1984b – הָלַל (halal)

berömma, prisa, skryta


Typ:
Hebreiska: הָלַל (halal)
Ursprung:
Användning: 151 ggr i GT

Engelsk översättning

to boast

Engelsk beskrivning

1) to praise, boast, be boastful
1a) (Qal)
1a1) to be boastful
1a2) boastful ones, boasters (participle)
1b) (Piel)
1b1) to praise
1b2) to boast, make a boast
1c) (Pual)
1c1) to be praised, be made praiseworthy, be commended, be worthy of praise
1d) (Hithpael) to boast, glory, make one's boast


Fler lexikon

BlueletterBible.org
BibleHub.com

Passager (151 st)


Faraos prinsar såg henne och prisade henne inför farao och kvinnan togs till faraos hus.
Halleluja (värdig att prisas, allt lov till dig)!
Jag ropade (höjde min röst i bön) till Herren (Jahve) och blev räddad från mina fiender.
Beröm er i hans heliga namn,
    gläd er av hjärtat de som söker Herren (Jahve).
För stor (storslagen) är Herren (Jahve), högt är han prisad,
    värd att frukta i vördnadsfull tillbedjan, mer än alla gudar (elohim).
Nu, därför tackar vi dig vår Gud (Elohim),
    och vi lovar ditt härliga namn."
…. och började tacka (med öppna händer – prisa, hylla och erkänn) Herren (Jahve), för han är god,
    för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek), då blev huset, Herrens (Jahves) hus, uppfyllt av en molnsky,
… de skulle sjunga: "Tacka (med öppna händer – prisa, hylla och erkänn) Herren (Jahve) – för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek)."
När hantverkarna hade lagt grunden till Herrens (Jahves) tempel, ställde de upp prästerna i sina skrudar och med trumpeter och leviterna, Asafs söner med cymbaler, för att prisa Herren (Jahve) i enlighet med Israels kung Davids föreskrifter.
Med lovprisning och tacksägelse sjöng de till Herren (Jahve):
För Han är god,
    för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek) över Israel! [Ps 118:1] Och hela folket gav upp ett härskri (ropade med stark röst) när de prisade Herren (Jahve) eftersom grunden till Herrens (Jahves) hus var lagd.
Jag skakade min mantel och sade: "Så ska Gud skaka bort varje man från hans hus och från hans arbete som inte fullföljer sitt löfte, på detta sätt ska han skakas bort." Och hela församlingen sade: "Amen" och prisade Herren (Jahve). Och folket gjorde i enlighet med detta löfte.
Leviternas huvudmän var Hashabja, Sherebja och Jeshua, Kadmiels son, och deras bröder, som stod mitt emot dem för att växelvis lova och tacka, så som gudsmannen David hade befallt.
För (ja, anledningen är att) den gudlöse (ogudaktige, ondskefulle)
    prisar (ropar "halleluja", berömmer sig av, är stolt över) sin egen aptit (lystnad, sina begär),
    och välsignar den girige [den som rånar och stjäl] och föraktar Herren (Jahve). [Versen börjar med ordet "för", hebr. ki, och kopplar ihop de kommande verserna 3-11 med föregående inledande text i vers 2 eller 1. Det kan vara en förklaring till den gudlöses högmod och agerande mot de svaga i vers 2 eller höra ihop med psalmistens inledande fråga varför Gud upplevs stå långt borta i vers 1. Ordet ger avstamp för en fortsatt tanke som nu utvecklas mer i detalj. Läsaren kommer i följande verser få en inblick i den gudlöses ord, tankar och resonemang. Versens andra del kan också översättas "den som rånar andra föraktar Herren". Oavsett exakt översättning är huvudbetydelsen tydlig. Den ogudaktige prisar ogudaktighet och föraktar Herren.]
Jag ropade till (höjde min röst i bön, kallade på) Herren (Jahve)
    – som är värdig att bli prisad –
och blev räddad från mina fiender.
Jag ska förkunna ditt namn (berätta exakt om vad du gjort, sjunga ditt lov)
    för mina bröder (landsmän),
    mitt i församlingen ska jag lovsjunga (prisa, reflektera, vara stolt i) dig.
    [Heb 2:12]
Ni som fruktar (vördar, respekterar – hebr. jare) Herren (Jahve), lovsjung honom (hebr. halleluhu).
Alla ni Jakobs barn,
    ära honom [hebr. kavad; visa honom tyngd – låt inte ord och handlingar väga lätt],
    och bäva (stå i förundran) inför honom,
alla ni Israels barn.
De ödmjuka (som är betryckta på grund av orättfärdighet, som väljer att inte hämnas, se Ps 37:11) ska äta och bli mätta.
    De som söker (frågar efter, tar sin tillflykt till, ofta träder fram inför)Herren (Jahve) ska lovsjunga honom.
    Era hjärtan ska leva (återhämta styrka, mod, tro) för evigt.
I Herren (Jahve) ska hela min varelse (min själ, allt vad jag är, hebr. nefesh) berömma sig,
    låt den ödmjuke höra och glädja sig. [Den andra hebreiska bokstaven är: ב – Bet. Tecknet avbildar ett hus med bara en dörr. Det symboliserar ett hem och total tillit. Ordet "I" börjar med denna bokstav vilket förstärker att den troendes hemvist och boning är i Herren.]
Jag ska tacka (med öppna händer – prisa, hylla och erkänna) dig i den stora församlingen [templet],
    bland många (ett stort mäktigt) folk ska jag prisa dig. [Ps 22:23, 26]
Vi har lovat (prisat, hyllat) Gud (Elohim) varje dag,
    vi ska tacka (med öppna händer – prisa, hylla och erkänna) ditt namn för evigt! Sela. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]
Stor är Herren (Jahve) och högt är han prisad
    i vår Guds stad.
Hans heliga berg
de som förlitar sig på sina ägodelar (sin egen styrka, förmåga),
    och skryter över sina stora rikedomar?
Varför förhäver du dig själv med ondska (skryter med din ondska), mäktiga man?
    Guds (Els) nåd (kärleksfulla omsorg; trofasthet) varar oavbrutet.
I Gud (Elohim) – jag vill prisa hans ord –
    i Gud (Elohim) har jag min förtröstan (mitt hopp, min tillit).
Jag ska inte frukta,
    vad kan kött (människor) göra mig?
I Gud (Elohim) – jag vill prisa hans ord –
    i Herren (Jahve) – jag vill prisa hans ord –
Min själ (hela jag, mitt inre) är tillfredsställd som med märg och olja
    (riktig tillfredsställelse, en mättnadskänsla som efter en perfekt måltid)
    så min mun prisar dig med glädjens läppar.
Men kungen ska glädja sig i Gud (Elohim).
    Alla som svär vid honom [Gud] ska äras,
    men de som talar lögn ska få sin mun tillsluten (tystad, stängd, tilltäppt).
Den rättfärdige ska glädja sig i Herren (Jahve)
    och ta sin tillflykt till honom
    och alla med uppriktiga hjärtan (ärliga och rena hjärtan, de rättsinniga, ordagrant "rakhjärtade") ska berömma sig. [Den sista versen är annorlunda. Istället för Elohim, se vers 2 och 8, används Herrens heliga namn JHVH här. Psalmen började med fruktan för fiender, men avslutas med glädje i Herren!]
Låt mig prisa Herrens (Elohims) namn med sång (hebr. shir)
    och upplyfta honom med tacksägelse.
Låt himlarna och jorden prisa honom,
    havet och allt som rör sig däri.
Låt inte de förtryckta falla tillbaka i skam (förvirring).
    Låt den fattige och förtryckte prisa ditt namn.
Eld slukade deras unga män,
    och deras jungfrur hade ingen bröllopssång.
Hur lyckliga (glada, avundsvärda) är inte de
    som bor (har sitt permanenta hem) i ditt hus
    och ständigt prisar (lovsjunger, ärar) dig. Sela. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]
För Herren (Jahve) är stor och högt är han prisad,
    han ska fruktas högt över alla gudar (elohim).
Låt dem komma på skam, alla som tjänar bildstoder (statyer i trä eller sten, samma ord som i 2 Mos 20:4),
    de som skryter om sig själva med ting som är ingenting,
    böj er inför honom [Gud] alla gudar (avgudar).
Mina fiender hånar mig hela dagen,
    de som är arga på mig använder mig som en förbannelse.
Detta ska skrivas för kommande generationer,
    och ett folk som ska skapas för att prisa Herren (Jah, kortformen av Guds namn).
Låt syndaren försvinna från jorden
    och låt inte de onda finnas mer.

Avslutande lovprisning

Välsigna (prisa; böj dig ner inför) Herren (Jahve),
    min själ (hela min varelse). Halleluja (prisa Herren, Jah – hebr. hallelu-jah)!
Ha er ära i hans heliga namn,
    låt deras hjärtan glädja sig som söker Herren (Jahve).
För att de skulle hålla (vakta, bevara) hans stadgar
    och ta vara på hans undervisning [Torah – instruktionerna i de fem Moseböckerna]. Halleluja (prisa Herren, Jah – hebr. hallelu-jah)!
Halleluja (prisa Herren, Jah – hebr. hallelu-jah)! Tacka (med öppna händer – prisa, hylla och erkänn) Herren (Jahve), för han är god,
    för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek). [1 Krön 16:34; Ps 107:1; 118:1; 136:1]
så att jag får se framgången hos dina utvalda,
    så att jag får glädja mig i ditt lands glädje,
    så att jag får lovprisa med ditt arv (alla de som tillhör Herren).
Välsignad är Herren (Jahve), Israels Gud (Elohim)
    från evighet till evighet,
låt alla människor säga:
    amen, Halleluja (prisa Herren, Jah – hebr. hallelu-jah)!
Må de upphöja honom i församlingen,
    och prisa (lova) honom inför folkets ledare (de äldste).
Jag ska storligen tacka (med öppna händer – prisa, hylla och erkänna) Herren (Jahve) med min mun,
    jag ska prisa honom bland skarorna,
Halleluja (prisa Herren, Jah – hebr. hallelu-jah)!

א – Alef, ב – Bet

Av hela mitt hjärta vill jag tacka Herren,
    tillsammans med dem som lever rätt (lever helhjärtat för Gud), i församlingen [vill jag tacka honom]. [Ordet "vill jag" börjar på den första hebreiska bokstaven Alef, det förstärker att det första och viktigaste beslutet vi kan göra är att prisa och böja oss inför Gud. Frasen "tillsammans med" börjar på bokstaven Bet som avbildar ett hus och symboliserar hem och gemenskap. Ordet och bokstaven förstärker hur viktig gemenskapen med andra troende är då vi tillsammans får tacka och lovprisa Gud.]
Halleluja (prisa Herren, Jah – hebr. hallelu-jah)!

א – Alef, ב – Bet

Välsignad är den som fruktar (vördar, respekterar) Herren (Jahve) [Ords 1:7; 9:10],
    som har sin stora glädje i hans budord. [Ordet "Välsignad" börjar på den första hebreiska bokstaven Alef. Ordet "i" börjar på bokstaven Bet som avbildar ett hus och symboliserar hem och gemenskap. Bokstävernas tecken förstärker hur gudsfruktan ger välsignelse för den som "bor" och är "i" Guds ord.]
Halleluja (prisa Herren, Jah – hebr. hallelu-jah)! Prisa (hebr. halal) Herren (Jahve), ni hans tjänare,
    prisa Herrens (Jahves) namn.
Från solens uppgång (öst – hebr. mizrach) till dess nedgång [från öst till väst – över hela jorden]
    ska Herrens (Jahves) namn prisas.
Han låter den barnlösa bo i hemmet,
    som lycklig mor till barn. [Barnlöshet en stor skam, se 1 Sam 1:2‑20.] Halleluja (prisa Herren, Jah – hebr. hallelu-jah)!
De döda prisar inte Herren (Jah),
    inte heller de som gått ner i tystnaden [i graven och döden].
Men vi ska välsigna Herren (Jahve)
    från nu och till evig tid. Halleluja (prisa Herren, Jah – hebr. hallelu-jah)!
i gårdarna till Herrens (Jahves) hus,
    i din mitt, Jerusalem. Halleluja (prisa Herren, Jah – hebr. hallelu-jah)!
Prisa (hebr. hallelu) Herren (Jahve) alla nationer (hednafolk),
    stå i stum beundran inför honom (prisa, vila i honom – hebr. shavach) alla folk (stammar)!
    [5 Mos 32:43; 2 Sam 22:50; Jes 11:10; Rom 15:11][Uppmaningen att prisa Herren görs med två parallella verb. Det ovanligare shavach har både betydelsen att bli still och lugn, men också att upphöja och prisa. Ordets rika betydelse blir en stum beundran av Gud inför hans storhet. I Ps 65:8 används ordet för hur Gud stillar havens brus, jmf även Luk 8:22‑25 där Jesus stillar stormen.]
För mäktig (väldig, stark, överflödande) över (mot) oss är
    hans nåd (omsorgsfulla kärlek)
    och sanning (trofasthet) – Herrens (Jahves),
som varar i evighet! Halleluja (prisa Herren, Jah – hebr. hallelu-jah)! [Genom hela Bibeln är nåd och sanning följeslagare, se 2 Sam 15:20; Ords 16:6; Ps 85:11; Joh 1:14. Första gången dessa ord nämns tillsammans är i Guds eget vittnesbörd, se 2 Mos 34:6. Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig. Det behövs både nåd och sanning, och nåden kommer alltid först.]
Sju gånger om dagen prisar jag (ropar jag "halleluja" till) dig
    för dina rättfärdiga domar (hebr. mishpatim).
[Talet sju kan beskriva sju bönetillfällen om dagen, även om tre är vanligare, se även Ps 55:18. Troligare är dock att sju står för fulländning och helhet – dvs. kontinuerlig bön och tacksamhet till Gud. Anledningen till att det hebreiska ordet för sju, Sheva, används just här kan också vara för att uppmärksamma läsaren på nästa vers som består av just sju ord. Även i hela stycket för Shin anas en fin struktur med 3 verser på vardera sida om vers 164‑165 som formar en central enhet.]
Låt mig (min själ; hela min person – allt vad jag är) leva och prisa dig,
    och låt dina domar (hebr. mishpat) [din moral] hjälpa mig.
Halleluja (prisa Herren, Jah – hebr. hallelu-jah)! Prisa Herrens (Jahves) namn,
    lovprisa, ni Herrens (Jahves) tjänare.
Prisa Herren (Jah) för Herren (Jahve) är god,
    sjung lovsång till hans namn, för det är välbehagligt.
Välsignad vare Herren (Jahve) från Sion [tempelberget i Jerusalem], han som bor i Jerusalem. Halleluja (prisa Herren, Jah – hebr. hallelu-jah)!
Varje dag vill jag prisa (välsigna, böja mig inför, tala väl om) ditt namn,
    alltid och för evigt. [Den andra hebreiska bokstaven är: ב – Bet. Tecknet avbildar ett tält eller ett hus. Bokstaven symboliserar den plats man bor på, eller de som är i huset – familjen. I den här versen är det ordet "Varje dag" som börjar med denna bokstav, och förstärker att jag vill leva och bo i dig Gud för alltid.]
Stor är Herren! Han är värdig all lovprisning!
    Ingen kan mäta hans storhet (den är ofattbar). [Den tredje hebreiska bokstaven är: ג – Gimel. Tecknet avbildar en kamel. Bokstaven symboliserar rikedom och storhet. Ordet "Stor" i denna vers börjar med denna bokstav, och förstärker Guds storhet.]
Halleluja (prisa Herren, Jah – hebr. hallelu-jah)!
    Lova Herren (Jahve) min själ.
Jag ska prisa Herren (Jahve) hela mitt liv,
    jag ska sjunga lovsång till min Gud (Elohim)
    om och om igen, så länge som mitt liv varar.
Herren regerar (är kung) för evigt, din Gud, o Sion [tempelberget i Jerusalem],
    från generation till generation. Halleluja (prisa Herren, Jah – hebr. hallelu-jah).
Halleluja (prisa Herren, Jah – hebr. hallelu-jah)! Det är gott (välsignat) att lovsjunga vår Gud,
    ja det är ljuvligt och passande (det enda lämpliga)!
Jerusalem, prisa Herren,
    Sion, lova din Gud.
Han har inte gjort så med något annat land (hednafolk).
    De har inte haft kunskap om hans domar. Halleluja (prisa Herren, Jah – hebr. hallelu-jah)!
Halleluja (prisa Herren, Jah – hebr. hallelu-jah)! [Psalmen inleds och avslutas med uppmaningen att prisa Herren, se vers 14. Den hebreiska frasen hallelu-jah translittereras ofta rakt av och har blivit ett välkänt uttryck på alla språk för uppmaningen att prisa Guds namn. Verbet hallelu betyder prisa. Ordet Jah är den första delen i Guds personliga namn Jahve, vars innebörd är den evige.]

Prisa Gud från himlarna

[Efter den inledande uppmaningen att prisa Herren, hebr. hallelu-jah, följer sju imperativ av hebreiska verbet hallelu. Det är en uppmaning till allt i himlen att prisa och lova Gud. Himlarna står här i kontrast till jorden i vers 7 som också uppmanas att prisa Gud. I vers 2‑4 nämns sju aktörer som alla ska prisa Gud i himlarna. Talet sju står för fulländning, så tillsammans med de sju verben som uppmanar att prisa Gud visar det även numerologiskt på en fulländad lovprisning i himlen.] Prisa Herren (Jahve) från himlarna,
    prisa honom i höjden [ovan jorden].

Prisa honom alla ni änglar (budbärare),
    prisa honom alla ni [himmelska] härar.
Prisa honom, sol och måne,
    prisa honom, alla strålande stjärnor.
Prisa honom, ni himlars himlar,
    och ni vatten ovan himlarna. [1 Mos 1:7] [Vers 4 är intressant strukturerad i hur den låter när den talas ut på hebreiska. Här finns sex sch-ljud och nio m-ljud. Dessa två ljud kopplar även ihop versen ljudmässigt med både föregående och nästföljande vers. Ordet för "sol" i vers 3 är hebr. shemesh och det teologiskt viktiga ordet för "namn" är hebr. shem i vers 5. De sex sch-ljuden påminner också om vågornas brusande mot en stenig strand. Förutom allt detta sker en ljudmässig omvändning i mitten mellan de två raderna i vers 4. Det skapar en ljudmässig kiasm som inte bara är vacker att lyssna på, men också kan hjälpa i tolkningen av versen. Vattnen ovan himlarna refererar till 1 Mos 1:7 och skulle också kunna syfta på det hav av kristall som Johannes såg framför tronen, se Upp 4:6; 15:2.]
Låt dem [alla sju instanser i himlarna som nämnts i vers 2‑4] prisa Herrens (Jahves) namn,
    för han befallde, och de blev skapade.
[Vers 7‑12 hör ihop till en enhet. I vers 1‑4 presenterades 7 himmelska aktörer som prisade Gud från himlen. Nu följer på motsvarande sätt lovprisning från jorden. Totalt nämns 23 enskilda klasser som kan grupperas i 7 kategorier. Uppräkningen sker i snabb takt och ordet "prisa" återkommer inte mellan varje uppräkning som det gjorde för de himmelska instanserna. Uppräkningen börjar med det osynliga och okända och blir mer och mer konkret för att avslutas med skapelsens krona, människan, se Ps 8:6‑7.] Prisa Herren (Jahve) från jorden:
[Haven:]
Ni stora havsdjur (sjömonster)
    och alla djup.
[Direkt efter att den jordiska domänen har presenterats nämns två termer: tanninim och tehomot. Istället för att följa den mer vanliga uppdelningen i tre delar med hav, jord och himmel, ingår haven och djupen i det jordiska. Hebreiska tanninim är samma ord som används i skapelsen om de stora havsdjuren, se 1 Mos 1:21. Ordet används även i samband med Leviatan och har mytologiska undertoner som beskriver det okända och även ondska, se Ps 74:13‑14; 104:26; Job 3:8; 39:20‑40:25; Upp 12:3. Det andra hebreiska ordet som är översatt "djup", är samma ord som används i 1 Mos 1:2. Det kan syfta på allt skapat i havet, se 1 Mos 1:20.]
Låt dem [alla 7 grupper, 23 instanser, på jorden som nämnts i vers 7‑12] prisa Herrens (Jahves) namn,
    för bara hans namn är högt,
    hans majestät (ära) är över jorden och himlarna
Han har lyft upp ett horn för sitt folk (gett dem makt och framgång),
    [ett skäl till] en lovsång för alla dina trogna (fromma, lojala) följare,
    för Israels barn, det folk som står honom nära. [Hornet på en vild oxe är en metafor för militär styrka och seger, se Ps 89:18, 25. Här finns också starka messianska undertoner, se Ps 18:3; Luk 1:69. Totalt nämns 30 instanser som ska prisa Gud och här i avslutningen är finalen Messias som var 30 år då han började sin tjänst, se Luk 3:23; 4 Mos 4:47. Jesus är Messias, orsaken till vår lovprisning!]Halleluja (prisa Herren, Jah – hebr. hallelu-jah)!
Halleluja (prisa Herren, Jah – hebr. hallelu-jah)!

Del 1

Sjung till Herren (Jahve) en ny sång
    och hans lov i de heligas församling.
Låt dem prisa hans namn med dans,
    låt dem sjunga lovsång till honom med tamburiner och harpa (kithara; mindre harpa – hebr. kinnor). [Olika instrument speglar olika känslor. Tamburiner står för glädje, dans och seger, se 2 Mos 15:20. Även harpan förknippas med en glädje och en ny sång, se Ps 33:1‑2.]
För att fullgöra domen som är skriven över dem.
    Detta är äran för alla hans heliga. Halleluja (prisa Herren, Jah – hebr. hallelu-jah)!
Halleluja (prisa Herren, Jah – hebr. hallelu-jah)! [Psalmen inleds och avslutas med uppmaningen att prisa Herren, se vers 6. Den hebreiska frasen hallelu-jah translittereras ofta rakt av och har blivit ett välkänt uttryck på alla språk för uppmaningen att prisa Guds namn. Verbet hallelu betyder prisa och har betydelsen att välsigna, böja sig och tala väl om Gud. Ordet Jah är den första delen i Guds personliga namn Jahve, vars innebörd är den evige.]

Gud är stor – prisa honom

[Mellan det inledande och avslutande halleluja, finns elva imperativ av verbet hallelu. Det första och sista är riktat till Gud och däremellan kommer nio "Prisa honom".] Prisa Gud (El) i hans helgedom [här på jorden],
    prisa honom i hans starka (mäktiga) fäste (himlavalvet). [Ps 19:2; 1 Mos 1:6‑8]
Prisa honom för hans mäktiga (väldiga) gärningar,
    prisa honom för hans enorma storhet. [Här i vers 1‑2 uppmanas vi att prisa Gud i stort och smått, i hans helgedom syftar på templet i Jerusalem, där Gud har valt att ha sin boning mitt ibland oss. Himlavalvet säger oss att Gud finns inte bara i vår mitt och i vårt hjärta utan i precis hela sin skapelse. Det finns med andra ord ingen omständighet som kan hindra oss från att prisa Gud.]
Prisa honom med [det explosiva] ljudet av shofar (vädurshorn),
    prisa honom med [de milda ljuden av stränginstrumenten] Nevel-lyra (psaltare) och Kinnor-harpa (kithara). [Shofarer användes inte som ett instrument utan för att ge en signal. Det räknas troligtvis upp först här eftersom det ofta användes för ange att något börjar, som t.ex. en högtid. Nu börjar lovsången! Nevel-lyran hade enligt den judiska historikern Josefus 12 strängar. Det hebreiska ordet nevel betyder skinn och kan antyda att resonanslådan var av läder eller instrumentets form liknade en skinnsäck. Kinnor-harpan var också bärbar och mindre med 10 strängar. När båda dessa instrument nämns tillsammans blir summan av strängar 22 strängar – lika många som antalet hebreiska bokstäver! För mer om de olika stränginstrumenten, se Ps 33:2.]
Prisa honom med tamburiner och dans,
    prisa honom med stränginstrument och flöjt.
Prisa honom med stora (högljudda) cymbaler,
    prisa honom med små (lågmälda) cymbaler.[I vers 3‑5 uttrycks motpoler som uppmanas att prisa Herren. Shofarens skarpa, explosiva och starka ljud med en känsla av staccato, i motsats till harpan och lyran som har förhållandevis svaga, milda ljud med en känsla av legato. I vers 4 nämns tamburiner och dans som ger känslan av både starka ljud och vilda, snabba rörelser i motsats till stränginstrument och flöjt som har lugnare både ljud och tempo. I vers 5 nämns först stora, nästan skrällande, cymbaler med en mäktig klang i motsats till små cymbaler som har ett sprött och välbehagligt klingande ljud.]
Må allt som har anda (allt liv som andas, lever, har en andedräkt) prisa Herren (Jah). [Varje strof har nu lett upp till det sista crescendot i vers 6 som avslutar denna Psalm och hela Psaltaren. Allt som över huvud taget har en möjlighet att ge ljud ifrån sig, eftersom det andas, uppmanas att prisa Gud.] Halleluja (prisa Herren, Jah – hebr. hallelu-jah)!
En människa blir dömd [av både Gud och människor] i förhållande till sitt förstånd
    
    [insikt och förmåga att förstå],
    men den som har ett medvetet fördärvat (förvridet) hjärta blir föraktad.
"Skräp, bara skräp", säger köparen [till den som säljer],
    men när han går därifrån skryter han belåtet [om sitt fynd].
Som moln och vind utan regn,
    så är den som skryter om gåvor man aldrig ger.
Skryt inte om din framtid [prisa och upphöj inte dig själv och dina planer],
    du vet ju inte [ens] vad den här dagen bär i sitt sköte.
Låt någon annan berömma (prisa, skryta över) dig,
    inte din egen mun. En främmande (någon utanför dina egna kretsar), inte dina egna läppar.
De som överger undervisningen (hebr. Torah) lovordar (talar väl, prisar och upphöjer) syndaren,
    men de som håller fast vid undervisningen [Guds lag, Bibelns instruktioner] tar upp striden mot de ogudaktiga.
Hennes barn växer upp,
    och välsignar henne.
Hennes man
    skryter också över (talar gott, lovordar) henne: [Den nittonde hebreiska bokstaven är: ק – Qof. Tecknet avbildar ett nålsöga eller baksidan på ett huvud och är också en bild på att stå bakom någon och hjälpa. I den här versen är det orden "växer upp" som börjar på den bokstaven. Tacksamhet och uppskattning för vad kvinnan gör kommer inte alltid direkt, framifrån, utan ofta senare bakom ryggen av kvinnan. Det är först när barnen växt upp de tackar för en god uppfostran.]
Charm kan förleda och skönhet är kortflyktig,
    men en kvinna som fruktar (vördar, respekterar) Herren (Jahve), hon ska prisas (uppskattas, äras). [Den tjugoförsta hebreiska bokstaven är: ש – Shin. Tecknet avbildar två tänder, och symboliserar ofta att krossa och att förgöra något. I denna vers är det ordet "förleda" som börjar med denna bokstav och förstärker att yttre skönhet och charm är något som förgår.]
Ge henne erkännande för vad hon gör (låt henne ta del av vinsten).
    Ryktet om allt gott hon gör kommer att sprida sig i hela stan (stadsportarna)
    och hon blir en respekterad (älskad, uppskattad) kvinna. [Den tjugoandra hebreiska bokstaven är: ת – Tav. Tecknet föreställer en punkt, en signatur eller ett kors. Som den sista bokstaven är detta en signatur och symboliserar ofta det som avslutar och fulländar. Verbet "Ge henne" börjar med denna bokstav, och förstärker hur viktigt det är att ge kvinnan erkännande. Som den sista punkten är detta en signatur av Batseba som avslutar råden till Salomo.]

Jag sade om skrattet: "Det är dårskap",
    och om munterheten: "Vad gör den för nytta (vad tjänar det till)?" [Ordet som här översätts dårskap, delar rot med ordet för lovprisning och halleluja. Det visar oss att skrattet kan vara både det bästa och det sämsta. Eftersom detta är i ett filosofiskt resonemang bör man förmoda att motivet till skratt och munterhet är avgörande för om det ska betraktas som dårskap eller lovprisning. Besvikelse: skratt och glädje ger inte heller svaret på livets mening, när allt är över så har inget blivit åstadkommit.]
Förtryck vänder (gör) en vis man till en dåre
    och en muta fördärvar hjärtat.
Min duva, min obefläckade är unik,
    hon är sin mors enda (speciella),
    hon är den strålande (rena, utvalda – hebr. bar) av henne som bar henne.
Döttrarna såg henne och kallade henne lycklig,
    ja drottningar och konkubiner prisade henne.
För Sheol (den undre världen) kan inte prisa dig,
    döden kan inte hylla dig,
de som går ner i djupet
    kan inte hoppas på din sanning.
Du ska blåsa på dem och vinden ska bära bort dem
    och virvelvinden ska sprida ut (förskingra) dem,
och du ska glädja dig i Herren (Jahve).
    I Israels Helige ska du ha din ära.
I Herren ska hela Israels säd bli rättfärdiggjord och förhärligas.
De som har odlat det ska äta det
    och prisa Herren (Jahve)
och de som har samlat in det
    ska dricka det i min helgedoms gårdar.
Vårt heliga och vårt underbara hus [tempel], där våra fäder prisade dig,
    har brunnit med eld
    och alla våra glädjefyllda ting har blivit förspillda.
Så säger Herren (Jahve): Visa människor ska inte skryta med (berömma sig över)
    sin vishet.
Inflytelserika (starka) människor ska inte skryta med
    sin styrka.
Rika människor ska inte skryta med
    sin rikedom.
Om människor ska skryta (berömma sig över något), så ska de skryta över detta: Att de känner (förstår, har en personlig erfarenhet av) mig.
Att man vet att här på jorden agerar (verkar), jag, Herren, i:
    kärlek (lojal trofast kärlek, nåd),
    rätt (själva beslutsprocessen, dömer rättvist), och
    rättfärdighet (renhet, kärlek, godhet, trofasthet, hjälp, fred,
    framgång och lycka)
. Jag älskar allt detta (både att göra detta och se att människor agerar så), förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
För så säger Herren (Jahve): "Sjung med glädje för Jakob,
    och ropa vid nationernas huvud [Israel],
kungör, prisa och säg:
    "Herre (Jahve), fräls ditt folk, Israels kvarleva."
Ni ska äta rikligt och bli mätta
    och prisa Herrens er Guds (Jahve Elohims) namn,
    som har handlat så underbart (utfört dessa under) med er.
Aldrig mer ska mitt folk behöva skämmas.
Vagnarna far vilt fram (som galningar) på gatorna,
    de jagar fram på öppna fält [i rader].
Det är som att beskåda facklor,
    de far hit och dit som klotblixtar.



Grekiskt/hebreiskt lexikon BETA

Lexikonet är under uppbyggnad.