1 וְאֵלֶּה
och detta
ve'ele
הַגּוֹיִם
folkslag
ha'gvójim
לְנַסּוֹת
till pröva
le'nasvót
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
מִלְחֲמוֹת
strid
milechamvót
Dessa är folkslagen som Herren lämnade för att pröva Israel genom dem – alla de som inte kände till alla krig med Kanaan,
לְמַעַן
därför att
lemaan
דֹּרוֹת
generation
dórvót
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
לְלַמְּדָם
till lära sig dem
le'lameda'm
מִלְחָמָה
strid
milechamah
לְפָנִים
till ansikte
le'fanim
יְדָעוּם
veta dem
jedao'm
bara så att generationerna av Israels söner skulle veta och lära sig strida, åtminstone de som tidigare inte visste något om det:
פְלִשְׁתִּים
filisté
felishetim
וְכָל
och allt -
ve'khal-
הַכְּנַעֲנִי
kanaané
ha'kenaani
וְהַצִּידֹנִי
och sidonier
ve'ha'tóidóni
וְהַחִוִּי
och hivé
ve'ha'chioi
הַלְּבָנוֹן
Libanon
ha'levanvón
חֶרְמוֹן
Baal-Chermon
cheremvón
De fem filisteiska furstarna, och alla kanaanéer och sidonierna och hivéerna som bodde i Libanons berg från berget Baal-Hermon till Lebo Chamat.
וַיִּהְיוּ
och vara
va'jihejo
לְנַסּוֹת
till pröva
le'nasvót
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
לָדַעַת
till veta
la'daat
הֲיִשְׁמְעוּ
höra
ha'jishemeo
אֲבוֹתָם
fader deras
avvóta'm
De var där för att pröva Israel genom dem för att veta om de lyssnar till Herrens befallningar som han befallt deras fäder genom Moses hand.
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
בְּקֶרֶב
i inom sig
be'qerev
הַכְּנַעֲנִי
kanaané
ha'kenaani
וְהָאֱמֹרִי
och amore
ve'ha'emóri
וְהַפְּרִזִּי
och perissé
ve'ha'periói
וְהַחִוִּי
och hivé
ve'ha'chioi
וְהַיְבוּסִי
och jevusit
ve'ha'jevosi
Och Israels söner bodde bland kanaanéerna – hettiterna och amoréerna och perisséerna och hivéerna och jevusiterna,
וַיִּקְחוּ
och ta emot
va'jiqecho
בְּנוֹתֵיהֶם
dotter deras
benvótei'hem
לְנָשִׁים
till kvinna
le'nashim
בְּנוֹתֵיהֶם
dotter deras
benvótei'hem
לִבְנֵיהֶם
till son deras
li'venei'hem
וַיַּעַבְדוּ
och tjäna
va'jaavedo
אֱלֹהֵיהֶם
Gud deras
elóhei'hem'f
och de tog deras döttrar till hustrur och gav sin egna döttrar till deras söner och tjänade deras gudar.
וַיַּעֲשׂוּ
och göra
va'jaaso
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
וַיִּשְׁכְּחוּ
och glömma
va'jishekecho
אֱלֹהֵיהֶם
Gud deras
elóhei'hem
וַיַּעַבְדוּ
och tjäna
va'jaavedo
הַבְּעָלִים
Baal
ha'bealim
הָאֲשֵׁרוֹת
asherapåle
ha'ashervót
Och Israels söner gjorde det som var ont i Herrens ögon och glömde Herren sin Gud och tjänade baalerna och aserorna.
וַיִּחַר
och bli upprörd -
va'jichar-
בְּיִשְׂרָאֵל
i Israel
be'jiserael
וַיִּמְכְּרֵם
och sälja dem
va'jimekere'm
כּוּשַׁן
Koshan Rishatajim
koshan
רִשְׁעָתַיִם
Koshan Rishatajim
risheatajim
אֲרַם
Aram-Naharajim
aram
נַהֲרָיִם
Aram-Naharajim
naharajim
וַיַּעַבְדוּ
och tjäna
va'jaavedo
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
כּוּשַׁן
Koshan Rishatajim
koshan
רִשְׁעָתַיִם
Koshan Rishatajim
risheatajim
Därför upptändes Herrens vrede mot Israel och han gav dem i Aram-Naharaims kung Koshan-Rishataims hand, och Israels söner tjänade Koshan-Rishataim i 8 år.
וַיִּזְעֲקוּ
och ropa
va'jióeaqo
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
וַיָּקֶם
och stå upp
va'jaqem
לִבְנֵי
till son
li'venei
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
וַיּוֹשִׁיעֵם
och rädda dem
va'jvóshie'm
עָתְנִיאֵל
Otniel
ateniel
מִמֶּנּוּ
från honom
mime'no
Och när Israels söner ropade till Herren reste Herren upp en frälsare åt Israels söner som räddade dem – Otniel, Kenaz son, Kalebs yngre bror.
וַתְּהִי
och vara
va'tehi
וַיִּשְׁפֹּט
och döma
va'jishepót
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
וַיֵּצֵא
och frambringa
va'jetóe
לַמִּלְחָמָה
till strid
la'milechamah
וַיִּתֵּן
och ge
va'jiten
בְּיָדוֹ
i hand hans
be'jad'vó
כּוּשַׁן
Koshan Rishatajim
koshan
רִשְׁעָתַיִם
Koshan Rishatajim
risheatajim
וַתָּעָז
och bli stark
va'taaó
כּוּשַׁן
Koshan Rishatajim
koshan
רִשְׁעָתָיִם
Koshan Rishatajim
risheatajim
Och Herrens Ande kom över honom och han dömde Israel, och han gick ut i strid och Herren gav Arams kung Koshan-Rishataim i hans hand och hans hand segrade mot Koshan-Rishataim.
וַתִּשְׁקֹט
och vara stilla
va'tisheqót
אַרְבָּעִים
fyrtio
arebaim
עָתְנִיאֵל
Otniel
ateniel
Och landet hade ro i 40 år. Sedan dog Otniel, Kenaz son.
וַיֹּסִפוּ
och lägga till
va'jósifo
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
לַעֲשׂוֹת
till göra
la'asvót
וַיְחַזֵּק
och stärka
va'jechaóeq
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
Och Israels söner gjorde igen det som var ont i Herrens ögon, och Herren styrkte Eglon, Moabs kung, mot Israel, eftersom de hade gjort det som var ont i Herrens ögon.
וַיֶּאֱסֹף
och samla in
va'jeesóf
וַעֲמָלֵק
och Amaleq
va'amaleq
וַיֵּלֶךְ
och gå
va'jelekhe
וַיַּךְ
och slå ner
va'jakhe
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
וַיִּירְשׁוּ
och ärva
va'jiresho
הַתְּמָרִים
daldel
ha'temarim
Han samlade till sig Ammons och Amaleks söner och han gick och slog Israel och de besatte Palmstaden.
וַיַּעַבְדוּ
och tjäna
va'jaavedo
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
Och Israels söner tjänade Eglon, Moabs kung, i 18 år.
וַיִּזְעֲקוּ
och ropa
va'jióeaqo
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
וַיָּקֶם
och stå upp
va'jaqem
הַיְמִינִי
benjaminit
ha'jemini
יְמִינוֹ
höger hans
jemin'vó
וַיִּשְׁלְחוּ
och sända
va'jishelecho
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
בְּיָדוֹ
i hand hans
be'jad'vó
לְעֶגְלוֹן
till Eglon
le'egelvón
Men när Israels söner ropade till Herren reste Herren upp en frälsare, Ehud, Geras son, Benjamins son, en vänsterhänt man, och Israels söner sände en gåva med honom till Eglon, Moabs kung.
וַיַּעַשׂ
och göra
va'jaas
וְלָהּ
och till henne
ve'la'h
אָרְכָּהּ
längd henne
areka'h
וַיַּחְגֹּר
och ha bältet om livet
va'jachegór
מִתַּחַת
från undertill
mi'tachat
לְמַדָּיו
till kläder hans
le'madaj'v
יְמִינוֹ
höger hans
jemin'vó
Och Ehud gjorde ett tveeggat svärd för honom, en aln långt, och han fäste det under sina kläder på sin högra sida.
וַיַּקְרֵב
och komma nära
va'jaqerev
הַמִּנְחָה
gåva
ha'minechah
לְעֶגְלוֹן
till Eglon
le'egelvón
וְעֶגְלוֹן
och Eglon
ve'egelvón
Och han erbjöd gåvan till Eglon, Moabs kung. Eglon var en mycket välgödd man.
כַּאֲשֶׁר
som som vilken
ka'asher
לְהַקְרִיב
till komma nära
le'haqeriv
הַמִּנְחָה
gåva
ha'minechah
וַיְשַׁלַּח
och sända
va'jeshalach
הַמִּנְחָה
gåva
ha'minechah
När han avslutat överlämnandet av gåvan skickade han ut folket som burit gåvan.
הַפְּסִילִים
avgudar
ha'pesilim
הַגִּלְגָּל
Gilgal
ha'gilegal
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
וַיֵּצְאוּ
och frambringa
va'jetóeo
מֵעָלָיו
från på honom
me'alaj'v
הָעֹמְדִים
stå upprätt
ha'ómedim
Men själv vände han tillbaka från stenbilderna som var i Gilgal och sa: "Jag har ett hemligt ärende till dig, o kung". Och han sa: "Var tysta!" Och alla som stod hos honom gick ut från honom.
בַּעֲלִיַּת
i övre rum
ba'aliat
הַמְּקֵרָה
sommar
ha'meqerah
לְבַדּוֹ
till ensam han
le'vad'vó
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
וַיָּקָם
och stå upp
va'jaqam
Ehud kom då till honom och han satt för sig själv, ensam i sitt svala övre rum. Och Ehud sa: "Jag har ett ord från Gud till dig" Och han reste sig från sin stol.
וַיִּשְׁלַח
och sända
va'jishelach
שְׂמֹאלוֹ
vänster hans
semól'vó
וַיִּקַּח
och ta emot
va'jiqach
יְמִינוֹ
höger hans
jemin'vó
וַיִּתְקָעֶהָ
och blåsa henne
va'jiteqae'ha
בְּבִטְנוֹ
i mage hans
be'viten'vó
Och Ehud drog fram sin vänstra hand och tog svärdet från sin högra höft och drev in det i hans buk.
וַיָּבֹא
och komma
va'javó
הַנִּצָּב
fäste
ha'nitóav
וַיִּסְגֹּר
och stänga
va'jisegór
מִבִּטְנוֹ
från mage hans
mi'biten'vó
וַיֵּצֵא
och frambringa
va'jetóe
הַפַּרְשְׁדֹנָה
avföring
ha'pareshedóna'h
Även skaftet följde med in efter bladet och fettet omslöt bladet, för han drog inte ut svärdet från hans buk, och avföring kom ut.
וַיֵּצֵא
och frambringa
va'jetóe
הַמִּסְדְּרוֹנָה
förhall
ha'misedervóna'h
וַיִּסְגֹּר
och stänga
va'jisegór
הָעַלִיָּה
övre rum
ha'aliah
בַּעֲדוֹ
om honom
baad'vó
Sedan gick Ehud ut genom balkongen och stängde dörrarna till det övre rummet om honom och låste dem.
וַעֲבָדָיו
och tjänare hans
va'avadaj'v
וַיִּרְאוּ
och se
va'jireo
הָעֲלִיָּה
övre rum
ha'aliah
וַיֹּאמְרוּ
och säga
va'jómero
רַגְלָיו
fot hans
ragelaj'v
בַּחֲדַר
i kammare
ba'chadar
הַמְּקֵרָה
sommar
ha'meqerah
När han hade gått kom hans tjänare och de såg och se, dörrarna till det övre rummet var låsta och de sa: "Han är säkert på toaletten i det inre svala övre rummet".
וַיָּחִילוּ
och bäva
va'jachilo
אֵינֶנּוּ
ingen han
eine'no
הָעֲלִיָּה
övre rum
ha'aliah
וַיִּקְחוּ
och ta emot
va'jiqecho
הַמַּפְתֵּחַ
nyckel
ha'mafetecha
וַיִּפְתָּחוּ
och öppna
va'jifetacho
אֲדֹנֵיהֶם
herre deras
adónei'hem
Och de väntade tills de skämdes, men se, han öppnade inte dörrarna till det övre rummet. Därför tog de nycklarna och öppnade, och se, deras herre hade fallit ner död på golvet.
הִתְמַהְמְהָם
dröja dem
hitemahemeha'm
הַפְּסִילִים
avgudar
ha'pesilim
וַיִּמָּלֵט
och fly
va'jimalet
הַשְּׂעִירָתָה
Seirah
ha'seirata'h
Och Ehud flydde medan de dröjde kvar och hade passerat förbi stenbilderna och flydde till Seira.
בְּבוֹאוֹ
i komma han
be'vvó'vó
וַיִּתְקַע
och blåsa
va'jiteqa
בַּשּׁוֹפָר
i shofar
ba'shvófar
אֶפְרָיִם
Efraim
eferajim
וַיֵּרְדוּ
och gå ner
va'jeredo
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
לִפְנֵיהֶם
till ansikte deras
li'fenei'hem
Och det skedde, när han kommit, att han blåste i en shofar i Efraims berg. Då kom Israels söner ner med honom från bergsbygden, och han var framför dem.
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
אַחֲרַי
efter mig
achara'j
אֹיְבֵיכֶם
fiende din
ójevei'khem
בְּיֶדְכֶם
i hand din
be'jede'khem
וַיֵּרְדוּ
och gå ner
va'jeredo
אַחֲרָיו
efter honom
acharaj'v
וַיִּלְכְּדוּ
och inta
va'jilekedo
מַעְבְּרוֹת
vadställe
maebervót
הַיַּרְדֵּן
Jordanfloden
ha'jareden
לְמוֹאָב
till Moab
le'mvóav
לַעֲבֹר
till passera
la'avór
Och han sa till dem: "Följ efter mig för Herren har gett era fiender moabiterna i er hand." Och de gick ner efter honom och tog Jordans vadställen mot moabiterna, och tillät ingen att gå över.
וַיַּכּוּ
och slå ner
va'jako
כַּעֲשֶׂרֶת
som tio
ka'aseret
וְכָל
och allt -
ve'khal-
Och de slog i Moab vid den tiden omkring 10 000 män, varje frisk man och varje stridsman, inte en enda man flydde.
וַתִּכָּנַע
och ödmjuka sig
va'tikana
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
וַתִּשְׁקֹט
och vara stilla
va'tisheqót
שְׁמוֹנִים
åttio
shemvónim
Moab kuvades den dagen under Israels hand och landet hade ro i 40 år.
וְאַחֲרָיו
och efter honom
ve'acharaj'v
שַׁמְגַּר
Shamgar
shamegar
וַיַּךְ
och slå ner
va'jakhe
פְּלִשְׁתִּים
filisté
pelishetim
בְּמַלְמַד
i oxpik
be'malemad
וַיֹּשַׁע
och rädda
va'jósha
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael's
Efter honom kom Shamgar, Anats son, som slog 600 filisteiska män med en oxpik. Även han räddade Israel.
Färgen på orden markerar hur ovanlig användningen är, ju rödare desto ovanligare.
Färgskala:
1-5
|6-10
|11-50
|51-100
|101-500
|501-1000
|1000+
