1 וַיִּתְחַתֵּן
och bli släkt
va'jitechaten
מִצְרָיִם
Egypten
mitóerajim
וַיִּקַּח
och ta emot
va'jiqach
וַיְבִיאֶהָ
och komma henne
va'jevie'ha
כַּלֹּתוֹ
fullborda han
kalót'vó
לִבְנוֹת
till bygga
li'venvót
יְרוּשָׁלִַם
Jerusalem
jeroshalaim
סָבִיב
runt omkring
saviv
Och Salomo gick i allians med farao, Egyptens kung, genom äktenskap och tog faraos dotter och förde henne till Davids stad, till dess han avslutat byggandet av sitt hus och Herrens hus och Jerusalems mur runtomkring.
2 מְזַבְּחִים
offra
meóabechim
בַּבָּמוֹת
i offerhöjd
ba'bamvót
Men folket offrade på de höga platserna, eftersom det inte hade byggts något hus åt Herrens namn fram till dessa dagar.
3 וַיֶּאֱהַב
och älska
va'jeehav
לָלֶכֶת
till gå
la'lekhet
בְּחֻקּוֹת
i förordning
be'chuqvót
בַּבָּמוֹת
i offerhöjd
ba'bamvót
מְזַבֵּחַ
offra
meóabecha
וּמַקְטִיר
och offra
o'maqetir
Och Salomo älskade Herren och vandrade efter sin far Davids förordningar förutom att han offrade på de höga platserna.
4 וַיֵּלֶךְ
och gå
va'jelekhe
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
גִּבְעֹנָה
Givon
giveóna'h
לִזְבֹּחַ
till offra
li'óebócha
הַבָּמָה
offerhöjd
ha'bamah
הַגְּדוֹלָה
stor
ha'gedvólah
הַמִּזְבֵּחַ
altare
ha'mióebecha
Och kungen gick till Givon och offrade där, för det var den stora höga platsen. 1 000 brännoffer offrade Salomo på altaret.
5 בְּגִבְעוֹן
i Givon
be'givevón
בַּחֲלוֹם
i dröm
ba'chalvóm
הַלָּיְלָה
natt
ha'lajelah
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
I Givon uppenbarade sig Herren för Salomo i en dröm om natten. Gud sa: "Be om vad du vill och jag ska ge dig det."
6 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
עַבְדְּךָ
tjänare din
avede'kha
כַּאֲשֶׁר
som som vilken
ka'asher
לְפָנֶיךָ
till ansikte din
le'fane'kha
בֶּאֱמֶת
i sanning
be'emet
וּבִצְדָקָה
och i rättfärdighet
o'vi'tóedaqah
וּבְיִשְׁרַת
och i rättsinnighet
o've'jisherat
וַתִּשְׁמָר
och hålla -
va'tishemar-
וַתִּתֶּן
och ge -
va'titen-
כִּסְאוֹ
tron hans
kise'vó
Salomo svarade: "Du har redan visat stor nåd mot din tjänare, min far David, därför att han vandrade inför dig i sanning, i rättfärdighet och med ett ärligt hjärta. Du har fortsatt att visa honom denna stora nåd genom att ge honom en son som nu regerar på hans tron.
7 הִמְלַכְתָּ
regera
himelakheta
עַבְדְּךָ
tjänare din
avede'kha
וְאָנֹכִי
och jag
ve'anókhi
Herre min Gud, du har nu gjort din tjänare till kung efter min far David. Jag är bara ett barn, jag vet inte hur jag ska gå ut eller komma in .
8 וְעַבְדְּךָ
och tjänare din
ve'avede'kha
בְּתוֹךְ
i mitt
be'tvókhe
בָּחָרְתָּ
välja
bachareta
Din tjänare är här mitt bland ditt folk som du har utvalt, ett stort folk, så många och otaliga att de inte går att räkna.
9 וְנָתַתָּ
och ge
ve'natata
לְעַבְדְּךָ
till tjänare din
le'avede'kha
לִשְׁפֹּט
till döma
li'shepót
לְהָבִין
till åtskilja
le'havin
לִשְׁפֹּט
till döma
li'shepót
Så ge din tjänare ett hjärta som hör , för att döma ditt folk, så att jag kan skilja mellan gott och ont. För vem skulle annars kunna döma detta ditt stora folk?"
10 וַיִּיטַב
och bli bra
va'jitav
Att Salomo bad om detta var välbehagligt inför Herren,
11 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
שָׁאַלְתָּ
fråga
shaaleta
שָׁאַלְתָּ
fråga
shaaleta
שָׁאַלְתָּ
fråga
shaaleta
שָׁאַלְתָּ
fråga
shaaleta
אֹיְבֶיךָ
fiende din
ójeve'kha
וְשָׁאַלְתָּ
och fråga
ve'shaaleta
לִשְׁמֹעַ
till höra
li'shemóa
מִשְׁפָּט
rättvisa
mishepat
och Gud sa till honom: "Eftersom du har bett om detta och inte om ett långt liv eller om rikedom eller om dina fienders liv, utan om att kunna förstå vad som är rätt,
12 כִּדְבָרֶיךָ
som ord din
ki'devare'kha
וְנָבוֹן
och åtskilja
ve'navvón
כָּמוֹךָ
som dig
kamvó'kha
לְפָנֶיךָ
till ansikte din
le'fane'kha
וְאַחֲרֶיךָ
och efter dig
ve'achare'kha
כָּמוֹךָ
som dig
kamvó'kha
ska jag göra som du vill. Jag ska ge dig ett vist och förståndigt hjärta så att det aldrig har funnits och aldrig kommer att finnas någon som är lik dig.
13 שָׁאַלְתָּ
fråga
shaaleta
כָמוֹךָ
som dig
khamvó'kha
בַּמְּלָכִים
i kung
ba'melakhim
יָמֶיךָ
dagars din
jame'kha
Jag ska också ge dig det du inte bett om – rikedom och ära. Det kommer inte att finnas någon annan kung lik dig under din livstid.
14 בִּדְרָכַי
i väg min
bi'derakha'j
לִשְׁמֹר
till hålla
li'shemór
חֻקַּי
förordning min
chuqa'j
וּמִצְוֹתַי
och budord min
o'mitóevóta'j
כַּאֲשֶׁר
som som vilken
ka'asher
אָבִיךָ
fader din
avi'kha
וְהַאַרַכְתִּי
och längre
ve'haarakheti
יָמֶיךָ
dagars din
jame'kha's
Om du vandrar på mina vägar och håller fast vid mina förordningar och budord, så som din fader David gjorde, då ska jag också lägga till dagar till ditt liv."
15 וַיִּקַץ
och vakna
va'jiqató
וַיָּבוֹא
och komma
va'javvó
יְרוּשָׁלִַם
Jerusalem
jeroshalaim
וַיַּעֲמֹד
och stå upprätt
va'jaamód
לִפְנֵי
till ansikte
li'fenei
וַיַּעַל
och höja
va'jaal
וַיַּעַשׂ
och göra
va'jaas
שְׁלָמִים
shalomoffer
shelamim
וַיַּעַשׂ
och göra
va'jaas
מִשְׁתֶּה
bankett
mishete
לְכָל
till allt -
le'khal-
עֲבָדָיו
tjänare hans
avadaj'v'f
Och Salomo vaknade, och se, det var en dröm, och han kom till Jerusalem och stod framför Herrens förbundsark och offrade brännoffer och offrade shalomoffer och gjorde en fest för alla sina tjänare.
16 זֹנוֹת
bedriva hor
óónvót
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
וַתַּעֲמֹדְנָה
och stå upprätt
va'taamódenah
לְפָנָיו
till ansikte hans
le'fanaj'v
Vid den tiden kom två prostituerade till kungen och trädde fram inför honom.
17 וַתֹּאמֶר
och säga
va'tómer
הָאִשָּׁה
kvinna
ha'ishah
אֲדֹנִי
herre min
adóni'j
וְהָאִשָּׁה
och kvinna
ve'ha'ishah
Den första kvinnan sa: "Hör på mig, herre. Jag och den här kvinnan bor i samma hus och jag födde barn där i huset hos henne.
18 הַשְּׁלִישִׁי
tredje
ha'shelishi
לְלִדְתִּי
till föda mig
le'lideti'j
וַתֵּלֶד
och föda
va'teled
הָאִשָּׁה
kvinna
ha'ishah
וַאֲנַחְנוּ
och vi
va'anacheno
יַחְדָּו
tillsammans
jachedav
שְׁתַּיִם
två -
shetajim-
Tre dagar efter att jag hade fött mitt barn, födde den här kvinnan också ett barn. Vi var ensamma, ingen annan var hos oss i huset, det var bara vi två.
19 הָאִשָּׁה
kvinna
ha'ishah
שָׁכְבָה
ligga ner
shakhevah
En natt dog den här kvinnans son, för hon låg på honom.
20 וַתָּקָם
och stå upp
va'taqam
בְּתוֹךְ
i mitt
be'tvókhe
הַלַּיְלָה
natt
ha'lajelah
וַתִּקַּח
och ta emot
va'tiqach
מֵאֶצְלִי
från med mig
me'etóeli'j
וַאֲמָתְךָ
och tjänarinna din
va'amate'kha
יְשֵׁנָה
sovande
jeshenah
וַתַּשְׁכִּיבֵהוּ
och ligga ner honom
va'tashekive'ho
בְּחֵיקָהּ
i famn henne
be'cheiqa'h
בְּנָהּ
sons henne
bena'h
הִשְׁכִּיבָה
ligga ner
hishekivah
בְחֵיקִי
i famn min
ve'cheiqi'j
Då gick hon upp mitt i natten och tog min son från min sida, medan din tjänarinna sov, och lade honom i sin famn. Men sin döde son lade hon i min famn.
21 וָאָקֻם
och stå upp
va'aqum
בַּבֹּקֶר
i morgon
ba'bóqer
לְהֵינִיק
till amma
le'heiniq
וְהִנֵּה
och se -
ve'hine-
וָאֶתְבּוֹנֵן
och åtskilja
va'etebvónen
בַּבֹּקֶר
i morgon
ba'bóqer
Jag steg upp på morgonen för att amma min son – då var han död! När jag på morgonen tittade närmare upptäckte jag att det inte var min son, den som jag hade fött."
22 וַתֹּאמֶר
och säga
va'tómer
הָאִשָּׁה
kvinna
ha'ishah
הָאַחֶרֶת
en annan
ha'acheret
וּבְנֵךְ
och sons din
o'vene'khe
בְּנֵךְ
sons din
bene'khe
וּבְנִי
och sons min
o'veni'j
וַתְּדַבֵּרְנָה
och tala
va'tedaberenah
לִפְנֵי
till ansikte
li'fenei
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
Då sa den andra kvinnan: "Nej! Min son lever och din son är död." Men den första kvinnan svarade: "Nej, din son är död medan min son lever." Så grälade de inför kungen.
23 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
וּבְנֵךְ
och sons din
o'vene'khe
בְּנֵךְ
sons din
bene'khe
וּבְנִי
och sons min
o'veni'j
Kungen sa: "Den ena säger: 'Det här är min son som lever, och din son är död.' Den andra säger: 'Nej, din son är död och min son lever.' "
24 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
וַיָּבִאוּ
och komma
va'javio
לִפְנֵי
till ansikte
li'fenei
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
Då sa kungen: "Ge mig ett svärd." Man kom med svärdet till kungen
25 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
לִשְׁנָיִם
till två
li'shenajim
הַחֲצִי
hälften
ha'chatói
הַחֲצִי
hälften
ha'chatói
och han sa: "Hugg itu det levande barnet och ge den ena hälften åt den ena kvinnan och den andra hälften åt den andra!"
26 וַתֹּאמֶר
och säga
va'tómer
הָאִשָּׁה
kvinna
ha'ishah
בְּנָהּ
sons henne
bena'h
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
נִכְמְרוּ
uppröras av kärlek
nikhemero
רַחֲמֶיהָ
nåd henne
rachame'ha
בְּנָהּ
sons henne
bena'h
וַתֹּאמֶר
och säga
va'tómer
אֲדֹנִי
herre min
adóni'j
תְּמִיתֻהוּ
dö honom
temitu'ho
Den kvinna som var mor till barnet som levde sa då till kungen, för hennes hjärta brann av kärlek till sonen: "Min herre, ge henne barnet som lever, döda det inte!" Men den andra sa: "Det ska varken vara mitt eller ditt. Hugg ni!"
27 וַיַּעַן
och svara
va'jaan
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
תְמִיתֻהוּ
dö honom
temitu'ho
Då tog kungen till orda och sa: "Ge henne det levande barnet. Döda det inte. Hon är barnets mor."
28 וַיִּשְׁמְעוּ
och höra
va'jishemeo
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
הַמִּשְׁפָּט
rättvisa
ha'mishepat
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
וַיִּרְאוּ
och frukta
va'jireo
מִפְּנֵי
från ansikte
mi'penei
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
בְּקִרְבּוֹ
i inom sig hans
be'qireb'vó
לַעֲשׂוֹת
till göra
la'asvót
מִשְׁפָּט
rättvisa
mishepat's
När hela Israel fick höra talas om domen som kungen hade fällt, häpnade de över kungen, för de såg att Guds vishet fanns i honom så att han kunde skipa rätt.
Färgen på orden markerar hur ovanlig användningen är, ju rödare desto ovanligare.
Färgskala:
1-5
|6-10
|11-50
|51-100
|101-500
|501-1000
|1000+