Och Jakob lyfte sin fot och kom till österns söner.

Och han såg och se, en källa på fältet, och tre flockar med får låg vid den. För från den källan gav de flockarna vatten att dricka. Och stenen över källans öppning var stor.

Och dit samlades alla flockar och de rullade stenen från källans öppning och gav fåren att dricka och lade tillbaka stenen över källans öppning på sin plats.

Jakob frågade dem: "Mina bröder, vilka är ni?" De svarade: "Vi är från Haran."

Då frågade han dem: "Känner ni Laban, Nachors son?" De svarade: "Vi känner honom."

Han frågade dem: "Är det väl med honom?" Och de svarade: "Det är väl, och se, Rakel, hans dotter, kommer med fåren."

Han sa: "Det är fortfarande mitt på dagen och inte tid att samla ihop boskapen. Ge fåren vatten och valla dem."

Men de svarade: "Vi kan inte förrän alla flockar har samlats ihop och de rullar undan stenen från källans öppning, sedan vattnar vi fåren."

Medan han fortfarande talade med dem kom Rakel med sin fars får, för hon vallade dem.

Och det hände att när Jakob såg Rakel, hans morbror Labans dotter, och hans får, kom Jakob nära och rullade undan stenen från källans öppning och gav Labans flock vatten.

Och Jakob kysste Rakel och han höjde sin röst och grät.

Och Jakob berättade för Rakel att han var hennes fars släkting och att han var Rebeckas son. Då sprang hon i väg och berättade det för sin far.

Och det skedde när Laban hörde nyheten om Jakob, hans systers son, att han sprang och mötte honom och omfamnade honom och kysste honom och förde honom till sitt hus. Och han återgav allting för Laban.

Och Laban sa till honom: "Med säkerhet är du mina ben och mitt kött." Och han vistades hos honom i en månads tid.

Och Laban sa till Jakob: "Eftersom du är min släkting, ska du inte tjäna mig för ingenting. Berätta för mig vilken lön jag ska ge dig."

Och Laban hade två döttrar, den äldre hette Leah och den yngre var Rakel.

Och Leahs ögon var svaga men Rakel hade en vacker gestalt och var vacker att se på.

Och Jakob älskade Rakel och han sa: "Jag vill tjäna dig sju år för din yngre dotter Rakel."

Laban svarade: "Det är bättre att jag ger henne till dig än att jag ska ge henne till någon annan man, stanna hos mig."

Så Jakob tjänade sju år för Rakel, men i hans ögon var det bara som några få dagar, på grund av den kärlek han hade till henne.

Sedan sa Jakob till Laban: "Ge mig min hustru, för mina dagar är fyllda, så att jag kan gå in till henne."

Så Laban samlade ihop alla platsens män och gjorde en fest.

Och det skedde på kvällen att han tog sin dotter Leah och förde till honom, och hon kom in till honom.

Och Laban gav sin tjänarinna Zilpah som tjänarinna till sin dotter Leah.