Referenser (190 st)
1 Moseboken (1)
[Nu följer ett nytt stycke, se ; ; ; ; , ; , ; , ; . Här beskrivs Adams, den första generationens, fortsatta historia. I varje led nämns nu sex gånger en sista liten fras "sedan dog han", se , , , , , . Det blir en påminnelse om att döden regerar, se . Den sjunde generationen dog inte, se . Sedan nämns samma fras igen i och .] Detta är boken (skriften; den skrivna redogörelsen) om Adams fortsatta historia (hans genealogi/släkttavla – hebr. ). När Gud skapade människan, gjorde han honom i Guds avbild,
2 Moseboken (4)
Herren sade till Mose: "Skriv ner detta som ett minne i en skrift (bokrulle), och upprepa det i Josuas öron (läs/berätta det för honom), för jag ska utplåna [radera – som ett manuskript som görs ren från skrift] minnet av Amalek under himlarna (ordagrant: 'från under himlarna')." [Detta är första gången som det antyds att Josua är den som kommer efterträda Mose. Skriftrullen kan syfta på Andra Mosebok, eller en annan separat bokrulle. I upprepas denna uppmaning att inte glömma vad amalekiterna gjorde. Att Amaleks minne helt ska utplånas på jorden beskrivs utifrån Guds perspektiv – jag ska utplåna från himlarna. I Predikaren används perspektiven "under solen" () och "under himlarna" (; ) som är det högsta och utgår från Guds tronrum.]
Sedan tog han förbundsakten [hebr. sefer haberit – som nyligen hade skrivits ned, se ] och läste upp den för folket, och de sade: "Allt vad Herren (Jahve) har sagt vill vi göra (agera efter) [följa] och lyda (höra, hörsamma)." [Här i läggs nu även verbet höra/lyda/hörsamma (hebr. shama) till, jmf med . I Israels trosbekännelse Shema Jisrael ("Hör, Israel"), finns samma koppling till att hörsamma och lystra till själva innehållet genom att gensvara, se ; .]
Om du skulle förlåta deras synd ... men om du inte gör det, utplåna mig från boken du skriver i." [Första delen av meningen är inte fullständig, den avslutas inte. Det är en "aposiopesis", som förstärker att det blir en känsloladdad tystnad. Det verkar som om Mose börjar fundera på vad människorna skulle kunna ge tillbaka till Gud om han förlåter deras synd? Eftersom det inte finns någonting vi kan göra för att förtjäna förlåtelse så fortsätter i stället Mose med det andra alternativet – utplåna mig från din bok.]
Herren svarade Mose: "Den som har syndat mot mig ska jag utplåna ur min bok.
4 Moseboken (2)
Och prästen ska skriva denna förbannelse i en bok (bokrulle), och han ska tvätta den i bitterhetens vatten.
därför står det i Herrens (Jahves) stridsbok:
"Vahev i Sofa och dalarna (raviner, wadi),
Arnon
5 Moseboken (11)
Det ska vara så att när han sitter på tronen i sitt kungarike, ska han skriva ner åt sig själv en kopia av denna undervisning (instruktion; hebr. Torah – de fem Moseböckerna) i en egen bok, från den [originalet] som finns hos prästerna, leviterna.
När en man tar en hustru och äktar henne, och det sedan händer att hon inte finner nåd (oförtjänt kärlek) i hans ögon, eftersom han har funnit något oanständigt hos henne och skriver ett skilsmässobrev (hebr. sefer kritot) till henne och ger i hennes hand och skickar ut henne ur hans hus,
och den senare mannen hatar henne och skriver ett skilsmässobrev till henne och ger i hennes hand och skickar ut henne ur hans hus, eller om den senare mannen dör, som tog henne till sin hustru,
Om du inte är noga med att göra (hålla, skydda) undervisningens alla ord som är nedskrivna i denna bok (bokrulle), så att du vördar (respekterar, högaktar) detta ärevördiga (respektingivande, tunga, fantastiska) och strålande (storslagna) namn, Herren (Jahve) din Gud (Elohim),
Även alla sjukdomar och alla plågor som inte är nedskrivna i denna bok med undervisning, dem ska Herren (Jahve) föra fram över dig till dess du tynar bort (går under, förgås, blir utrotad).
Herren (Jahve) ska inte vara villig att förlåta honom, men Herrens (Jahves) vrede och hans nitälskan ska upptändas mot den mannen, och alla förbannelser som är skrivna i denna bok ska läggas på honom, och Herren (Jahve) ska utrota hans namn från under himlarna.
Och Herren (Jahve) ska avskilja honom till ondska, från alla Israels stammar, i enlighet med alla förbundets förbannelser som är skrivna i denna undervisningsbok.
därför upptändes Herrens (Jahves) vrede mot detta land, för att ge dem alla de förbannelser som är skrivna i denna bok,
om du lyssnar till Herren (Jahve) din Guds (Elohims) röst för att hålla (vakta, skydda, bevara) alla budord (klara tydliga befallningar) och förordningar (ordagrant "saker inristat") som är skrivna i denna undervisningsbok, om du vänder dig till Herren (Jahve) din Gud (Elohim) med hela ditt hjärta och med hela din själ.
När Mose hade kommit till slutet av skrivandet av alla ord i boken med undervisning och instruktioner (hebr. Torah) och avslutat arbetet,
"Ta denna bok med undervisning och instruktioner (hebr. Torah) och lägg den vid sidan av Herren din Guds (Jahve Elohims) förbundsark, så att den finns där som ett vittne mot dig.
Josua (7)
Låt inte denna skrift med undervisning (hebr. Torah) [denna instruktionsbok]
lämna din mun.
Begrunda (reflektera över) den [upprepa den lågmält för dig själv] både dag och natt
– så att du noga beaktar och följer (vakar över; ser till att göra) allt som är skrivet i den –
för då ska du lyckas (ordagrant: rusa fram)
på din väg
och du kan agera vist [med insikt och förstånd och ha framgång]. [ har flera parallella uttryck. Verben hör och gör (hebr. shama och asha) upprepas i varje vers. Hebreiskan har inte ordet "och" mellan dessa ord, vilket knyter dem ännu tätare tillsammans som en enhet – beakta och följ. Höger/vänster hör ihop med dag/natt och "vart du än går" hör ihop med "din väg". Begrunda (hebr. hagah) innebär att mumla och tala för sig själv i en låg ton, se även . Ordet "meditera" skulle också kunna användas, men eftersom det ofta förknippas med österländsk religion är det viktigt att lyfta fram Skriftens uppmaning att enbart livnära sig på Guds Ord, se ; , .]
som Mose, Herrens (Jahves) tjänare, befallt Israels söner, som det är skrivet i boken med Moses undervisning [Torah – de fem Moseböckerna], ett altare av ohuggna stenar, varpå man inte använt något järn, och de offrade brännoffer till Herren på det och offrade shalomoffer (gemenskapsoffer).
Därefter läste han alla de ord från Mose undervisning (Torah), välsignelsen och förbannelsen [], enligt allt det som är skrivet i boken med undervisning (Torah).
Och solen stod stilla
och månen stannade
till dess landet hade hämnats på alla sina fiender. Är inte detta skrivet (nedtecknat) i Jashars ["den rättfädiges"] bok? [Jashars bokrulle omnämns igen i och även i den grekiska översättningen av . Händelsen här var något extraordinärt som även skrevs ner i andra sekulära krönikor. Än har inga kopior av den hittats. Jashar betyder "rättfärdig" så bokens namn är den rättfärdiges bokrulle.] Och solen stannade mitt på himlarna [ordagrant på halva himlarna] och hade ingen brådska med att gå ner på en hel dag.
Och männen gick och passerade genom landet och beskrev det med städerna i sju delar i en bok och de kom tillbaka till Josua, till lägret i Shilo.
Därför ska ni vara mycket starka (fasta, säkra, tappra) och hålla (vakta, skydda, bevara) och göra allt som är skrivet i boken med Moses undervisning (hebr. Torah), så att ni inte viker av därifrån till höger eller till vänster,
Och Josua skrev dessa ord i boken med Guds undervisning (Torah), och han tog en stor sten och satte upp den där under eken vid Herrens (Jahves) helgedom.
1 Samuelsboken (1)
Sedan talade Samuel om påbuden (de bindande juridiska besluten) om kungen för folket, och skrev det i en bok och lade den inför Herrens (Jahves) ansikte. Och Samuel sände iväg hela folket, var man till sitt hus.
2 Samuelsboken (3)
och sade för att lära Judas söner [denna klagosång som fick namnet] "Bågen". [Orsaken till namnet kan bero på att Saul blev sårad av pilar, se , eller omnämnandet av "Jonatans båge", se . Se även . En del tolkar det som att David lärde judaiterna att bli skickliga i bågskytte.] Se, den är skrivet i Jashars bok:
Följande morgon skrev David ett brev till Joav och sände det i Orijas hand.
I brevet skrev han så här: "Ställ Orija i frontlinjen där striden är som hetast och dra dig tillbaka från honom så att han blir slagen och dör."
1 Kungaboken (16)
Vad mer som är att säga om Salomo och allt som han gjorde och hans vishet, det finns skrivet i Salomos gärningars bok (Salomos krönika).
Vad mer finns om Jerovams gärningar, hur han krigade och hur han regerade det är skrivet i Israels kungars krönika.
Vad mer finns om Rechavams gärningar, och allt vad han gjorde det är skrivet i Juda kungars krönika.
Vad mer finns om Avijams gärningar, och allt vad han gjorde det är skrivet i Juda kungars krönika. Och det var krig mellan Avijam och Jerovam.
Vad mer finns om Asas gärningar, och all hans styrka, och vad han gjorde och alla städer som han byggde det är skrivet i Juda kungars krönika. Men när han var gammal blev han sjuk i sina ben.
Vad mer finns om Nadavs gärningar, och allt vad han gjorde det är skrivet i Israels kungars krönika.
Vad mer finns om Baashas gärningar, och vad han gjorde och hans styrka det är skrivet i Israels kungars krönika.
Vad mer finns om Elas gärningar, och allt som han gjorde det är skrivet i Israels kungars krönika.
Vad mer finns om Zimris gärningar, och hans förräderi som han gjorde, det är skrivet i Israels kungars krönika.
Vad mer finns om Omris gärningar, och vad han gjorde och den styrka som han visade, det är skrivet i Israels kungars krönika.
Och hon skrev brev i Ahavs namn och förseglade det med hans sigill och sände brevet till de äldste och till de förnäma som var i staden och som bodde med Navot.
Det hon skrev i brevet var:
"Utlys en fasta och sätt Navot vid folkets huvud (på honnörsplatsen),
Och stadens män, de äldste och de förnäma som bodde i staden gjorde som Izevel (Isebel) hade sänt till dem i enlighet med det som var skrivet i brevet som hon hade sänt till dem.
Och vad mer Achav sade och allt som han gjorde och elfenbenshuset som han byggde och alla städer som han byggde är nedskrivet i Israels kungars krönika.
Och vad mer Jehoshafat gjorde och hans makt som han visade och hur han krigade, det är nedskrivet i Juda kungars krönika.
2 Kungaboken (44)
Resten av Achazejahos förehavanden som han gjorde, är de inte skrivna i Israels kungars krönika?
Arams kung svarade: "Gå nu och jag ska sända ett brev till kungen i Israel." Och han gick och tog med sig 10 talenter [motsvarar 340 kg] silver och 6 000 siklar [motsvarar 70 kg] guld och 10 ombyten dräkter.
Och han gav brevet till Israels kung och sade: "Nu när detta brev har kommit till dig, se, jag har sänt Naaman min tjänare till dig för att du ska bota honom från hans hudsjukdom."
Och det hände när Israels kung hade läst brevet, att han rev sönder sina kläder och sade: "Är jag Gud (Elohim), att döda och göra levande, att denne man sänder efter mig för att bota en man från hans hudsjukdom? Men betänk, jag ber dig, och se hur han söker en anledning mot mig."
Vad mer finns om Jorams gärningar, och allt vad han gjorde det är skrivet i Juda kungars krönika.
Och Achav hade 70 söner i Samarien. Och Jehu skrev brev och sände till Samarien, till Jizreels ledare, till de äldste och till dem som förde upp Achavs söner och sade:
"Och nu, så snart detta brev kommer till er, och ser att era herrars söner är med er och där är med er vagnar och hästar och befästa städer och rustningar,
Och han skrev ett brev en andra gång till dem och sade: "Om ni är på min sida och om ni lyssnar till min röst, ta er huvudena av männen av er herres söner och kom till mig i morgon vid denna tid."
Och kungens söner som var 70 personer var med stadens stora män som förde upp dem.
Och det skedde när brevet kom till dem att de tog kungens söner och slog dem 70 män, och lade deras huvuden i korgar och sände dem till honom i Jizreel.
Vad mer finns om Jehus gärningar, och allt vad han gjorde och hela hans styrka det är skrivet i Israels kungars krönika.
Vad mer finns om Jehoashs gärningar, och allt vad han gjorde det är skrivet i Juda kungars krönika.
Vad mer finns om Jehoachaz gärningar, och allt vad han gjorde och hans styrka det är skrivet i Israels kungars krönika.
Vad mer finns om Joash gärningar, och vad han gjorde och hans styrka varmed han stred mot Amatsija, Juda kung, det är skrivet i Israels kungars krönika.
Men han dödade inte sönerna till mördarna i enlighet med det som är skrivet i boken med Mose undervisning, som Herren (Jahve) befallde och sade: "Fäderna ska inte dödas för sina söners skull, inte heller ska sönerna dödas för sina fäders skull. Utan var och en ska dödas för sina egna överträdelser." []
Vad mer finns om Jehoashs gärningar, och vad han gjorde och hans styrka och hur han stred med Amatsjaho, Juda kung det är skrivet i Israels kungars krönika.
Vad mer finns om Amatsjahos gärningar, det är skrivet i Juda kungars krönika.
Vad mer finns om Jerovams gärningar, och allt vad han gjorde och hans styrka, hur han stred och hur han återvann Damaskus och Chamat till Juda i Israel, det är skrivet i Israels kungars krönika.
Vad mer finns om Azarjahos (Azarjas/Ussias) gärningar, och allt vad han gjorde, det är skrivet i Juda kungars krönika.
Vad mer finns om Zecharjas gärningar, det är skrivet i Israels kungars krönika.
Vad mer finns om Shallums gärningar, och hans sammansvärjning som han gjorde det är skrivet i Israels kungars krönika.
Vad mer finns om Menachems gärningar, och allt vad han gjorde det är skrivet i Israels kungars krönika.
Vad mer finns om Peqachjas gärningar, och vad han gjorde, se det är skrivet i Israels kungars krönika.
Vad mer finns om Peqachs gärningar, och vad han gjorde, se det är skrivet i Israels kungars krönika.
Vad mer finns om Jotams gärningar, och allt vad han gjorde det är skrivet i Juda kungars krönika.
Vad mer finns om Achaz gärningar, och vad han gjorde det är skrivet i Juda kungars krönika.
Och Hiskia tog emot brevet från budbärarnas hand och läste det. Och Hiskia gick upp till Herrens (Jahves) hus och bredde ut det inför Herrens (Jahves) ansikte.
Vid den tiden skickade Berodach-Baladan, Baladans son Babels kung, ett brev och en gåva till Hiskia för han hade hört att Hiskia blivit sjuk.
Vad mer finns om Hiskias gärningar och hans styrka och hur han gjorde dammen och kanalen (Hiskias tunnel) och förde in vatten i staden, det är skrivet i Juda kungars krönika.
Vad mer finns om Manasses gärningar, och allt vad han gjorde och hans synder som han begick det är skrivet i Juda kungars krönika.
Vad mer finns om Amons gärningar som han gjorde, det är skrivet i Juda kungars krönika.
Och Chilkijaho, översteprästen sade till Shafan, skrivaren: "Jag har funnit Torah-rullen i Herrens (Jahves) hus." Och Chilkijaho gav skriftrullen till Shafan och han läste den.
Och Shafan skrivaren, berättade för kungen och sade: "Chilkijaho, prästen har gett mig en skriftrulle." Och Shafan läste den inför kungens ansikte.
Och det skedde när kungen hörde orden i skriftrullen att han rev sönder sina kläder.
"Gå och fråga Herren (Jahve) för mig och för folket och för hela Juda angående orden i denna bok som är funnen, för Herrens (Jahves) vrede är stor som är upptänd mot oss, eftersom våra fäder inte har lyssnat till denna boks ord till att göra allting som är skrivet i den om oss."
Så säger Herren (Jahve): Se, jag ska föra ondska till denna plats och över dess invånare, alla skriftrullens ord som Juda kung har läst,
Och kungen gick upp till Herrens (Jahves) hus och alla Juda män och alla Jerusalems invånare med honom och prästerna och profeterna och hela folket både små och stora, och han läste i deras öron alla förbundsbokens ord som hade hittats i Herrens (Jahves) hus.
Och kungen stod på en plattform och skar ett förbund inför Herrens (Jahves) ansikte att vandra efter Herren (Jahve) och till att hålla (vakta, skydda, bevara) hans budord (tydliga befallningar) och hans stadgar (vittnesbörd) och hans förordningar (ordagrant "saker inristat") med hela sitt hjärta och hela sin själ till att stå upp för (befästa, bevara och bekräfta) förbundets ord som är skrivet i denna bok. Och hela folket bekräftade (stod upp för) förbundet.
Och kungen befallde hela folket och sade: "Fira Pesach (påsk) till Herren (Jahve) er Gud (Elohim) som det står skrivet i denna förbundsbok."
Och även de som spådde genom medier och spiritister och husgudar (terafimer) och avgudar och alla avskyvärda ting som sågs i Juda land och i Jerusalem, tog Joshijaho bort, för att befästa undervisningens ord som var skrivna i skriftrullen som Chilkijaho, prästen fann i Herrens (Jahves) hus.
Vad mer finns om Joshijahos gärningar, och vad han gjorde det är skrivet i Juda kungars krönika.
Vad mer finns om Jehojaqims gärningar, och allt vad han gjorde det är skrivet i Juda kungars krönika.
1 Krönikeboken (1)
Hela Israel blev upptecknat i släktregister, och de finns uppskrivna i boken om Israels kungar. [Syftar på officiella listor på namn och familjer som förvarades i arkiv. Användes för beskattning och militärtjänst.] Juda fördes bort för sin otrohets skull i fångenskap till Babel.
2 Krönikeboken (23)
Vad som mer finns att säga om Asa, om hans första tid och om hans sista, det är skrivet i boken om Juda och Israels kungar.
Dessa undervisade i Juda och hade Herren (Jahve)s lagbok med sig. De reste omkring till alla Juda städer och undervisade folket.
Vad som mer finns att säga om Joshafat, om hans första tid och om hans sista, det är skrivet i Jehus, Hananis sons, krönika som är upptagen i boken om Israels kungar.
Vad beträffar Joashs söner och de många profetior som förkunnades mot honom och hur Guds hus återupprättades, det är skrivet i "Utläggning av Kungaboken". Hans son Amasja blev kung efter honom.
Och Jojada tog åt honom två hustrur, och han fick söner och döttrar.
När de drog bort från honom – de lämnade honom kvar svårt sjuk – gaddade hans tjänare ihop sig mot honom, därför att han hade utgjutit prästen Jojadas söners blod, och de dödade honom på hans bädd. Det blev hans död, och man begravde honom i Davids stad. Men man begravde honom inte i kungagravarna.
Vad som mer finns att säga om Jotam, om alla hans krig och annat han företog sig, det är skrivet i boken om Israels och Juda kungar.
Vad som mer finns att säga om honom och om allt som han företog sig, om hans första tid såväl som om hans sista, det är skrivet i boken om Juda och Israels kungar.
Han skrev också ett brev för att håna Herren, Israels Gud, och sade om honom: "Lika lite som de gudar som dyrkas av folken i de andra länderna har kunnat rädda sina folk ur min hand, lika lite ska Hiskias Gud kunna rädda sitt folk ur min hand."
Vad som mer finns att säga om Hiskia och om hans gudfruktiga gärningar, det är skrivet i "Profeten Jesajas, Amots sons, syner", i boken om Judas och Israels kungar.
När de tog ut pengarna som hade flutit in till Herrens (Jahves) hus, fann prästen Hilkia Herrens (Jahves) lagbok som hade blivit given genom Mose.
Då sade Hilkia till skrivaren Shafan: "Jag har funnit lagboken i Herrens (Jahves) hus." Hilkia gav boken åt Shafan.
Shafan bar boken till kungen och lämnade sin redogörelse till honom. Han sade: "Dina tjänare har gjort allt som de har fått i uppdrag att göra.
Skrivaren Shafan sade också till kungen: "Prästen Hilkia har gett mig en bok." Och Shafan läste ur den inför kungen.
"Gå och fråga Herren (Jahve) för mig och för dem som är kvar av Israel och Juda om det som står i den bok som man nu har funnit. Herrens (Jahves) vrede är stor, och den är utgjuten över oss, därför att våra fäder inte har hållit Herrens (Jahves) ord och inte har gjort allt som är föreskrivet i denna bok."
Så säger Herren: Se, över denna plats och över dem som bor här ska jag låta olycka komma, alla de förbannelser som är skrivna i den bok som man har läst för Juda kung.
Och kungen gick upp i Herrens (Jahves) hus med alla Juda män och Jerusalems invånare, med prästerna och leviterna och allt folket, från den störste till den minste. Han läste upp för dem allt som stod i förbundsboken som man hade funnit i Herrens (Jahves) hus.
Och kungen steg fram på sin plats och slöt inför Herrens (Jahves) ansikte det förbundet att de skulle följa Herren (Jahve) och hålla fast vid hans bud, hans vittnesbörd och stadgar av hela sitt hjärta och av hela sin själ och göra efter förbundets ord, som var skrivna i denna bok.
Och de avskilde brännoffersstyckena och delade ut dem åt folket efter deras familjer, för att de skulle offra dem åt Herren, så som det var föreskrivet i Mose bok. På samma sätt gjorde de också med tjurarna.
och om annat som han företog sig under sin första tid såväl som under sin sista, det är skrivet i boken om Israels och Juda kungar.
Vad som mer finns att säga om Jehojaqim och om de avskyvärda ting han gjorde och vad som i övrigt blev funnet hos honom, det är skrivet i boken om Israels och Juda kungar. Hans son Jehojachin (Jojakin) blev kung efter honom.
Esra (4)
så att det kan efterforskas i dina fäders krönikor. Du ska då i dessa krönikor finna att denna stad har varit en upprorisk stad, till skada för kungar och länder. Sedan gammalt har det där anstiftats oroligheter, och därför har också denna stad förstörts.
Då gav kung Darejavesh sin befallning, och man gjorde efterforskningar i arkiven som fanns i skattkammaren i Babel.
De insatte prästerna efter deras skiften och leviterna efter deras avdelningar [exakta detaljer ges i ] till att förrätta Guds tjänst i Jerusalem, så som det var föreskrivet i Moses bok. [Här avslutas den arameiska sektionen som började i , är hebreiska.]
Nehemja (9)
Därför lade min Gud (Elohim) på mitt hjärta att samla ihop furstarna, ledarna och folket så att de kunde bli räknade efter sina släkter. Jag fann en bok med släkterna över dem som kom upp i det första (återvändandet) och däri fann jag skrivet:
Allt folket samlades som en man på den öppna platsen framför vattenporten. De talade till Esra, den skriftlärde, att han skulle ta fram boken (skriftrullen) med Moses undervisning, som Herren (Jahve) hade fastställt för Israel.
Han läste därur framför den stora öppna platsen framför vattenporten från tidig morgon till mitt på dagen i närvaro av män och kvinnor och de som kunde förstå. Öronen hos hela folket var uppmärksamma på undervisningen i boken (rullen).
Esra öppnade boken (skriftrulle) i hela folkets åsyn, eftersom han stod ovanför folket, och när han öppnade den reste sig hela folket upp. [Att ställa sig var ett sätt att visa respekt, se .]
De läste tydligt ur skriftrullen, ur Guds undervisning, och förklarade [översatte] innebörden så att man förstod det som lästes. [Troligtvis översattes den hebreiska texten till arameiska, se .]
Esra läste ur Guds undervisning (Torah) varje dag, från första dagen till den sista. De firade högtiden i sju dagar, och på den åttonde dagen hölls en högtidsförsamling [helgdag utan arbete, se ] som det var föreskrivet.
De reste sig från sin plats, och man läste ur Herren (Jahves), deras Guds, Torah-rulle [Moseböckerna] under en fjärdedel av dagen [tre timmar, se ]. Nästa fjärdedel [under tre timmar] bekände de sina synder och tillbad Herren (Jahve) sin Gud (Elohim).
Huvudmännen för Levi barns familjer är upptecknade i krönikeboken [] ända till Johanans, Eljashibs sons tid. [Han var överstepräst i Jerusalem och omnämns i ett brev från egyptiska Elefantine daterat till 408 f.Kr., se även .]
Den dagen läste man ur Moses bok för folket. Där fann man skrivet [] att ingen ammonit eller moabit någonsin skulle få komma in i Guds församling,
Ester (11)
Han sände ut brev till alla kungliga provinser, till varje provins med dess egen skrift och till varje folkslag på dess eget språk, så att varje man skulle vara herre i (ansvarig för) sitt eget hus (område) och tala sitt eget folks språk. [Den grekiska historikern Herodotos beskriver hur perserna snabbt kunde skicka brev genom att använda en ny häst och ryttare för varje dagsresa.]
När saken undersöktes fann man att det var så och de blev båda (Bigtan och Teresh) hängda på träd (spetsade på pålar), och det skrevs in i kungens krönika.
Brev skickades med kurirer till alla kungens provinser, att fördärva, slakta och förgöra alla judar, både unga och gamla, små barn och kvinnor, på en dag på den trettonde dagen i den tolfte månaden som är månaden Adar, och ta deras ägodelar som byte.
Den natten kunde kungen inte sova. Han befallde att man skulle ta fram boken med krönikorna och den lästes för kungen. [Här fanns alla domstolsbeslut och viktiga händelser noterade i kronologisk ordning.]
Hon sade: "Om det behagar kungen och jag har funnit nåd (oförtjänt kärlek – hebr. chen) i hans ögon, och om denna sak verkar riktig för kungen och om jag behagar hans ögon, låt det bli skrivet ett brev som återkallar beslutet av Haman, son till Hammedata, agagiten, som han skrev för att förgöra judarna som finns i alla kungens provinser,
De skrev i kung Ahasveros (Xerxes) namn och förseglade varje brev med kungens ring. De sände breven med ryttare som red på snabba hästar som användes i kungens tjänst och var särskilt uppfödda (avlade) för sin snabbhet.
Mordochaj skrev ner dessa ting och skickade brev till judarna som befann sig i alla kung Ahasveros (Xerxes) provinser, både nära och fjärran,
men när hon (Ester) kom inför kungen, befallde han (kungen) genom brev att hans (Hamans) onda råd som han hade föreslagit mot judarna skulle återvända över hans eget huvud, och att han och hans söner skulle hängas på träpålar (galgar).
Och han skickade runt brevet till alla judar, till de 127 provinserna i kung Ahasveros (Xerxes) kungarike, med ord om frid (shalom, all slags välgång) och sanning,
Esters befallning bekräftade firandet av Purim och det skrevs i boken.
Och allt han gjorde i sin makt och myndighet och den fulla summan av Mordochajs storhet, hur kungen befordrade honom, är nedskrivet i Mediens och Persiens kungars krönikor [; ].
Job (2)
Vem [skulle kunna se till] att mitt prat (mina ord – hebr. milah) skrevs ner?
Vem [skulle kunna se till] att de graverades i en rulle [papyrus eller brons],
Vem ger till mig, lyssnar till mig, se mitt märke (avtryck, signatur, autograf).
Låt den Allsmäktige (Shaddaj) svara (se, uppmärksamma) mig.
Och bevisa i skrift en man, min motståndare.
Psaltaren (3)
Därför säger jag:
"Här är jag [jag kommer som jag är och överlämnar mig till dig].
I bokrullen står vad jag ska göra.
Låt dem raderas ur Livets bok
och låt dem inte bli upptecknade bland de rättfärdiga.
såg dina ögon min omformade kropp (ihoprullad, hopvikt) [inte ännu utvecklad, dvs. när jag bara var ett embryo].
Alla mina dagar var uppskrivna i din bok [livets bok, se ]
innan de tog form, innan någon av dem hade kommit.
Predikaren (1)
Och dessutom min son, låt varna dig, det finns inget slut på bokskrivandet, och mycket studerande tröttar ut köttet (kroppen).
Jesaja (12)
Och synen av allt detta har kommit till er som skrivna ord som är förseglade, som man ger till någon lärd och säger: "Läs detta, jag ber dig" och han svarar: "Jag kan inte, för det är förseglat."
och skriften ges till den som inte är lärd och man säger: "Läs detta, jag ber dig" och han svarar: "Jag kan inte, för jag är inte lärd (läskunnig)."
De döva ska höra orden när man läser från bokrullen,
och de blindas ögon ska se genom djupt mörker.
Gå nu och skriv för dem på lertavlor
och rista in det i en skriftrulle (bok)
så att det finns till kommande dagar
för alltid och evigt.
Och alla himlarnas härskaror ska förmultna,
och himlarna ska rullas ihop som en bokrulle,
och alla deras härförare ska vissna (förtorka), som löv från vinstocken vissnar [och faller ner]
och vissnande [löv; skrumpnande frukt] från fikonträdet.
[Här antyds hur de många dimensionerna i himlarna ska rullas ihop, se .]
Utforska Herrens (Jahves) bokrulle och läs: Ingen av dessa ska saknas,
ingen ska vara utan sin maka,
för min mun har befallt
och dess Ande (andedräkt) har samlat dem.
Hiskia tog emot brevet från budbärarens hand och läste det, och Hiskia gick upp till Herrens (Jahves) hus och bredde ut det inför Herrens (Jahves) ansikte.
Vid den tiden sände Babels kung Merodach-Baladan, Baladans son, ett brev och en gåva till Hiskia, för han hörde att han blivit sjuk och hade tillfrisknat.
Så säger Herren: "Var är din mors skilsmässobrev som jag har sänt iväg henne med?
Eller till vem av mina fordringsägare har jag sålt dig?
Se, för dina överträdelser blev du såld,
och för dina synder skickades din mor iväg.
Jeremia (26)
Och jag såg, eftersom Israel har tagit alla tillfällen att avfalla i äktenskapsbrott har jag förskjutit henne och gett henne skilsmässobrev. Likväl har inte hennes bedrägliga syster Juda fruktat, utan även hon har ägnat sig åt prostitution.
Och jag ska föra upp över landet alla mina ord som jag har talat mot det, allt som är skrivet i denna bok som Jeremia har profeterat mot alla folkslag.
Och detta är brevets ord som profeten Jeremia sände från Jerusalem till återstoden av fångarnas äldste och till prästerna och till profeterna och till hela folket som Nebukadnessar hade fört bort i fångenskap från Jerusalem till Babel,
Så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot), Israels Gud, han säger: Eftersom du har sänt brev i ditt eget namn till hela folket som är i Jerusalem och till Tsefanja, Maasejas son, prästen, och till alla präster och sagt:
Och Tsefanja, prästen läste detta brev i öronen på Jeremia, profeten.
Så säger Herren (Jahve) Israels Gud (Elohim): Skriv åt dig alla ord som jag har talat till dig i en bok.
Och jag signerade köpekontraktet och förseglade det och kallade på vittnen och vägde upp silvret åt honom på vågen.
Och jag tog köpekontraktet för köpet, både det som var förseglat med villkoren och det som var öppet.
och jag gav köpekontraktet för köpet till Baroch [Jeremias skrivare, se ], Nerijas son från Machseja, i närvaro av Chanamel, min farbrors son, och i närvaro av vittnena som undertecknat köpeavtalet inför alla judar som satt på vaktgården.
Så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot), Israels Gud: Ta dessa överenskommelser, detta köpekontrakt, både det som är förseglat och detta som är öppet, och lägg dem i ett lerkärl så att de bevaras många dagar.
Och när jag gett köpekontraktet till Baroch, Nerijas son, bad jag till Herren (Jahve) och sade:
Man ska köpa fält för silver och skriva under köpekontrakt och försegla dem och kalla på vittnen i Benjamins land och på platserna runt Jerusalem och i Juda städer och i bergslandets städer och i Låglandets städer och i städerna i söder, för jag ska låta deras fångna återvända förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
"Ta dig en bokrulle och skriv i den alla de ord som jag har talat mot Israel och mot Juda och mot alla folkslag, från den dag jag [först] talade till dig, från Joshijahos dagar och till denna dag.
Och Jeremia kallade på Baroch, Nerijas son, och Baroch skrev från Jeremias mun alla Herrens (Jahves) ord som han hade talat till honom på en bokrulle.
Och Baroch, Nerijas son, gjorde allt som profeten Jeremia befallde honom, läste i skriftrullen Herrens (Jahves) ord i Herrens (Jahves) hus.
Och Baroch läste i skriftrullen Jeremias ord i Herrens (Jahves) hus i Gemarjahos, skrivaren Shafans sons, kammare, på den övre gården i ingången till den nya porten i Herrens (Jahves) hus, i öronen på hela folket.
Och när Michajaho, Gemarjahos son, Shafans son, hörde alla Herrens (Jahves) ord från hela bokrullen,
Och Michajaho redovisade för dem alla de ord som han hade hört när Baroch läste skriftrullen i folkets öron.
Och Baroch sade till dem: "Han uttalade alla dessa ord för mig med sin mun och jag skrev dem med bläck i bokrullen."
Och Jeremia tog en annan bokrulle och gav den till skrivaren Baroch, Nerijas son, som skrev i den från Jeremias mun alla bokens ord som Jehojaqim, Juda kung hade bränt i eld, och bredvid dem lades många liknande ord till.
Ordet som profeten Jeremia talade till Baroch, Nerijas son när han skrev dessa ord i en bok vid Jeremias mun, i det fjärde året till Jehojaqim, Joshijahos son, Juda kung, han sade:
Och Jeremia skrev i en bok allt det onda som ska komma över Babel, alla dessa ord som är skrivna om Babel.
Och det ska ske när du har gjort slut på läsandet av denna bok att du ska binda en sten vid den och kasta den mitt i Eufrat,
Hesekiel (1)
Sedan tittade jag och såg en hand som sträcktes ut mot mig, och i den låg en bokrulle.
Daniel (6)
De skulle inte ha någon kroppslig defekt [vara i god fysisk hälsa] och vara vackra att se på. De skulle kunna tillägna sig all slags lärdom, vara kloka, ha lätt för att lära och vara dugliga att tjäna i kungens palats. De skulle få undervisning i kaldéernas språk [kilskriftsspråket akkadiska som används på lertavlor och arameiska som var det nya världsspråket] och litteratur. [Daniel och hans vänner var av kunglig släkt och hade växt upp i Jerusalem. De var i yngre tonåren när de tillfångatogs och deporterades till Babylon, en resa på 150 mil som tog 3-4 månader till fots med karavan. Historiska dokument visar att åldern för högre utbildning var 14 år i Babylon. Beskrivningen av Daniels långa liv i Babylon bekräftar att han måste ha varit ung när han fördes bort, se .
Väl framme i Babylon kan Daniel och hans vänner ha blivit kastrerade. Det som talar för det är att detta var vanligt bland kungens tjänare vid den här tiden. Det nämns heller aldrig att Daniel gifte sig och fick några barn. I Jesajas profetia, som skrevs 100 år innan dessa händelser, varnar han för att kärlen skulle plundras och ättlingar till kungahuset föras bort och bli eunucker i Babylon, se . I Jesaja 56, som rör återvändande judar, tas just eunucker utan barn upp som en speciell grupp, se . Dessa bibliska referenser har gjort att denna uppfattning är vanlig inom judendomen. Det som talar emot är att det inte uttryckligen nämns att Daniel blev kastrerad. De skulle vara "utan defekt", se , vilket tvärtom kan tala för att de inte var kastrerade. Det hebreiska ordet för eunuck, "saris", har också flera betydelser. Det kan betyda kastrerad man men också högt uppsatt ledare. Potifar i Egypten var en "saris" som var gift, se ; ; ; .]
Gud gav dessa fyra unga män kunskap, förmågan att studera och lära sig från skrifter och vishet. Daniel [hade även en övernaturlig gåva, han] förstod också alla slags syner och drömmar. [Varje god gåva kommer från Gud, se .]
En flod av eld strömmade ut,
från hans närvaro.
Tusen gånger tusen tjänade honom,
och tiotusen gånger tiotusen stod redo att tjäna honom.
Han satte sig ner för att döma,
och böcker öppnades.
Under Dareios första år som kung läste jag, Daniel, skrifterna [bl.a. Jeremia, Jesaja, Moseböckerna och Psaltaren]. Jag lade märke till Herrens ord till profeten Jeremia att antalet år som Jerusalem ska ligga i ruiner hade förutsagts. Det var 70 år. [Profeten Jesaja nämner Kyros vid namn två hundra år tidigare, se ; . Jeremia hade profeterat om det judiska folkets 70-åriga fångenskap i Babylon, se . Den första profetian kom 605 f.Kr., samma år som Daniel och hans vänner blev bortförda till Babylon, se . Daniel hade säkert sett och hört Jeremia predika i Jerusalem innan han som tonåring deporterades till Babylon.
Jeremia är kvar i Jerusalem och skriver flera brev till sina landsmän i Babylon. I ett brev, troligen skrivet inte så långt efter att Jerusalem erövrats 597 f.Kr., se , påminner han om att när 70 år har gått för Babel ska judarna föras tillbaka till sitt land och att Gud vill ge dem frid, en framtid och ett hopp, se . När Daniel nu läser dessa skrifter har han varit i Babylon i 66 år. Daniel inser att det bara är några år kvar innan det Jeremia profeterat ska ske. Det visar sig att samma år som Daniel skriver detta kommer Kyros tillåta judarna att återvända, och en första grupp reser så småningom tillbaka för att bygga upp templet. Uppmaningen till bön i är en av anledningarna till att Daniel börjar be när han läst detta. Senare kommer även Sakarja att referera till en 70-årsperiod från templets förstörelse 586 f.Kr. fram tills det var uppbyggt igen och invigdes 516 f.Kr.
Det är intressant att se Daniels syn på skrifterna. Redan på 500-talet f.Kr. refererar han till Jeremia som Guds ord. Han citerar även från Moseböckerna och Psaltaren i sin bön. Se också . Jeremia hade förutsagt 70 års fångenskap, och Daniel trodde på ett bokstavligt uppfyllande av det profetiska ordet.]
På den tiden ska [ängeln] Mikael stå upp (träda fram), den store [himmelska] fursten som står som försvarare för dina landsmän [det judiska folket]. Det kommer en tid av nöd (svårigheter) [här på jorden], som inte har haft sin like ända från den dag då folken blev till och fram till den tiden. Men på den tiden ska ditt folk bli frälst, alla som är skrivna i boken [Livets bok, ; ].
Men du Daniel, bevara dessa ord (skriv inte mer nu, ordagrant "avsluta orden") och försegla denna skrift till ändens tid. Många ska röra sig fram och tillbaka [kan syfta på ökat resande, eller att många ska söka i boken], och kunskapen ska bli stor. []
Nahum (1)
Budskap (profetord, börda) om Nineve [Assyriens huvudstad]. Boken med elkoshiten Nahums syner.
Malaki (1)
Men de som fruktar (vördar) Herren (Jahve) har talat med varandra och Herren (Jahve) har lagt märke till dem och lyssnat. Och en bokrulle till åminnelse blev skriven inför honom, för dem som vördar Herren (Jahve) och dem som tänkte på, kom ihåg hans namn.
bokrulle
