder ut ur Egyptens land, ur slavhuset []. Vi kommer ihåg hur han har gjort stora under inför våra ögon. Han beskyddade oss på vår vandring och från folken vi passerade.
Domarboken (7)
Och väktarna såg en man komma ut ur staden, och de sade till honom: "Visa oss, vi ber dig, ingången till staden så ska vi ge dig nåd (omsorgsfull kärlek – hebr. chesed)"
för att jag genom dem ska pröva Israel, om de ska hålla (vakta, skydda, bevara) Herrens (Jahves) vägar och vandra på dem som deras fäder höll (vaktade, skyddade, bevarade) dem, eller inte."
Och Gideon och de 100 män som var med honom kom till den yttersta delen av lägret i början av den mellersta nattväkten [den andra nattväkten – från klockan tio på kvällen till två på natten] när de nyligen hade ställt ut vakten (haft vaktombyte), och de blåste i shofarerna och krossade krukorna som de hade i sina händer i bitar.
Och i denna tid ska du hålla (vakta, skydda, bevara), jag ber dig, och inte dricka vin och starka (alkoholhaltiga) drycker och du ska inte äta något (rituellt) orent,
Och Herrens (Jahves) ängel sade till Manoach: "Från allt som jag sagt till kvinnan låt henne hålla (vakta, skydda, bevara) det.
Från allt som växer från vinrankan ska hon inte äta och vin och starka drycker ska hon inte dricka och allt orent ska hon inte äta, allt som jag befallde henne ska hon hålla (vakta, skydda, bevara)."
1 Samuelsboken (16)
Och det hände när hon bad länge till Herren (Jahve) att Eli såg (ordagrant vaktade) hennes mun.
Han vaktar (bevarar) sina trognas steg,
men de onda går under (tystas) i mörkret,
av egen kraft lyckas ingen.
Och Kirjat-Jearims män kom och hämtade upp Herrens (Jahves) ark och förde in den i Avinadavs hus på kullen, och helgade hans son Elazar till att vakta (skydda, bevara) Herrens (Jahves) ark.
Och kocken tog upp låret och det som var på det och satte det framför Saul. Och [Samuel] sade: "Se vad som har blivit sparat, sätt det framför dig och ät, för det har sparats till dig för den bestämda tiden och jag säger: Jag har bjudit in folket." Så Saul åt med Samuel den dagen.
Samuel sade till Saul: "Du har handlat dåraktigt [bara präster fick offra], du har inte hållit (vaktat, skyddat, bevarat) Herren din Guds (Jahve Elohims) budord (tydliga befallningar) som han befallt dig [], för nu skulle Herren (Jahve) ha befäst ditt kungarike över Israel för evigt.
Men nu ska inte ditt kungarike bestå, Herren (Jahve) har sökt sig en man efter sitt eget hjärta [], och Herren (Jahve) har utsett honom till furste över sitt folk, eftersom du inte har hållit (vaktat, skyddat, bevarat) det som Herren (Jahve) har befallt dig."
Och David steg upp tidigt på morgonen och lämnade fåren hos en vakt, och tog och gick som Jishaj hade befallt honom. Och han kom till lägret när armén precis skulle dra ut och uppgav härskri.
Och David lämnade det han hade med sig i handen till en förrådsvakt och sprang till truppen och hälsade på sina bröder.
Så Jonatan berättade detta för David [varnade honom] och sade: "Saul min far söker efter att döda dig, därför ber jag dig, var på din vakt (skydda dig) i morgon. Stanna på en undanskymd plats och göm dig.
Saul sände budbärare till Davids hus för att bevaka det och sedan döda honom på morgonen. [Sauls sjunde försök att döda David.] Men Michal, Davids hustru berättade för honom [på samma sätt som sin bror Jonatan] och sade: "Om du inte räddar ditt liv i natt, kommer du i morgon att bli dödad."
Och prästen svarade David och sade: "Det finns inget vanligt bröd under min hand, utan det är heligt bröd [skådebrödet, se ], bara om de unga männen har hållit sig borta (vaktat, bevarat sig) från kvinnor." []
Och David hade sagt: "Helt fåfängt har jag vaktat allt som tillhör denne man i öknen så att ingenting fattades honom, allt som tillhör honom, och han har lönat mig med ont för det goda.
Och David sade till Avner: "Är inte du en tapper man? Och vem är lik dig i Israel? Varför har du då inte vakat över din herre kungen? För det kom en från folket för att fördärva kungen, din herre."
Detta är inte en god sak som du har gjort. Herren (Jahve) lever, du förtjänar att dö eftersom du inte vakade över din herre, Herrens (Jahves) smorde. Och se nu var kungens spjut är, och vattenkruset som stod vid hans huvud."
David svarade Achish: "Därför ska du veta att din tjänare vill göra det."
Achish sade till David: "Därför ska jag låta dig vara min livvakt (ordagrant: väktaren över mitt huvud) för alltid."
Men David sade: "Ni ska inte göra så mina bröder med det som Herren (Jahve) har gett oss, som har bevarat oss och gett oss armén som kom emot oss i vår hand.
2 Samuelsboken (10)
Och det skedde när Joav höll vakt över staden [det belägrade Rabba] att han placerade Orija på platsen där han visste att det fanns våldsamma män [i fiendehären]. [Israels taktik var att svälta ut stadens invånare. De strider som kunde uppkomma var när ammoniterna begav sig ut från stadsporten och försökte bryta belägringen. Joav placerade troligtvis Orija nära stadsporten, se .]
Och kungen gick och hela hans hus efter honom. Och kungen lämnade tio kvinnor som var konkubiner att vakta huset.
Och Achitofel sade till Avshalom: "Gå in till din fars konkubiner, som han har lämnat för att vakta huset, och hela Israel ska höra att du avskyr din far, då ska de få starka (fasta, säkra, tappra) händer, alla som är med dig."
Och mannen sade till Joav: "Även om jag skulle få 1 000 stycken silver i min hand skulle jag inte sträcka ut min hand mot kungens son, för vi hörde kungen befalla dig och Avishaj och Itaj och säga: ’Var noga med att inte röra ynglingen Avshalom.’
Och David kom till sitt hus i Jerusalem och kungen tog de tio kvinnorna, hans konkubiner, som han lämnat för att ta hand om huset och satte dem i en egen avdelning och gav dem underhåll, men han gick inte in till dem. De levde instängda i änkestånd till den dag de dog.
Men Amasa tänkte inte på svärdet som var i Joavs hand, han slog honom med det i ljumsken och hans inälvor kom ut och han slog honom inte igen och han dog. Och Joav och hans bror Avishaj jagade efter Sheva, Bichris son.
Eftersom jag har följt (vaktat på) Herrens vägar (skyddat, lydit hans bud)
och inte agerat ogudaktigt och avfallit från min Gud;
Jag har varit uppriktig (helhjärtad, levt med integritet) inför honom,
och hållit mig borta (vaktat på min väg, skyddat mig) från synd (skuld, straff). [Ordet för uppriktig är "tamim". Huvudbetydelsen är att vara hel, fulltalig, utan någon brist. När ordet används om Gud beskriver det hans helhet och felfrihet. När det används om människor beskriver det inte någon som är helt utan synd, utan någon som är ärlig och har integritet där ord och handlingar hör ihop. Någon som är en hel människa med allt vad det innebär, det finns inga dolda rum, baktankar eller något gömt. Ordet för synd är ett brett ord som ordagrant handlar om att vika av från vägen. Betydelsen är rik och innefattar både synden, skammen och straffet.]
Du räddade mig från mitt folks strider
du satte mig som huvud över hednafolken.
Folkslag jag inte kände tjänar mig nu.
För är inte mitt hus grundat med Herren (Jahve)
som ett evigt förbund som han har med mig,
god ordning i allt och tryggt (omgärdat)
för hela min frälsning och alla mina önskningar,
ska han inte låta det växa?
1 Kungaboken (23)
och var noga med att hålla (vakta, skydda, bevara) Herren din Guds (Jahve Elohims) vägar så att du vandrar på dem till att hålla (vakta, skydda, bevara) hans förordningar (ordagrant "saker inristat") hans budord (tydliga befallningar) och hans påbud (bindande juridiska beslut) och hans stadgar (vittnesbörd, Guds grundläggande regler) i enlighet med allt som är skrivet i Moses undervisning, för att du ska ha framgång i allt som du företar dig och vad du än vänder dig själv till,
så att Herren (Jahve) kan bekräfta (stadfästa) sitt ord som han talat om mig och sagt: Om dina söner aktar sig på (vakar över) sina vägar och vandrar inför mitt ansikte i sanning med hela sitt hjärta och med hela sin själ, lovar han att inget ska fattas dig, en man på Israels tron. [, ]
Varför har du inte hållit Herrens (Jahves) ed och befallningen som jag har lagt på dig?"
Salomo svarade: "Du har redan visat stor nåd (omsorgsfull kärlek, trofasthet – hebr. chesed) mot din tjänare, min far David, därför att han vandrade inför dig i sanning, i rättfärdighet och med ett ärligt hjärta [under alla sina levnadsdagar]. Du har fortsatt att visa honom denna stora nåd (omsorgsfulla kärlek, trofasthet) genom att ge honom en son som nu regerar på hans tron.
Om du vandrar på mina vägar och håller fast vid mina förordningar (ordagrant "saker inristat") och budord (tydliga befallningar), så som din fader David gjorde, då ska jag också lägga till dagar till ditt liv."
"Detta gäller det hus som du bygger:
Om du vandrar i (lever efter)
mina förordningar (ordagrant "saker inristat")
och gör mina påbud (bindande juridiska beslut)
och håller (vaktar, skyddar, bevarar) alla mina budord (tydliga befallningar)
och vandra efter dem (lever efter allt detta),
då ska jag stadfästa (etablera) mitt ord hos dig, som jag talat till David, din far,
och sade:
"Herre
(Jahve) Israels Gud
(Elohim) det finns ingen Gud
(Elohim) lik dig i himlarna däruppe och på jorden längst ner, som håller
(vaktar, skyddar, bevarar) förbund och nåd
(omsorgsfull kärlek – hebr. chesed) med dina tjänare, som vandrar inför ditt ansikte med hela sitt hjärta,
som du har hållit (vaktat, skyddat, bevarat) med din tjänare David, min far, som du talade till honom, och du talade med din mun och med din hand har du fullbordat det, som det är till denna dag.
Och nu Herre (Jahve) Israels Gud (Elohim), håll (vakta, skydda, bevara) till din tjänare David, min far, det som du har talat till honom, och sagt: 'Det ska inte saknas en ättling till dig (ordagrant: huggas av till dig en man från) framför mitt ansikte som sitter på Israels tron, om bara dina söner håller (vaktar, skyddar, bevarar) deras vägar till att vandra inför mitt ansikte, som du har vandrat inför mitt ansikte.'
så att han lutar (böjer, sträcker) våra hjärtan mot honom, till att vandra på hans vägar, och hålla (vakta, skydda, bevara) hans budord (tydliga befallningar) och hans förordningar (ordagrant "saker inristat") och hans påbud (bindande juridiska beslut) som han har befallt våra fäder.
Och låt era hjärtan vara fullkomliga (kompletta, fullständiga, hela) med Herren er Gud (Jahve Elohim) till att vandra i hans förordningar (ordagrant "saker inristat") och hålla (vakta, skydda, bevara) hans budord (tydliga befallningar) som det är idag."
Och du, om du vandrar inför mitt ansikte som David din far vandrade i hjärtats renhet (integritet, fullhet, helhjärtat – hebr. tam, delar rot med tamim som är rituell renhet och beskriver det felfria och perfekta offret) och i uppriktighet, och gör allt det som jag har befallt dig och håller (vaktar, skyddar, bevarar) mina förordningar (ordagrant 'saker inristat') och mina påbud (bindande juridiska beslut),
Men om du vänder bort från att följa mig, du eller dina söner, och inte håller (vaktar, skyddar, bevarar) mina budord (tydliga befallningar) och mina förordningar (ordagrant "saker inristat") som jag har gett framför er, utan går och tjänar andra gudar och tillber dem,
och hade befallt honom angående dessa ting, för att han inte skulle gå efter andra gudar, men han höll (vaktade, skyddade, bevarade) inte det som Herren (Jahve) hade befallt.
Och Herren (Jahve) sade till Salomo: "Eftersom detta finns i ditt sinne och du inte har hållit (vaktat, skyddat, bevarat) mitt förbund och mina förordningar (ordagrant "saker inristat") som jag har befallt dig, ska jag med säkerhet riva isär kungariket från dig och ska ge det till dina tjänare.
Men jag ska inte ta hela kungariket ur hans hand utan jag ska låta honom vara furste alla hans livs dagar, för min tjänare Davids skull som jag valde, eftersom han höll (vaktade, skyddade, bevarade) mina budord (tydliga befallningar) och mina förordningar (ordagrant "saker inristat").
Och det ska ske om du lyssnar till allt jag befaller dig och vandrar på mina vägar och gör allt som är rätt i mina ögon till att hålla (vakta, skydda, bevara) mina förordningar (ordagrant "saker inristat") och mina budord (tydliga befallningar), som David min tjänare gjorde, att jag ska vara med dig och ska bygga till dig ett stadigt hus, som jag byggde för David, och ska ge Israel till dig.
Och han ropade till gudsmannen som kommit från Juda och sade: "Så säger Herren (Jahve): Lika mycket som du har gjort uppror mot Herrens (Jahves) mun och inte har lytt hans befallning som Herren (Jahve) din Gud (Elohim) befallde dig,
och rivit isär kungariket från Davids hus och gett det till dig, och ändå har du inte varit som min tjänare David som höll (vaktade, skyddade, bevarade) mina budord (tydliga befallningar) och som vandrade efter mig med hela sitt hjärta till att göra endast det som var rätt i mina ögon,
Och kung Rechavam gjorde (tillverkade) i deras ställe sköldar av brons och överlät dem i händerna på hövitsmannen för vakten som bevakade dörren till kungens hus.
Och när kungen gick förbi ropade han till kungen och sade: "Din tjänare gick ut mitt i striden, och se en man avvek och förde en man till mig och sade: Håll (vakta, skydda, bevara) denna man. Om han saknas (försvinner) på något sätt, då ska ditt liv utkrävas för hans liv eller du ska betala en talent silver.
2 Kungaboken (18)
Då sände gudsmannen bud till Israels kung och sade: "Vakta (skydda, bevara) dig, så att du inte passerar en sådan plats, för dit kommer araméerna ner."
Och Israels kung sände till platsen som gudsmannen berättat om och varnat honom för, och han vaktade (skyddade, bevarade) sig själv där, inte en gång, inte två gånger.
Och Jehu, Jehoshafats son, Nimshis son, konspirerade mot Joram. Och Joram vaktade (skyddade, bevarade) Ramot-Gilead från Chazael, Arams kung,
Men Jehu höll (vaktade, skyddade, bevarade) inte att vandra i Herrens (Jahves) Israels Guds (Elohims) undervisning med hela sitt hjärta. Han vek inte bort från (vände sig inte ifrån) de synder Jerovams fått Israel att göra. [Avgudadurkan och synkretism, se .]
Och han befallde dem och sade: "Detta är vad ni ska göra, en tredjedel av er kommer på sabbaten och håller vakt vid kungens hus,
en tredjedel av er håller vakt vid Sors port [en av portarna in i palatset, vilken okänt] och en tredjedel vid porten bakom vakten ska vakta huset [på östra sidan] och vara en avspärrning.
Men era andra två avdelningar, alla de som går ut [inte är i tjänst] på sabbaten ska hålla vakt i Herrens (Jahves) hus hos kungen.
Och prästen Jehojada tog en kista och borrade ett hål i locket på den och ställde den bredvid altaret, på höger sida när man kommer in i Herrens (Jahves) hus. Och prästerna vaktade (skyddade, bevarade) skatterna som lades däri, allt silver som fördes in i Herrens (Jahves) hus.
Och Herren (Jahve) upprepade i Israel och i Juda genom handen på alla hans profeter och alla siare och sade: "Vänd bort från era onda vägar och håll (vakta, skydda, bevara) mina budord (tydliga befallningar) och mina förordningar (ordagrant "saker inristat") i enlighet med hela undervisningen (Torah) som jag har befallt era fäder och som jag har sänt till er genom handen på mina tjänare profeterna.
Och Juda höll (vaktade, skyddade, bevarade) inte Herren deras Guds (Jahve Elohims) budord (tydliga befallningar) utan vandrade i Israels förordningar som de gjorde (utövade).
Och förordningarna (ordagrant "saker inristat") och påbuden (bindande juridiska beslut) och undervisningen och budorden (tydliga befallningar) som jag skrev ner åt er ska ni hålla (vakta, skydda, bevara) till att göra alla dagar, och ni ska inte frukta andra gudar. [2 Mos 20:1-17; 5 Mos 5:6-12]
För han klängde sig fast vid Herren (Jahve) och vände inte från att följa efter honom och höll (vaktade, skyddade, bevarade) hans budord (tydliga befallningar) som Herren (Jahve) befallt Mose.
jag ska inte längre låta Israels fötter vandra iväg ut från landet som jag gett deras fäder, om de bara håller (vaktar, skyddar, bevarar) till att göra allt som jag befallt dem och till all undervisning (Torah) som min tjänare Mose befallt dem."
"Gå upp till Chilkijaho, översteprästen, och låt honom räkna silvret som förts in i Herrens (Jahves) hus, som dörrvakterna har samlat från folket,
Och Chilkijaho, prästen och Achiqam och Achbor och Shafan och Asaja gick till profetissan Hulda (Chulda), hustru till Shallum, Tiqvas son, Charchas son klädkammarens väktare, och hon bodde i Jerusalem i det andra kvarteret, och de talade med henne.
Och kungen stod på en plattform och skar ett förbund inför Herrens (Jahves) ansikte att vandra efter Herren (Jahve) och till att hålla (vakta, skydda, bevara) hans budord (tydliga befallningar) och hans stadgar (vittnesbörd) och hans förordningar (ordagrant "saker inristat") med hela sitt hjärta och hela sin själ till att stå upp för (befästa, bevara och bekräfta) förbundets ord som är skrivet i denna bok. Och hela folket bekräftade (stod upp för) förbundet.
Och kungen befallde Chilkijaho, översteprästen och de andra prästerna och dörrvaktarna att ta fram och bära ut från Herrens (Jahves) hus alla kärl som var tillverkade för Baal och för aseran [påle för avgudadyrkan] och för himmelens härskaror (de demoniska makterna). Och han brände dem utanför Jerusalem på Kidrons fält och bar askan till Betel.
Och ledaren för vakten tog Seraja, överhuvudet för prästerna och Tsefanjaho den andra prästen och de tre dörrvakterna,
1 Krönikeboken (10)
Men Shallum, son till Kore, son till Ebjasaf, son till Korach, hade tillsammans med sina bröder i sin fars familj koraiterna till uppgift att hålla vakt vid tältets trösklar. Deras fäder hade nämligen hållit vakt vid ingången till Herrens läger.
Sådan blev Sauls död, därför att han hade varit trolös mot Herren. Han hade inte hållit Herrens ord, och dessutom rådfrågat en andebesvärjerska [] för att få svar.
av Benjamins söner, Sauls stamfränder, 3 000 – vid den tiden höll nämligen de flesta av dem fortfarande troget fast vid Sauls hus –
Må Herren bara ge dig klokhet och förstånd när han sätter dig till härskare över Israel, så att du håller fast vid Herren din Guds undervisning.
Då ska du ha framgång, om du noggrant följer de stadgar och föreskrifter som Herren befallde Mose att lägga på Israel. Var stark och frimodig, var inte rädd eller modlös.
De skulle ta ansvar för uppenbarelsetältet och det heliga och sina bröder, Arons söner, i tjänsten vid Herrens hus.
Nu säger jag inför hela Israel, Herrens församling, och inför vår Gud som hör det: Håll fast vid alla Herren er Guds bud, och följ dem noga så att ni får besitta det goda landet och lämna det i arv till era barn efter er till evig tid.
Herre, Abrahams, Isaks och Israels, våra fäders Gud, låt ditt folks hjärtas sinne och tankar vara redo till sådant för evigt, och vänd deras hjärtan till dig.
Ge min son Salomo ett hängivet hjärta så att han håller dina bud, dina vittnesbörd och dina stadgar och utför allt detta och bygger templet som jag förberett."
2 Krönikeboken (15)
Sedan gick prästerna ut ur helgedomen. Alla präster som fanns där hade helgat sig, oavsett vilken avdelning de tillhörde.
och sade: "Herre, Israels Gud, det finns ingen Gud som du, varken i himlen eller på jorden, du som håller förbundet och bevarar nåden mot dina tjänare när de vandrar inför dig av hela sitt hjärta.
Du har hållit vad du lovade din tjänare, min far David. Vad du lovade med din mun har du fullbordat med din hand, så som nu har skett.
Håll nu, Herre, Israels Gud, vad du lovade din tjänare, min far David, när du sade till honom: Det ska aldrig saknas en avkomling av dig inför mig på Israels tron, om dina barn ger akt på sin väg och vandrar efter min undervisning, så som du har vandrat inför mig.
Om du vandrar inför mig så som din far David vandrade, så att du följer allt som jag har befallt dig och håller fast vid mina stadgar och föreskrifter,
I deras ställe lät kung Rehabeam göra sköldar av koppar, och dem lämnade han i förvar åt befälet för livvakterna som höll vakt vid ingången till kungapalatset.
De offrar åt Herren varje morgon och varje kväll brännoffer och väldoftande rökelse. Och de ordnar med bröd på bordet av rent guld och med den gyllene ljusstaken, så att lamporna på den lyser varje kväll, för vi håller vad Herren vår Gud har befallt oss att hålla. Men ni har övergett honom.
Låt nu fruktan för Herren vara över er. Var noga med vad ni gör, för hos Herren vår Gud finns ingen orätt. Han är inte partisk och tar inga mutor."
Men ingen annan än prästerna och de tjänstgörande leviterna ska gå in i Herrens hus. De får gå in, för de är heliga. Men allt det övriga folket ska hålla vad Herren har befallt dem att hålla.
Jag ska inte mer låta Israel vandra bort från det land som jag har bestämt åt era fäder, om de bara håller fast vid och följer allt jag befallt dem efter den lag och de stadgar och föreskrifter som de har fått genom Mose."
De gick till översteprästen Hilkia och lämnade pengarna som hade kommit in till Guds hus och som leviterna som höll vakt vid tröskeln hade samlat in från Manasse, Efraim och hela det övriga Israel, liksom från hela Juda och Benjamin och från Jerusalems invånare.
"Gå och fråga Herren (Jahve) för mig och för dem som är kvar av Israel och Juda om det som står i den bok som man nu har funnit. Herrens (Jahves) vrede är stor, och den är utgjuten över oss, därför att våra fäder inte har hållit Herrens (Jahves) ord och inte har gjort allt som är föreskrivet i denna bok."
Och Hilkia och de som kungen hade utsett gick till profetissan Hulda, hustru till Shallum, klädkammarvaktaren, som var son till Tokehat, Hasras son. Hon bodde i Jerusalem, i Nya staden. Och de talade med henne så som de hade blivit tillsagda.
Och kungen steg fram på sin plats och slöt inför Herrens (Jahves) ansikte det förbundet att de skulle följa Herren (Jahve) och hålla fast vid hans bud, hans vittnesbörd och stadgar av hela sitt hjärta och av hela sin själ och göra efter förbundets ord, som var skrivna i denna bok.
Esra (1)
Vaka över och bevara dem till dess ni väger upp dem inför de ledande prästerna och leviterna och furstarna över Israels fäders hus i Jerusalem, i kamrarna i Herrens (Jahves) hus"
Nehemja (12)
Jag sade [bad]:
Jag bönfaller dig Herre (Jahve) himmelens Gud (Elohim), du stora och fruktansvärda (den som är värd att vörda), Gud (El) som håller förbund och nåd (kärleksfull omsorg) med dem som älskar dig och håller sig till dina budord (följer principerna i Torah, undervisningen – de fem Moseböckerna).
Vi har uppfört oss mycket bedrägligt mot dig [Gud] och har inte hållit dina bud och föreskrifter, och inte följt dina förordningar, som du befallt Mose din tjänare.
Men om ni vänder om till mig och håller mina stadgar och gör dem (lever ut dem i era liv),
då ska jag, även om ni är utspridda till himmelens yttersta gräns,
samla ihop er därifrån och föra er tillbaka till den plats som jag har utvalt till boplats för mitt namn.
[; ] [Nehemja går in i förbön på liknande sätt som Daniel gjort knappt 100 år tidigare, se . Båda inleder sin bön med att bekänna synd, inte bara för sig själva utan för hela folket, se .]
liksom ett brev till Asaf, kungens skogsskötare, så att han ger mig virke till att göra balkar till portarna på befästningen intill templet, till stadens murar och till bostaden som jag ska bo i." Kungen beviljade min begäran eftersom Guds (Elohims) goda hand var över honom.
Efter dem reparerade Tsadok, son till Immer, mitt emot sitt eget hus. Och efter honom reparerade Shemaja, son till Shechanja, östra portens väktare.
Och nu, vår Gud (Elohim) – den store, den väldige (hjälten, den mäktige krigaren) och fruktade Gud (Elohim),
du som håller förbundet och nåden (trofasta kärleken):
Låt den inte vara liten i dina ögon,
den plåga som har drabbat oss,
våra kungar, våra furstar,
våra präster, våra profeter,
våra fäder och hela ditt folk –
från de assyriska kungarnas dagar
ända till i dag.
ansluter sig till sina ledande bröder och lovar dyrt och heligt att leva efter Guds undervisning
(Torah), som gavs genom Guds tjänare Mose, och att
hålla fast vid och följa alla Herrens, vår Herres
(Jahves), budord
(hebr. mitzvot), påbud
(hebr. mishpatim) och stadgar
(förordningar; ordagrant "saker inristat" – hebr. choq).
Dörrvakterna, Ackub, Talmon och deras bröder, som höll vakt vid portarna, var 172.
Mattanja, Bakbukja, Obadja, Meshullam, Talmon och Ackub var dörrvakter och höll vakt över förrådshusen vid portarna.
De iakttog vad som var att iaktta vid gudstjänsten och vid reningarna, och även sångarna och dörrvakterna utförde sin tjänst så som David och hans son Salomo hade befallt.
Jag befallde leviterna att de skulle rena sig och komma för att hålla vakt vid portarna, så att sabbaten kunde hållas helig. Tänk också därför på mig, min Gud, och förbarma dig över mig efter din stora godhet.
Ester (6)
Må kungen utse ämbetsmän i sitt rikes alla provinser så att de kan samla varje ung kvinna – jungfru, som ser bra ut – till palatset i
Susa, till kvinnornas hus – under överinseende av Hege, kungens eunuck som ansvarar för kvinnorna – och ge dem skönhetsbehandlingar.
Så kom det sig att när kungens befallning och förordning (påbud, dekret, lag) blev offentlig och när många unga kvinnor (jungfrur) samlats ihop till Susas slott, under Heges vård, att också Ester togs (hämtades) till kungens slott och överlämnades åt Hege, väktaren över kvinnorna. [Enligt den judiske historiken Josefus var det 400 jungfrur.]
Hon gick på kvällen och på morgonen återvände hon till det andra kvinnohuset, under överinseende av Shaashgaz, kungens kammarherre som ansvarade för konkubinerna. Hon kom inte till kungen igen om inte kungen fann sådant behag i henne att hon kallades med namn.
När det nu blev Esters tur, dotter till Avichajil, Mordochajs farbror, han som hade tagit henne som sin dotter, när hennes tur hade kommit att gå in till kungen, önskade hon ingenting förutom det som Hege, kungens kammarherre och väktaren över kvinnorna rekommenderade. Och Ester hade favör hos alla som såg på henne.
I dessa dagar när Mordochaj satt i kungens port var två av kungens kammarherrar, Bigtan och Teresh, några av dörrvakterna, uppretade och sökte ett tillfälle att lägga sina händer på (döda) kung Ahasveros (Xerxes).
Då fann man att det stod skrivet att Mordochaj hade berättat om Bigtan och Teresh [avslöjat deras onda anslag], två av kungens kammarherrar av dem som vaktade dörren, hur de sökte ett tillfälle att lägga sina händer på (döda) kung Ahasveros (Xerxes). []
Job (12)
Herren sade till Åklagaren (Satan): "Se [här är han], han är i din hand, men du måste bevara (beskydda) hans liv."
Liv (hebr. chajim) [plural] och nåd (omsorgsfull kärlek – hebr. chesed) har du tilldelat (ordagrant: gjort med) mig
och din omsorg (försörjning, räkenskap – hebr. peqodah) har bevarat (hållit, vaktat, skyddat – hebr. shamar) min ande.
[Ända sedan moderlivet, se .]
Om jag syndar (missar målet), då vaktar du på (hebr. shamar)
[i användes ordet possitivt, här mer i ett oönskat vakande],
och du låter mig inte bli fri från min missgärning.
Och du sätter mina fötter i boja (stock)
du vaktar på mina livsvägar (hebr. orach)
kring mina fötters rötter sätter du markeringar.
[Kanske för att lämna fotavtryck som lätt kan följas?]
Ja, du skulle räkna mina steg,
du skulle inte ge akt på min synd (hebr. chatat).
Vill du hålla dig till den gamla vägen (välkända, upptrampade gångvägen) [innan floden, se ],
där fördärvets män (hebr. mat) gick,
Min fot har hållit fast nära hans steg (vid hans spår),
jag har följt hans väg (hebr. derech) utan att vika av.
Äktenskapsbrytarens [maskulin] öga spanar efter skymningen,
han säger (tänker): "Inget öga får se mig"
och döljer (täcker) sitt ansikte.
[Job önskar sig på nytt tillbaka till hur det var innan han drabbades av detta, se ; ; ; :] Om det ändå vore som i tidigare månader,
som i de dagar då Gud gav sitt beskydd,
Han sätter mina fötter i boja (stock),
han vaktar på mina livsvägar (hebr. orach)"
[Eliho hade säkert Jobs ord från i åtanke, versen är identisk förutom du/han.]
Håll (vakta, skydda, bevara) dig från att vända ditt ansikte till synd,
för detta har du valt framför bedrövelse.
Vet du tidpunkten när stenbockarna (stengetterna) ska föda?
Vakar du över de vilda hindarna när de kalvar?
Psaltaren (72)
Du, Herre (Jahve), ska bevara dem [de svaga och hjälplösa i ],
du ska alltid beskydda var och en av dem från detta [onda] släkte.
En Michtam
[en inristad, guldpläterad skrift värd att bevaras]. Av David.
[Betydelsen av det hebreiska ordet michtam är oviss. I används det snarlika ordet michtav om den sång som Juda kung Hiskia skrev när han hade varit sjuk och blivit frisk igen. I används det ordet också om att "skriva en guldgraverad skrift". Det finns även andra likartade hebreiska ord som betyder "något dolt" och "guld". Den grekiska översättningen Septuaginta från ca 200 f.Kr översätter med "inskription i sten", vilket tyder på att det var en av huvudtolkningarna då. Psalmen beskriver alltså något som är värt att gravera in i guld för all framtid och den kan innehålla dolda element.
Ordet används bara här och i titeln på fem andra psalmer, se ; ; ; ; . Alla dessa psalmer som inleds med ordet michtam, är personliga böner av David. Det är anmärkningsvärt. Den judiska kulturen bygger på det gemensamma och de flesta psalmer användes för unison sång. I dessa sex psalmer framträder en personlig Gud som berör det innersta hos psalmisten och som graverar sitt ord i hans hjärta, se ; .] Bevara (försvara, skydda, rädda) mig, Gud
(El),
jag söker min tillflykt
(förtröstan, tillit, hopp) i dig.
Vad det gäller människors handlingar [vad de onda sysselsätter sig med, hur de lever sina liv],
har jag med hjälp av dina läppars ord (dina instruktioner, din vägledning)
iakttagit [och på så sätt undvikit] våldsverkarens stigar (sätt att leva, välkända, upptrampade gångvägar).
Beskydda (försvara, bevara, vårda) mig [reflexmässigt]
som en ögonsten (pupill/pojke – en älskad dotter). [Den första frasen är laddad med flera starka bildspråk. Ordagrant står det bevara mig som "pupillen/den lilla mannen dotter ögat". Det hebreiska ordet ishon betyder både "en liten man" och "pupill". Anledningen till den dubbla betydelsen är att man kan se sin egen spegelbild i miniatyr i pupillen när man tittar någon i ögat. Nästa ord består av det vanliga ordet för öga (hebr. ayin). Kombinationen av ishon följt av ayin görs 5 ggr i Bibeln. De övriga är ; , ; . Dock görs något unikt här. Ytterligare ett ord skjuts in och ett nytt ord skapas: bat-ayin. Betydelsen är "ögats dotter". Det hebreiska ordet bat betyder dotter, och används t.ex. i frasen Bat mitzvah när en flicka vid tolv års ålder blir en "budets dotter". Pojkar firar Bar mitzvah vid tretton års ålder.
Här i Psalm 17 formas nu en helhet med den maskulina formen "den lilla mannen – pupillen" tillsammans med den feminina "ögats dotter". Det målar upp en bild av en högt älskad son, dotter, Guds dyrbara ögonsten. På samma sätt som ögat och pupillen skyddas av ögonlocket, ögonbrynet, ögonhålan och handen som reflexmässigt lyfts upp om något kommer mot ögat, vill David att Gud reflexmässigt ska beskydda honom.
Som en parallell till första raden kommer en bild från djurvärlden där en fågel breder ut sina vingar över sina ungar. Jesus använder samma bild i . Båda dessa bilder, ögat och vingarna, används i , och är troligen inspirationen till denna vers. Det finns också en association till kerubernas vingar som överskuggar nådastolen i tabernaklet, se .]Göm mig under dina vingars skugga,
För jag har följt (vaktat på) Herrens (Jahves) vägar [skyddat och lytt hans bud]
och inte avfallit från (agerat ondskefullt mot) min Gud;
Jag har varit uppriktig (helhjärtad, fläckfri, intakt, fullkomlig, levt med integritet) inför honom,
och hållit mig borta (vaktat på min väg, skyddat mig) från synd (skuld, straff).
[Ordagrant: "från min synd", dvs. från det som skulle kunnat vara min synd om jag inte levt rent.] [Ordet för uppriktig är tamim. Huvudbetydelsen är att vara hel, fullt antal, fullkomlig, utan någon brist. När ordet används om Gud beskriver det hans helhet och felfrihet. När det används om människor beskriver det inte någon som är helt utan synd, utan någon som är ärlig och har integritet där ord och handlingar hör ihop. Någon som är en hel människa med allt vad det innebär – där det inte finns några dolda rum, baktankar eller något gömt. Ordet för synd är ett brett ord som ordagrant handlar om att vika av från vägen. Betydelsen är rik och innefattar både synden, skammen och straffet.]
Av dem blir också din tjänare varnad (påmind, upplyst, instruerad),
att hålla dem (bevara, skydda dem) ger stor lön. [Herrens ord är mer värdefullt än det finaste guld och sötaste honung. Förutom denna uppenbara bild, finns även en koppling till det återkommande mönster i psalmen som talar om människans yttre och inre liv, se och . Guld har med relationer till våra medmänniskor att göra, medan honung handlar om det inre livet. Guld har bara ett värde om det efterfrågas bland människor. På en öde ö skulle ett fynd av guld inte förändra situationen, däremot skulle honung vara en värdefull livsavgörande upptäckt. Guds ord påverkar vårt tal, vilket ger god frukt till alla i vår omgivning och det ger styrka och energi åt den inre människan. Riktigt färsk honung har goda hälsofrämjande egenskaper. Att varje dag få hämta ny styrka och näring ur hans ord, främjar liv och ger kunskap och insikt om hans goda vilja.]
Bevara mig (min själ) och rädda mig;
låt mig inte bli besviken (komma på skam, bli modlös, förvirrad och uppgiven på grund av lång väntan)
för min tillflykt är i dig. [Den tjugoförsta hebreiska bokstaven är: ש – Shin. Tecknet avbildar två tänder, och symboliserar ofta att krossa och att förgöra något. I denna vers är det ordet "Bevara" som börjar med denna bokstav och det blir en kontrast, i stället för att krossas av fienden är bönen att Gud ska rädda och bevara från döden.]
Jag hatar de som tjänar (vakar över, aktar på) fåfänglig tomhet [falska avgudar],
jag har full förtröstan på Herren (Jahve).
Han beskyddar alla hans ben,
inte ett enda av dem ska krossas. [Den tjugoförsta hebreiska bokstaven är: ש – Shin. Tecknet avbildar två tänder, och symboliserar ofta att krossa och att förgöra något. Ordet "beskyddar" börjar med denna bokstav och förstärker att Gud kommer att beskydda så att inte något av hans ben "krossas".]
För Herren (Jahve) älskar det rätta,
han överger inte sina fromma. [Den femtonde hebreiska bokstaven är: ס – Samech. Tecknet avbildar en pelare och symboliserar stöd och stabilitet. I den här versen är det ordet "Vänd" som börjar på denna bokstav. Nyckeln till frid är att aktivt vända sig från ondska, och aktivt sträva efter det som är gott. Det ger en stabil frid.]
ע – Ajin
De blir bevarade för evigt (lång tid),
men de gudlösas (ogudaktigas) barn (avkomma) blir utplånade.
Vänta på (sök ivrigt, bind dig samman med) Herren (Jahve),
håll dig på hans väg.
Han ska upphöja dig till att inta (ärva, äga) landet,
du kommer att få se (bevittna) de gudlösa (ogudaktiga, ondskefulla) bli utplånade. [Den nittonde hebreiska bokstaven är: ק – Qof. Tecknet avbildar ett nålsöga eller baksidan på ett huvud och är också en bild på att stå bakom någon och hjälpa. I den här versen är det ordet "Vänta" som börjar på den bokstaven. Det förstärker att Herren finns nära den som söker och väntar på honom.]
Observera (betrakta noggrant) den oskyldige (den som är ren och vill leva rätt), se på den uppriktige (den ärlige, som vandrar rakt fram på Guds väg),
för det finns en framtid för fredens (fridens) man.
Jag sade: "jag ska vaka över mina vägar (mitt liv, mina beslut),
så att jag inte syndar med min tunga;
jag ska tygla (sätta munkavle för) min mun,
så länge den gudlöse (ogudaktige, ondskefulle) är framför mig (i min närhet)."
Herren ska bevara honom och upprätthålla (återge) hans liv,
han ska kallas välsignad i landet.
Inte ska du överlämna honom åt hans fienders vilja.
De samlar sig tillsammans och väcker strid, de gömmer sig,
de vaktar på mina steg, ivriga (redo) att fånga min själ (de är ute efter mitt liv).
Till
(för) ledaren.
[Beskriver någon som utmärker sig – som är strålande och framstående inom sitt område. Syftar dels på föreståndaren för tempelmusiken men även på Messias "den strålande morgonstjärnan", se och inledningen till Psaltaren.] Fördärva
(ödelägg) inte. Av
(för) David, en Michtam
(en inristad, guldpläterad skrift värd att bevaras).
[Bakgrund:] När Saul sände
[soldater] och lät bevaka hans hus för att döda honom.
[Saul sände soldater för att döda David på morgonen nästa dag. Davids hustru Mikal får höra detta och hissar ner David från ett fönster tidigt på morgonen innan gryningen och David beger sig till profeten Samuel i Rama, se .] Min styrka, jag väntar (hoppas) på dig,
för Gud (Elohim) är mitt försvarstorn (värn; mina murars höga fäste/säkra höjd).
För mina fiender talar emot mig,
de som söker efter mitt liv (min själ) smider konspiratoriska planer
De höll inte Guds (Elohims) förbund
och vägrade att vandra enligt hans (Guds) undervisning [Torah – instruktionerna i Moseböckerna].
Ändå prövade och provocerade de Gud den Högste (Elohim Elion)
och höll inte hans vittnesbörd (stadgar).
Bevara min själ (mitt liv, hela min person),
för jag är gudfruktig.
Du min Gud (Elohim),
fräls (rädda) din tjänare som litar på dig.
Jag ska hålla fast min trofasta kärlek (nåd) mot honom för evigt,
mitt förbund med honom ska stå fast (är oföränderligt).
om de vanhelgar mina påbud
och inte håller mina befallningar,
för han ska ge sina änglar (budbärare) befallning om dig,
att bevara (vaka över; skydda) dig på alla dina vägar.
Ni som älskar Herren (Jahve),
hata det onda!
Han bevarar sina heligas liv (deras själar).
Han räddar (rycker bort) dem ut ur den ondes hand.
Han talade till dem i molnstoden. []
De höll hans vittnesbörd (stadgar) och de förordningar (oföränderliga lagar) han gav dem.
För sådana som håller hans förbund och till dem som kommer ihåg hans föreskrifter (påbud, uppdrag – hebr. )
och gör efter dem [lever sina liv som Gud vill].
För att de skulle hålla (vakta, bevara) hans stadgar
och ta vara på hans undervisning [Torah – instruktionerna i de fem Moseböckerna]. Prisa Herren (lova Jah – hebr. hallelu´jah)!
Rikt välsignad (salig, mycket lycklig) är den som håller rätten [gör och skyddar det som är rätt],
som alltid gör det rättfärdiga.
Den som är vis, låt honom lägga märke till (bevara, skydda) dessa ting,
och låt dem förstå (uppfatta, se) Herrens (Jahves) nåd (omsorgsfulla kärlek). []
Herren (Jahve) bevarar ständigt de enkla (öppna, helhjärtade),
jag var i stor nöd (hjälplös, svag, ordagrant "förd lågt ner"), och han räddade mig.
Du har befallt dina föreskrifter (påbud, uppdrag – hebr. ),
för att vi ska följa dem noggrant (med all kraft; ordagrant "mycket").
O tänk om (ack, om ändå – hebr. achalaj) mina vägar var styrda (bestämda, fasta)
så att jag följer dina förordningar (hebr. chuqim). []
Jag ska hålla (skydda, följa, ge akt på) dina förordningar (hebr. chuqim),
överge mig inte fullständigt (ordagrant "mycket"). [Hebr. meod som betyder mycket, många och med full kraft och intensitet används både i och . Ordet "hålla" (hebr. shamar) används både här i avslutningen och i första versen i nästa stycke och binder samman dessa stycken.]
[Den andra hebreiska bokstaven är: ב – Bet. Talvärdet är 2. Tecknet avbildar ett hus med bara en dörr. Det symboliserar ett hem och total tillit. De flesta verserna börjar med ord som inleds med prepositionen "b" och som översatts: "Hur" (), "Med" (, ), "i" (, , ) och "över/på" (). Den enda versen som inte är en preposition är som börjar med ordet baroch – prisad. Detta är den enda versen med detta ord i hela Psalm 119. Det andra verbet "lär" används också i och där tillsammans med "tacka".
Hela stycket inleds med en retorisk fråga hur man ska kunna leva rätt och rent. Det självklara svaret kommer i nästa rad: "Genom att följa Guds ord!" Dock utvecklas svaret i verserna som följer, vilket visar att det inte är självklart och kan tas för givet. Det krävs både vilja, överlåtenhet och lärande för att hålla sig på Guds väg.] Hur ska en ung man bevara sin stig (välkända, upptrampade gångväg) ren?
Genom att hålla sig till (skydda, följa, ge akt på) ditt ord (hebr. davar).
[Den tredje hebreiska bokstaven är: ג – Gimel. Talvärdet är 3. Tecknet avbildar en kamel. Ofta symboliserar den uthållighet; en kamel går genom öknen i hetta och kyla, oavsett omständigheter håller den huvudet högt och går framåt. Hittills har psalmen haft en positiv ton att psalmisten ska följa Guds ord. I den här tredje sektionen öppnas upp för en viss sårbarhet – psalmisten ser sig själv som en förbipasserande resenär här i jordelivet. Bönen är att få vara uthållig som kamelen och leva efter Guds bud oavsett omständigheter.] Handla generöst med din tjänare,
så att jag får leva och jag ska lyda ditt ord (hebr. davar).[Det första verbet gamal är ett rikt ord som används för att skörda, avvänja ett barn, kompensera och ge lön. Det kopplas ihop med verben "leva" och "lyda". Orden avtäck och ta bort, i , har samma rot. även upprepningen av mitzvot i och ramar in och förstärker som en central vers.]
Ge mig förståelse så jag kan hålla (vakta, bevara) din undervisning (Torah)
och efterleva (hålla mig till) den av hela mitt hjärta.
[Undervisningen måste åtföljas av att också följa uppmaningarna, se .]
Då ska jag följa (hålla, lyda) din undervisning (Torah)
hela tiden (kontinuerligt) för evigt.
Jag kommer ihåg ditt namn Herre (Jahve) under natten,
och håller fast vid (beskyddar, vakar över) din undervisning (Torah).
[Namn är mer än bara några bokstäver. Till skillnad från en titel så beskriver namnet hela personen, allt vad den är. Psalmisten Natten kan bokstavligt syfta tider av oro med sömnlösa nätter då tankarna snurrar. Natt kan också bildligt syfta på mörka perioder i livet. Det finns många olika ord för svårigheter, både bildliga konkreta ord. Ett annat ord är trångmål, som ordagrant är en "trång passage", se . Det är en sak att vet omfattningen av ett problemet och kämpa sig igenom en trång passage, men i natten är det svårt att ens veta riktningen, okända faror kan lura och vägen framåt är inte tydlig. Mitt i detta mörka kaos håller psalmisten fast vid Torah. Ordet Torah kommer från verbet jarah som har betydelsen att kasta (som en pil) eller att skjuta iväg något. Torah visar på en riktning och ger vägledning. Guds ord är också en lykta, se .]
[Den åttonde hebreiska bokstaven är: ח – Chet. Talvärdet är 8. Tecknet avbildar ett staket. Bokstaven symboliserar något som binder samman och inhägnar, rent fysiskt som ett staket eller en mur, eller socialt som vänskap och kärlek.] Herren (Jahve) är min del (arvedel, lott),
jag har sagt att jag ska hålla (vaka över, bevaka, bevara) dina ord (hebr. davarim).
Jag har skyndat mig
och dröjde inte att hålla (följa) dina budord (hebr. mitzvot).
Mina vänner (de jag väljer att umgås med, mina kamrater) är de som fruktar (vördar) dig,
och de som håller dina föreskrifter (påbud, uppdrag – hebr. ).
Innan jag var ödmjukad (fick lida) gick jag vilse (irrade jag mållöst, syndade jag omedvetet),
men nu följer (lyder) jag ditt löftesord (hebr. imrah). [Ödmjukad (hebr. anah) återkommer också i och ramar in . Här i är det vanliga hebreiska formen qal, medan i är det pual – den passiva formen. Något eller någon har ödmjukat psalmisten, om det är Gud eller de stolta framgår inte, men bakom allt detta står en god Gud som gör gott, se även ; .]
I din nåd (med din omsorgsfulla kärlek) – ge mig liv (bevara, återuppliva mig)
och jag ska följa din muns alla stadgar (hebr. ). [Denna vers är psalmens mittpunkt om man räknar hebreiska ord. Fram till och med är det 530 ord och från till sista versen () är det också 530 ord. Den sista raden () består av tre hebreiska ord. Det centrala ordet är edot och den centrala frasen, och psalmens centrala budskap, är: "och jag önskar att följa – dina vittnesbörd – från din mun"!]
Jag har avhållit min fot från varje ond stig (välkänd, upptrampad gångväg)
för att jag har hållit (följt, varit lydig mot) ditt ord (hebr. davar).
Jag har svurit (gett min ed) och jag har bekräftat det
för att hålla (följa, lyda) dina rättfärdiga påbud (hebr. mishpatim).
Befria (återlös, köp tillbaka) mig från människors förtryck [som missbrukar sin auktoritet; krossar motståndare],
så jag kan hålla dina föreskrifter (påbud, uppdrag – hebr. ).
Strömmar av tårar rinner från mina ögon,
därför att människor inte följer (håller sig till) din undervisning (Torah). [Versen hör tematiskt ihop med där psalmisten håller och vakar över Guds stadgar. Hela denna sektion har präglats av den personliga glädjen och engagemanget i Guds ord. Den avslutas nu med en sorg över att människor inte delar den längtan, bildligt rinner floder av tårar ner över psalmistens ansikte. Detta är också ett tecken på en verklig personlig övertygelse. Den som gråter över olydnad mot Guds ord, kan ju själv inte vara oengagerad i Guds undervisning.]
Jag ropar [höjer min röst i bön] till dig, fräls (rädda) mig
och jag ska följa dina vittnesbörd (hebr. ).
Jag har sett de trolösa och känner sorg (jag bryts sönder inombords, mår illa, känner avsky),
eftersom de inte har hållit (vaktat, skyddat, bevarat) ditt löftesord (hebr. imrah).
Min själ (jag, hela min person) har hållit (följt, lytt) dina vittnesbörd (hebr. )
och jag älskar dem oändligt.
Jag har hållit (följt, lytt) dina föreskrifter (påbud, uppdrag – hebr. ) och dina vittnesbörd (hebr. edot),
för alla mina vägar är inför dig [känner du].
Han låter inte din fot slinta (han låter dig inte tappa fotfästet) [förlora balansen],
han som bevarar (beskyddar; vakar över) dig ska inte vila (slumra).
Nej, han som bevarar (beskyddar; vakar över) Israel
ska varken vila (slumra) eller sova.
Herren (Jahve) är den som bevarar (beskyddar; vakar över) dig. Herren (Jahve) är din skugga (ditt skydd) på din högra hand.
Herren (Jahve) ska bevara (beskydda) dig från allt ont,
han ska bevara ditt liv (din själ).
Herren (Jahve) ska bevara (beskydda; vaka över) din utgång och din ingång
[när du går ut och när du kommer tillbaka – allt du gör och tar dig för],
från nu och till evig tid. [Ingång är hebr. bo, samma ord översätts "komma" i och ramar in psalmen. Hjälpen och skyddet kommer från Herren!]
En pilgrimssång
(en vallfartsång; "en sång från/för dem som vandrar upp").
[Oavsett varifrån man kommer så går man alltid upp till Jerusalem.] Av
(för) Salomo.
Om inte Herren
(Jahve) bygger huset
arbetar
(sliter) de som bygger på det fåfängt
(i tomhet; förgäves).
Om inte Herren
(Jahve) bevarar
(beskyddar; vakar över) staden,
vaktar
(vakar) väktarna fåfängt.
[Deras insats blir misslyckad och är inte till någon nytta om inte Gud är med.]Om du, Herre (Jah – kortformen av Jahve; betecknar att han alltid har existerat),
skulle hålla fast vid (föra räkenskap över) våra synder,
vem skulle då kunna stå inför dig [på domens dag]?
Hela min varelse (min själ) [väntar/längtar] efter min Herre (Adonaj),
mer än väktarna efter morgonen,
mer än väktarna [längtar] efter morgonen.
[Versen saknar verb, men det följer underförstått med från , men med ett nytt objekt – min Herre.]
om dina barn håller mitt förbund
och mina stadgar (hebr. ) som jag ska lära (undervisa) dem,
då ska dina söner för evigt,
sitta på din tron.
Håll mig borta Herre (Jahve) från den ondes hand,
bevara mig från våldsamma människor,
som försöker göra mina steg hala (vill få mig att halka).
[ har samma tema som och är snarlik.]
Bevara mig från snaran som de har lagt ut för mig,
och från våldsverkarens fälla.
Herren bevarar alla som älskar honom,
men de ogudaktiga ska han förgöra. [Den tjugoförsta hebreiska bokstaven är: ש – Shin. Tecknet avbildar två tänder, och symboliserar ofta att krossa och att förgöra något, men också att "tugga" och bearbeta på Guds ord. Här är det ordet "bevarar" som börjar på denna bokstav, vilket ger betydelsen av att begrunda och reflektera Guds ord.]
Han som format himlar och jord, havet, och allt som finns i dem,
som alltid är trofast,
Herren beskyddar främlingar,
han lyfter upp (styrker) faderlösa och änkor,
men han står emot de ogudaktiga (omkullkastar deras planer, gör deras väg krokig).
Ordspråksboken (31)
för han beskyddar de rättfärdigas stigar,
och bevarar vägen för dem som är trogna (lojala, älskar) honom.
Omdöme (eftertänksamhet) ska vaka över dig,
och klokhet ska beskydda dig.
Därför ska du vandra på de moraliskt goda människornas väg,
och hålla dig på de rättfärdigas stigar (välkända upptrampade gångvägar).
För Herren (Jahve) är din förtröstan (tillit, säkra hopp),
han kommer att beskydda din fot från att fastna (tillfångatas) [i fällan].
då undervisade han mig och sade:
"Låt ditt hjärta få tag på (hålla fast vid) mina ord,
håll mina bud (befallningar), så du får leva [länge, väl, fri från missmod].
Överge inte visheten, hon ska bevara (försvara, skydda) dig, älska henne,
och hon ska skydda dig.
Släpp dem inte med blicken,
bevara (skydda, memorera) dem djupt i ditt hjärta.
så att du behåller din urskillningsförmåga (omdöme)
och låter dina läppar bevara (skydda, vaka över) kunskap (insikt, visa svar) [när frestelser kommer].
När du går,
ska de [orden från dina föräldrars Gud] leda dig;
när du sover
ska de vaka över (skydda, bevara) dig;
när du vaknar
ska de tala till dig [få dig att begrunda, tänka och reflektera över dem.]
De bevarar dig från den onda (prostituerade) kvinnan
och från den lösaktiga kvinnans (äktenskapsbryterskans) förföriska (inställsamma, smickrande) tal.
Min son (mitt barn, min vän), håll fast vid (skydda) mina ord,
och bevara (bygg upp ett förråd av) dem inom dig.
Håll mina bud så får du leva (då får du leva ett överflödande liv),
följ min undervisning (hebr. Torah) och skydda den som en ögonsten.
De kan bevara dig från både den främmande kvinnan (den prostituerade),
och den lösaktiga kvinnan (äktenskapsbrytaren) som talar så förföriskt (smickrande, inställsamt).
"Lyssna nu därför på mig [visheten personifierad], mina vänner (barn):
Välsignade (glada, lyckliga, avundsvärda) är de som håller sig till mina vägar.
Välsignad (salig, lycklig, avundsvärd) är den som lyssnar på mig,
som dagligen vakar vid mina portar och väntar utanför dörrposterna.
Den som tar emot tillrättavisning befinner sig på livets stig (välkänd, upptrampade gångväg),
men den som nonchalerar tillrättavisning går vilse.
Den som vaktar sin mun bevarar sitt liv (sin själ),
men för den som brer på med sina läppar (pratar vitt och brett) kommer undergång (förödelse, ödeläggelse, terror).
[, ; ]
Fattigdom och skam får den som vägrar ta emot tillrättavisning (undervisning),
men den som tar till sig korrigering blir ärad.
I en dåres mun växer högmod [lika snabbt] som en planta skjuter nya skott
[de uppblåsta orden ger god näring för högmodet],
men de visa beskyddas av sina [ödmjuka] ord.
En dåre föraktar sin fars tillrättavisning och straff,
men den som tar till sig tillrättavisning är klok.
De rättfärdigas huvudväg (upphöjda väg) undviker ondska,
den som aktar (skyddar) sin väg, bevarar sitt liv (sin själ). [Två olika hebreiska ord för väg används här. Det första är mesila – en välbyggd huvudväg där hinder har röjts bort. Det är en upphöjd väg utan stötestenar, se ; . Det andra ordet för väg är det mer vanligt förekommande derech, som ofta används om livsval och personlig vandringsväg.]
Den som skaffar vishet (ordagrant "hjärta", ett gott omdöme, förmåga att känna) älskar sitt eget liv,
den som bevarar urskillningsförmåga (insikt) får framgång (lycka).
Den som håller buden [från Gud och människor] får behålla sitt liv,
men den som inte bryr sig om hur han lever kommer att dö i förtid.
Den som tänker efter innan han yttrar sig (vaktar sin tunga)
slipper många bekymmer.
Törnen och fällor (snaror) finns längs med den obstinates (falskes, egensinniges) väg,
den som värdesätter sitt liv håller distans till sådana människor.
Du kommer att uppskatta dess ljuvlighet (behaglighet, som underbar sång och vacker musik)
om du bevarar dem djupt inom dig och har dem redo (fast förankrade) på dina läppar.
Den som vårdar (beskyddar) sitt fikonträd får äta dess frukt,
den som sköter om (är noggrann, troget skyddar) sin mästare blir ärad.
De som överger undervisningen (hebr. Torah) lovordar (talar väl, prisar och upphöjer) syndaren,
men de som håller fast vid undervisningen [Guds lag, Bibelns instruktioner] tar upp striden mot de ogudaktiga.
Där det inte finns någon profetisk uppenbarelse (vision, klarsyn, ingen uppenbarelse om Gud och hans ord),
där släpper folket sina hämningar (behärskning, självkontroll, återhållsamhet),
men den som håller undervisningen [följer Guds instruktioner – hebr. Torah],
han är välsignad (lycklig, avundsvärd).
[Om det inte finns något högre mål och mening i en människas liv, då finns det ingen anledning att kämpa för det rätta,
då lever man bara för dagen och släpper sina hämningar.]
Predikaren (9)
en tid att söka (leta upp) – och en tid att förlora,
en tid att behålla – och en tid att kasta bort,
Vakta din fot när du går till Guds (Elohims) hus och var redo att lyssna. Det är bättre än när dårarna ger ett offer, för de vet (förstår) inte att de gör ont.
Om du ser att den fattige förtrycks och att våldet förvränger rätten och rättfärdigheten i landet, ska du inte förvånas över detta. En auktoritet vakar över en annan auktoritet, och det finns ännu högre auktoriteter än dessa.
Jag har sett något mycket ont och plågsamt (en sorglig ondska, vidrig sjukdom) under solen:
Rikedom samlad på hög för egen räkning, som blir sin ägares fördärv (olycka, undergång).
Jag [ger dig rådet], ge akt på kungens befallningar (ordagrant vakta kungens mun) i respekt för Guds (Elohims) ed.
Den som vaktar (ger akt på) budordet ska inte veta av något ont ting [skyddas från ondska],
och ett vist hjärta känner (är intimt förtroget med) rättskaffenhet.
Den som ger akt på (vakar efter) vinden [då det är helt vindstilla] kommer aldrig att så, och den som observerar molnen [så det inte är minsta risk för regn] kommer aldrig att skörda. [Ibland inträffar stormar och olyckshändelser, men det får inte bli till en ursäkt att aldrig våga göra något. Ordspråket riktar sig till den som är för försiktig. Den jordbrukaren som väntar på det mest gynnsamma tillfället att så, när det är helt vindstilla och inget utsäde skulle riskera att blåsa bort, och skörda när det inte är någon risk för regn, kommer aldrig att så eller skörda.]
Den dagen då husets väktare [händerna] darrar.
Då de starka männen böjer sig (är krökta) [fötter och benen skakar och sviktar].
Då malerskorna [tänderna] slutat mala – de är för få.
Då det mörknar för dem som ser ut genom fönstren [synen blir dålig och dimmig].
Slutordet – när allt (helheten av allt) har avhörts [sammanfattningen när vi har tagit till oss hela budskapet blir då]:
Frukta (vörda) Gud (Elohim) och håll hans budord (klara och tydliga befallningar – hebr. mitzvot),
för detta gäller alla människor.
[Sista raden lyder ordagrant "detta är alla/hela människan" och kan tolkas som att "det gäller alla människor" (), "det är alla människors plikt" eller "detta är allt som är viktigt för människan". I nästa mening återkommer "alla" (hebr. kol) två gånger till. Denna fyrfaldiga upprepning betonar att det enda som verkligen betyder något är att frukta Gud och lyda honom, se även .]
Höga Visan (3)
Väktarna som går runt (patrullerar) i staden fann mig.
Har ni sett honom som min själ älskar?
De fann mig, murarnas väktare som går runt i staden,
de slår mig,
de sårar mig,
murarnas väktare lyfter av mig brudslöjan.
Jesaja (12)
och säg till honom: Var vaksam (skydda och bevara dig själv) och var stilla (lugn, tyst). Du ska inte frukta och inte bli försagd för dessa två stubbar med pyrande eld, på grund av den brinnande vreden hos Retsin från Aram, inte heller för Remaljahos son.
Budskap om (profetord, börda över) Duma [betyder "tystnad" och refererar till Edom]. Man kallar på mig från Sheir:
"Väktare hur är det med natten?
Väktare hur är det med natten?"
Väktaren svarar:
"Morgonen kommer, men även natten,
om ni ska fråga, fråga, återvänd, kom."
Öppna portarna [, ; ; ; ],
så att det rättfärdiga folket (den rättfärdiga nationen) kan komma in
– [de] som vakar (skyddar, bevarar – som en väktare) över trofastheten (sanningarna; plural – all sanning; på sanningens alla områden).
Ser mycket [alla bevis på Guds godhet, se ; ; ; ],
men håller (vaktar, skyddar, bevarar) inte [kommer inte ihåg],
öppnar öronen,
men hör inte.
Så säger Herren (Jahve). "Bevara (håll, vakta, skydda) rätten
och utöva rättfärdighet,
för min frälsning är nära att bryta fram
och min rättfärdighet ska bli uppenbarad (synlig).
Lycklig (salig) är den människa som gör detta
och de människobarn som håller fast vid detta.
Som håller (vaktar, skyddar, bevarar) sabbaten utan att vanhelga den (inte orenar eller skändar den)
och håller (vaktar, skyddar, bevarar) sin hand [borta] från att göra något ont.
För så säger Herren
om eunucken som håller (vaktar, skyddar, bevarar) mina sabbater
och väljer de ting som behagar mig
och har sin glädje i mitt förbund:
Även främlingar som sluter sig till Herren
och följer honom,
som älskar Herrens namn
och vill bli hans tjänare
– alla som håller (vaktar, skyddar, bevarar) sabbaten så att de inte ohelgar den,
och står fast vid mitt förbund –
På dina murar Jerusalem, har jag satt väktare [för att vaka efter goda nyheter, se ];
hela dagen och hela natten – de ska aldrig tiga
Ni som påminner Herren (Jahve) [i bön],
ge er ingen vila,
Jeremia (13)
Ska han hysa agg för alltid?
Ska han bevara (vakta, skydda) det till slutet?
Se, du har talat
men har gjort det onda som du kunnat (haft möjlighet till).
Som fältets väktare är de mot henne runtomkring, eftersom hon har blivit upprorisk mot mig, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Och de säger inte i sina hjärtan: Låt oss nu vörda (frukta) Herren vår Gud (Jahve Elohim) som ger tidigt regn (höstregen) och sent regn (vårregn) i sin tid, som håller (vaktar, skyddar, bevarar) åt oss de bestämda skördeveckorna.
Även storken under himlen
vet sin bestämda tid,
och turturduvan och tornseglaren och svalan
håller (vaktar, skyddar, bevarar) tiden då de ska röra sig [migrera],
men mitt folk känner inte till
Herrens (Jahves) påbud (bindande juridiska beslut).
[Dessa flyttfåglar vet när det är dags att flytta till den rätta platsen vid den rätta tiden.]
Varje man måste hålla (vakta, skydda, bevara) sig från sin granne och inte lita på någon bror, för alla bröder agerar bedrägligt (subtilt) och varje granne går runt med skvaller.
Och du ska säga till dem: Som era fäder har övergett mig, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve), och har vandrat efter andra gudar och har tjänat dem och har tillbett dem och har övergett mig och inte hållit (vaktat, skyddat, bevarat) min undervisning,
Så säger Herren (Jahve): Håll (vakta, skydda, bevara) för era själars skull och bär inga bördor på sabbatsdagen, för inte in något genom Jerusalems portar,
[Anledningen till att jag ville hålla inne Guds ord var att:]
Jag har hört många viskande ord som förtalar mig,
överallt lurar faror (fruktan omger mig).
Man säger:
"Ange honom, vi ska ange honom (låt oss offentligt fördöma honom)!"
Alla mina så kallade vänner (fredens och välgångens män)
vaktar (bevakar) mig om något ska få mig på fall. De säger:
"Kanske låter han lura sig att göra fel,
så att vi får övertaget och kan få vår hämnd på honom."
Lyssna till Herrens (Jahves) ord, ni hednafolk,
förkunna det i avlägsna kustländer.
Säg: "Han som skingrade Israel ska också samla det,
och bevara det som en herde håller ihop (föder, beskyddar) sin hjord."
[; ; ; ]
och förde dem till Herrens (Jahves) hus in i kammaren till Chanans söner, Igdalajos son, gudsmannen som var vid furstarnas kammare som var ovanför dörrvaktaren Maasejahos, Shallums sons kammare.
Och till rechaviternas hus säger Jeremia: Så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot), Israels Gud: Eftersom ni har lyssnat till er far Jonadavs befallning och hållit (vaktat, skyddat, bevarat) alla hans budord (tydliga befallningar) och gjort efter allt som han har befallt er,
Sätt upp ett standar mot Babels murar, gör väktarna starka (fasta, säkra, tappra), ställ väktarna (på plats), gör i ordning bakhåll, för Herren (Jahve) har bestämt det och gjort det som han har talat om Babels invånare.
Och ledaren för vakten [Nevozaradan] tog Seraja – översteprästen, och Tsefanjaho – näst under honom (hans efterträdare), och de tre dörrvakterna,
Hesekiel (20)
så att de följer mina bud och håller sig till (vaktar, skyddar, bevarar) mina stadgar och lever efter dem. Så ska de vara mitt folk, och jag ska vara deras Gud.
till att kunna bli ett lågt (litet, obetydligt) kungarike som inte lyfter upp sig själv och genom att hålla (vakta, skydda, bevara) hans förbund kunna bestå.
Den som vandrar i mina förordningar (ordagrant "saker inristat") och mina påbud (bindande juridiska beslut)
och håller (vaktar, skyddar, bevarar) dem till att göra dem,
han är sann, han är rättfärdig,
han får verkligen leva förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahve).
Och ni frågar: Varför bär inte sonen sin fars synder med honom? Men sonen har gjort det som är rätt och rättfärdigt, alla mina förordningar (ordagrant "saker inristat") har han hållit (vaktat, skyddat, bevarat) och gjort, han ska leva.
Men om en ond omvänder sig från all sin ondska som han har gjort och håller (vaktar, skyddar, bevarar) alla mina förordningar (ordagrant "saker inristat") och gör det som är rätt och rättfärdigt ska han leva och inte dö.
Och jag sade till deras söner i öknen: Vandra inte i era fäders förordningar och håll (vakta, skydda, bevara) inte deras påbud, och orena inte er själva med deras avgudar.
Jag är Herren er Gud (Jahve Elohim) vandra i mina förordningar (ordagrant "saker inristat") och håll (vakta, skydda, bevara) mina påbud (bindande juridiska beslut) och gör dem.
Men sönerna gjorde uppror mot mig, de vandrade inte i mina förordningar (ordagrant "saker inristat") och höll (vaktade, skyddade, bevarade) inte mina påbud (bindande juridiska beslut) för att göra dem, som om en människa gör dem, ska leva av dem. De vanhelgade mina sabbater, när jag sade att jag ska hälla ut mitt raseri över dem och förbruka min vrede på dem i öknen.
Jag ska fylla er med min egen Ande,
och jag ska se till att ni följer mina förordningar (ordagrant "saker inristat")
och håller (vaktar, skyddar, bevarar) mina påbud (bindande juridiska beslut – hebr. mishpat)
och gör (lever efter) dem.
Och min tjänare David ska vara kung över dem och de ska alla ha en herde. De ska vandra i mina påbud (bindande juridiska beslut) och hålla (vakta, skydda, bevara) mina förordningar (ordagrant "saker inristat") och göra (leva efter) dem.
Han sade till mig: "Den tempelkammare som vetter åt söder är för de präster som förrättar tjänsten inne i huset.
Den tempelkammare som vetter åt norr är för de präster som förrättar tjänsten vid altaret, alltså för Sadoks söner, som är de av Levis avkomlingar som får träda fram till Herren för att tjänstgöra inför honom."
Om de då skäms för allt som de har gjort, så upplys dem om och beskriv för deras ögon templets plan och inredning, med utgångar och ingångar, alla former och alla stadgar och lagar som gäller, så att de ger akt på hela dess form och alla lagar om det och följer dem.
Ni har inte själva utfört tjänsten vid mina heliga föremål, utan ni har satt andra att göra tjänst åt er i min helgedom.
Jag ska låta dem sköta om tempelbyggnaden och utföra allt arbete i den och allt som där ska göras.
Men de levitiska präster som tjänstgjorde vid min helgedom, nämligen Sadoks söner, när de andra israeliterna for vilse och gick bort ifrån mig, de ska få träda fram till mig för att göra tjänst inför mig. De ska stå inför mitt ansikte för att offra fett och blod åt mig, förkunnar (säger, proklamerar) Herren Herren (Adonaj Jahve).
De ska gå in i min helgedom, och de ska träda fram till mitt bord för att tjänstgöra inför mig och utföra vad som ska utföras åt mig.
I rättstvister ska de uppträda som domare och ska döma efter mina bud. Mina lagar och stadgar ska de iaktta vid alla mina högtider, och mina sabbater ska de hålla heliga.
Det ska tillhöra prästerna, dem av Sadoks söner som har blivit helgade och som har gjort tjänst åt mig och som inte for vilse som leviterna gjorde när de andra israeliterna for vilse.
Daniel (2)
Jag bad till Herren min Gud (Jahve Elohim) och bekände [prisade Guds storhet och erkände min personliga synd och mitt folks synd]:
"O Herre min Gud (Adonaj El), den store och skrämmande (som inger vördnad och respekt), du som håller fast vid förbundet och nåden (den omsorgsfulla kärleken) mot dem som älskar dig och håller ditt bud. []
Hosea (4)
De ska äta men inte bli mätta,
de ska begå äktenskapsbrott men ska inte förökas
eftersom de har lämnat bakom sig att ge akt (vakta, skydda, bevara) på Herren (Jahve).
Vänd dig därför till din Gud (Elohim),
håll (vakta, skydda, bevara) nåd (omsorgsfull kärlek) och påbud (bindande juridiska beslut)
och vänta på din Gud (Elohim) oavbrutet.
Och Jakob flydde till Arams fält
och Israel tjänade för en hustru
och för en hustru vaktade (skyddade, bevarade – hebr. shamar) han får. []
Och genom en profet förde Herren (Jahve) Israel upp ut ur Egypten
och genom en profet blev han bevarad (vaktad, skyddad – hebr. shamar).
Amos (2)
Så säger Herren (Jahve):
"För tre av Edoms överträdelser,
ja för fyra, ska jag inte ändra mig,
eftersom han jagade sin bror [Esau var Jakobs bror, se ; ] med svärdet
och kastade bort all medömkan
och hans vrede rev och slet oavbrutet
och han behöll sin ilska för alltid.
[Hittills har domsorden varit riktade mot Juda och Israels fiender. Problemet var att samma synder som dessa städer och regioner gjort, begicks även av Guds egendomsfolk. Det sjunde ordet riktas till Juda, det södra riket, till Amos egna landsmän, se .] Så säger Herren (Jahve):
"För tre av Judas [södra rikets] överträdelser,
ja för fyra, ska jag inte ändra mig,
eftersom de har förkastat Herrens (Jahves) undervisning (Moseböckerna – hebr. Torah)
och inte har hållit hans förordningar (ordagrant "saker inristat" vilket indikerar permanenta oföränderliga lagar, beskrivs ofta som bud som inte har en rationell förklaring) och deras lögner har fört dem till en återvändsgränd som deras fäder har vandrat på.
Jona (1)
De som ser på lögnaktig fåfänglighet (värdelösa tomma ting)
överger sin nåd (omsorgsfulla kärlek).
[De byter bort den nåd de fått genom att inte ta vara på den utan istället ägna sig åt ytlighet.]
Mika (2)
[Den onda kungen] Omris förordningar (ordagrant "saker inristat") efterlevs
och alla sedvänjor i [han sons] Ahabs hus
och ni vandrar efter deras råd,
så att jag måste göra dig till något som väcker förundran
och dina invånare till ett väsande,
och ni ska bära mitt folks förebråelser. [Omri och hans son Ahab (gift med Jesebel) regerade i det norra riket i början på 800-talet f.Kr. Omri och Ahab gjorde mer ont än alla kungar före dem, se , ; . Uttrycket "Omris förordningar" fungerar som en titel för rikets avfall och avgudadyrkan. Omris dynasti rådde ända fram till någon generation före Mika då Sakarja dog, se .]
Lita inte på en vän,
sätt inte ditt hopp till en rådgivare,
vakta tungan inför kvinnan som vilar i din famn.
Sakarja (3)
"Så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot): 'Om du vandrar på mina vägar [är helt överlåten till mig] och håller mina bud [troget utför de prästerliga uppgifterna], då ska du få leda mitt hus och vakta mina tempelgårdar. Jag ska tillåta dig att komma och gå fritt bland de [änglar] som tjänar mig här. [Detta löfte ger prästen nu tillträde till Guds tronrum. I det gamla förbundet fick översteprästen bara komma in i det allra heligaste en gång per år, löftet nu är fritt inträde och direkt kommunikation med Gud på samma sätt som änglarna! Detta är en profetia om det som gäller när Jesus har uppstått från döden och därmed gjort det möjligt för dem som tar emot honom att få tillträde direkt till Gud. Förlåten brast i templet när Jesus gav upp andan och enligt är vi ett heligt prästerskap när vi blir frälsta.]
Det bröts den dagen, så att de olyckliga fåren som såg (skyddade) mig förstod att det, alef-tav (den första och den sista, alfa och omega) var Herrens (Jahves) ord.
Malaki (6)
Prästens läppar ska vara kunskapens väktare och undervisning måste sökas från hans mun. Han är en budbärare åt Härskarornas Herre (Jahve Sebaot).
Så har jag också gjort er föraktade och låga [som någon man ser ner på] inför allt folket eftersom ni inte håller mina vägar utan visar anseende till personen i undervisningen.
Ingen har gjort så, som har en kvarleva av ande (i sig) [fortfarande är vid liv]. Vad söker den ende om inte avkomma från Gud (Elohim). Skydda och bevara din ande så att du inte bedrar din ungdoms hustru.
Jag hatar skilsmässa,
säger Herren (Jahve) Israels Gud (Elohim).
Och den som täcker sin mantel i orättfärdighet,
säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot).
Så skydda och bevara er ande så att ni inte handlar bedrägligt (är trolösa, bedrar och är otrogna).
Från era fäders dagar har ni vänt er bort från mina bud och har inte hållit dem. Vänd om till mig och jag ska vända mig till er, säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot). Men ni säger (ändå frågar ni): "Hur ska vi vända om?"
Ni säger (har sagt): "Det är meningslöst att tjäna Gud (Elohim).
Vad gör det för nytta att vi tjänar honom eller vandrar som sörjande inför Härskarornas Herre (Jahve Sebaot)?
hålla, vakta, skydda, bevara
