2091 – זָהָב (zahav)

guld


Typ:
Hebreiska: זָהָב (zahav)
Ursprung: from an unused root meaning to shimmer
Användning: 412 ggr i GT

Engelsk översättning

gold
gold(-en), fair weather

Engelsk beskrivning

1) gold
1a) as precious metal
1b) as a measure of weight
1c) of brilliance, splendour (fig.)


Fler lexikon

BlueletterBible.org
BibleHub.com

Passager (412 st)



Den första heter Pishon [betyder tillväxt],
    det är den som flyter runt hela landet Havia, där det finns guld,
och landets guldet är gott (vackert, av hög kvalité). Där finns också bdelliumharts [antagligen en sorts vitaktig pärla] och onyxsten [ädelsten]. [Guld är det första metallen som nämns i Bibeln. Här även tillsammans med ordet för gott (hebr. tov). Detta är det första som kallas "gott" sedan skapelsen (1 Mos 1:4, 10, 12, 18, 21, 25 31). Genom alla tider har just guld ansetts vara den mest värdefulla metallen. Färgen på mannat, som troligtvis var vitaktigt, jämfördes med Bdelliumharts, se 4 Mos 11:7.]
Abram var mycket rik på boskap, silver och guld. [Bibelhebreiskan har inget ord för att äga, istället används uttryck som "det finns till honom" osv. I vers 1 används asher lo som ordagrant betyder "som till honom". Det avser inte ett formellt och absolut ägande, utan är snarare ett lån och förvaltarskap.]
När kamelerna hade druckit klart tog mannen fram en guldring som vägde en halv shekel och två armband till hennes händer som vägde 10 shekel i guld.
Herren (Jahve) har välsignat min herre rikligt och han har blivit stor. Han har gett honom småboskap och boskapshjordar (av nötkreatur), silver och guld och tjänare och tjänarinnor och kameler och åsnor.
Tjänaren tog fram juveler av silver och juveler av guld och vackra kläder och gav till Rebecka, han gav också dyrbara ting till hennes bror och hennes mor.
Farao tog sin signetring från sin hand och satte den på Josefs hand och klädde honom i praktfulla dräkter av fint linne och satte en guldkedja runt hans hals. [Istället för fängelsekläder får Josef fina linnekläder. Två gånger hade han förlorat sin mantel, nu får han en ny. Istället för fängelset järnkedjor (Ps 105:18) får han nu kedjor av guld!]
Se, pengarna som vi fann överst i våra säckar har vi fört tillbaka från Kanaans land, hur skulle vi då kunna stjäla silver och guld ur din herres hus?
Varje [hebreisk] kvinna ska fråga sin [egyptiska] grannfru, och andra kvinnor som råkar vara i hennes hus, efter föremål av silver guld och även kläder. Dessa ska ni klä era söner och döttrar med. På det sättet ska ni plundra egyptierna [på det som tillhör er, det som undanhållits er genom slaveriet]."
Tala nu in i folkets öra och låt varje man bland er begära av sin granne, och varje kvinna av sin grannfru, juveler av silver och juveler av guld.
På det viset gjorde Israels söner (folk) i enlighet med Mose ord. De bad egyptierna om föremål av silver och guld och kläder.
Ni ska inte göra – vid sidan av mig –
    gudar av silver
    eller gudar av guld,
det ska ni inte göra åt er. [I ett kiastiskt mönster repeteras det inledande budordet att inte ha andra gudar vid Guds sida, se 2 Mos 20:3‑5. Det är inte bara detta budord som åsyftas, utan det blir som en titel för hela undervisningen ovan med de tio budorden. Bibeln visar att det finns både saker som inte ska göras och saker som ska göras när det gäller offer. Nu i vers 24 följer de positiva buden med vad som ska offras.]
Detta är det offer du ska ta från dem:
[Metaller:] Guld, silver och brons.

Du ska klä in den i rent guld, invändigt och utvändigt ska du klä in den och ovanpå den ska du göra en krona av guld runtom. [Arken är en bild på Jesus, sann Gud – guldet, och sann människa – akaciaträ. Den är också en bild på Jesus som kung, kronan av guld runtom.]
Du ska gjuta fyra ringar av guld för den och sätta dem ovanpå de fyra fötterna, två ringar på den ena sidan och två ringar på den andra sidan.
Du ska göra stavar av akaciaträ och klä in dem i guld.
Du ska göra ett lock till arken (nådastol, en försoningsplats – hebr. kapporet) av rent guld. Dess längd ska vara två och en halv alnar [1,2 meter], dess bredd ska vara en och en halv aln [0,7 meter]. [Locket har samma dimesioner som arken, se vers 10. Detta lock brukar även kallas för nådastolen.]
Du ska göra två keruber av guld, av drivet arbete ska du göra dem, på de båda kortsidorna av locket till arken.
Du ska klä in det i rent guld och till det ska du göra en krona av guld runtom.[Precis som med arken är även detta en bild på Jesus, sann Gud, guldet, och sann människa, akaciaträ. Den är också en bild på Jesus som kung, kronan av guld runtom. Här har vi också en bild på det som Jesus säger om sig själv att Jag är Livets bröd, se Joh 6:35.]
Du ska göra en handsbred list till det runtom och du ska göra en krona av guld till listen runtom.
Du ska göra fyra ringar av guld till det och sätta ringarna i de fyra hörnen som är på dess fyra fötter.
Du ska göra stavar av akaciaträ och klä dem i guld så att bordet kan bäras med dem. [Det är vi som ska bära skådebrödsbordet, se 1 Pet 2:9. Jesus, sann Gud och sann människa, både ger och uppehåller livet. Jesus uppmanar oss att be om vårt dagliga bröd, se Matt 6:11. Det är nödvändigt att ge anden i oss mat varje dag på samma sätt som vi äter för vår kropps välbefinnande.]
Du ska också göra fat, kokkärl, krukor och skålar till att utgjuta drickoffer, av rent guld ska du göra dem. [Drickoffret består av vin och varje sabbat samlas prästerna för att äta brödet och dricka av vinet, alltså en bild på nattvarden.]
Du ska göra en menora (sjuarmad ljusstake) av rent guld, i hamrat arbete ska menoran göras, också dess fot och dess stam. Dess bägare, dess knoppar och dess blommor ska göras i ett stycke med den. [För att kunna göra ett drivet arbete i hamrat guld måste metallen upphettas till höga temperaturer. Det betyder att guldet inte bara bearbetas utan också renas och luttras under tillverkningsprocessen. Det är en bild på hur Gud vill forma oss så att bara det värdefulla i oss blir kvar. Menoran är också en bild på Jesus som säger att Jag är världens ljus, se Joh 8:12. Ytterligare en bild som menoran visar oss är den Helige Ande. Lamporna kräver olja för att lysa. På samma sätt behöver vi den Helige ande för att kunna vara ljus för våra medmänniskor. Menoran är gjord som ett träd med grenar och det pekar på vad Jesus säger i Joh 15 att han är stammen och vi är grenarna. På samma sätt som menoran ska tillverkas i ett stycke måste vi vara i Jesus, som ett med honom. Detta talar även Paulus om när han beskriver församlingen som den Smordes kropp, 1 Kor 12:27]
Dess kulor och dess grenar ska vara i ett stycke med den, i ett stycke av hamrat arbete av rent guld.
Dess tänger och dess vektrimmare ska vara av rent guld.[Verktygen som används för att sköta menoran är bilder på hur Gud på olika sätt måste få rensa och sköta om oss, ta bort det gamla och dåliga så att lågan kan lysa klart. Jesus säger att vi ska vara ljus för vår omvärld, Matt. 5:16.]
Av en talent [omkring 44 kilo] rent guld ska den göras med alla sina verktyg.
Och du ska göra 50 spännen av guld och koppla ihop våderna med varandra med spännena så att tabernaklet blir ett helt.
Och du ska överdra plankorna med guld och göra deras ringar av guld som hållare för stängerna och du ska överdra stängerna med guld. [Plankorna kan symbolisera de troende. Att de hålls samman symboliserar församlingen. Fyra stänger binder ihop plankorna utvändigt fem och fem, vilket symboliserar hur vi hör ihop i den lokala församlingen, medan den femte stången binder ihop samtliga plankor inuti, vilket symboliserar hur Jesu kärlek håller samman hela hans kropp på jorden. Att de är gjorda av akaciaträ symboliserar vår mänskliga (syndiga) natur, att de är överdragna med guld symboliserar vår rättfärdighet i Jesus. Tapparna som fäster i fotstycket är vår tro.]
Och du ska hänga det på 4 pelare av akaciaträ överdragna med guld, deras hyskor av guld, på 4 fotstycken av silver.
Och du ska göra 5 pelare av akaciaträ till förhänget och överdra dem med guld, deras hyskor ska vara av guld, och du ska göra 5 fotstycken av brons för dem.[Fem är talet för nåd i bibeln. Att den yttre dörren till tabernaklet ska fästas på 5 pelare säger oss att det är Guds nåd som gör det möjligt för oss att få träda in och ha gemenskap med Jesus och Gud själv. Precis som med det inre förhänget symboliserar färgerna de tre smorda ämbetena. Se vers 31.]
till att tänka ut (planera, skapa, vara kreativ i) konstfulla arbeten och utföra dem i guld, silver och koppar,
Så Aron sade till dem: "Ta guldörhängen från öronen på era fruar, söner och era döttrar och kom hit med dem." [Guldet var tänkt att användas till Guds tempel, se 2 Mos 35:20-29. Kanske tänkte Aron vinna lite tid och bevara lugnet hos folket genom att sysselsätta dem fram tills Mose kom tillbaka.]
Alla gjorde detta, de tog av sig sina guldörhängen som de hade på sig och kom med dem till Aron.
Så Mose gick tillbaka till Herren och sade: "Detta folk har begått en allvarlig synd, de har gjort sig gudar av guld.
Och han satte huvudbonaden på hans huvud och på hans panna satte han den gyllene plåten, den heliga kronan, som Herren (Jahve) befallt Mose. [2 Mos 28:36]
Och på det gyllene altaret ska de sprida ut ett blått tyg och täcka över det med ett skinn och ska sätta in dess stänger.
en guldskål om 10 shekel [110 gram], fylld med rökelse,
en guldskål om 10 shekel [110 gram], fylld med rökelse,
en guldskål om 10 shekel [110 gram], fylld med rökelse,
en guldskål om 10 shekel [110 gram], fylld med rökelse,
en guldskål om 10 shekel [110 gram], fylld med rökelse,
en guldskål om 10 shekel [110 gram], fylld med rökelse,
en guldskål om 10 shekel [110 gram], fylld med rökelse,
en guldskål om 10 shekel [110 gram], fylld med rökelse,
en guldskål om 10 shekel [110 gram], fylld med rökelse,
en guldskål om 10 shekel [110 gram], fylld med rökelse,
en guldskål om 10 shekel [110 gram], fylld med rökelse,
en guldskål om 10 shekel [110 gram], fylld med rökelse,
Detta var altarets invigningsoffer, den dag då det smordes, i händerna på Israels ledare, 12 silverfat, 12 silverskålar, 12 guldskålar,
12 guldskålar fyllda med rökelse vägde 10 shekel styck efter helgedomens shekel, alla guldskålar 120 shekel.
Detta var arbetet med ljusstaken (Menoran), drivet arbete i guld, från dess bas och till dess blommor, var det drivet arbete enligt det mönster som Herren (Jahve) hade visat Mose, så gjorde han ljusstaken. [2 Mos 25:31‑40]
Vad gäller guldet och silvret, bronset, järnet, tennet och blyet,
Och vi har fört fram Herrens (Jahves) offer, det som varje man fått av juveler, av guld, armringar och ankelringar, signetringar, örhängen och gördlar för att bringa försoning för våra själar inför Herrens (Jahves) ansikte."
Och Mose och prästen Elazar tog guldet från dem och alla utsmyckade juveler.
Och allt guldet från gåvan som de avskilde för Herren (Jahve) från ledarna för 1 000 och ledarna för 100, var 16 750 shekel,
Och Mose och prästen Elazar tog guldet från ledarna för 1 000 och ledarna för 100, och förde in det i mötestältet som ett minne för Israels söner inför Herrens (Jahves) ansikte.
De skurna avbilderna av deras gudar ska ni bränna i eld, du ska inte åtrå silvret eller guldet som är på dem och inte ta det åt dig själv, annars blir det en snara för dig, för det är en styggelse för Herren din Gud (Jahve Elohim).
och när dina boskapshjordar och din småboskap förökas och ditt silver och ditt guld förökas och allt du förvaltar förökas,
Inte heller ska han ta sig många hustrur, för att hans hjärta inte ska vända sig bort (tappa fokus på Herren) [1 Kung 11:1‑13]. Inte heller ska han samla stora mängder silver och guld till sig själv [1 Kung 10:14‑25]. [Det är inte hästarna, silvret och guldet i säg som är fel, utan myckenheten av dessa rikedomar och risken att då förtrösta mer på dessa än Gud, se Matt 6:33.]
och ni har sett deras osmakliga ting och deras avgudar, trä och sten, silver och guld, som de hade,
Men allt silver och guld och redskap av brons och järn är heligt för Herren, det ska komma till Herrens (Jahves) skatter."
Och de brände staden i eld och allt som fanns därinne. Endast silvret, och guldet och redskapen av brons och av järn lade de bland skatterna i Herrens (Jahves) hus.
Jag såg bland bytet en fin sinarmantel [vacker broderad mantel från Babylon] och 200 shekel silver [omkring 2,5 kg] och en guldtacka (trekant/stav av guld) med vikten 50 shekel [omkring 0,5 kg], då åtrådde [2 Mos 20:17] jag dem och tog dem. Och se, jag har gömt dem i marken mitt i mitt tält. Silvret ligger underst."
Och Josua och hela Israel med honom, tog Achan, son till Zerach, och silvret och manteln, och trekanten av guld, och hans söner och hans döttrar, och hans oxar och hans åsnor och hans får, och hans tält och allt som han hade, och de förde det till Achors dal.
Hon kom till Jerusalem med ett mycket stort följe, kameler lastade med väldoftande kryddor, guld i mängd och dyrbara ädelstenar. Hon besökte Salomo och samtalade med honom om allt som låg på hennes hjärta.
...tio talenter silver [motsvarar värdet ca 150.000 kr] och sex tusen siklar [motsvarar ca 450.000 kr]
Och för alla [judar] som är kvar (kvarlevan) [som inte har tillräckligt med egna resurser för att återvända], var de än må bo [runt om i hela det stora persiska riket], låt folket [icke-judar] på dessa platser, förse honom med silver och guld, med gods [kläder, tält] och kreatur förutom de frivilliga offergåvorna till Guds (Elohims) hus i Jerusalem [så de kan återvända]. [Betydelsen beror på vilka "folket på dessa platser" syftar på. Om det är icke-judar, så blir betydelsen att alla judar som vill återvända skulle få möjlighet att göra det. Den tolkningen stärks utifrån att gåvorna som nämns är de gåvor som de tar med sig, se vers 6.] [Kyros regerade i Persien 539-530 f.Kr. Detta påbud avslutar den 70-åriga fångenskapen för det judiska folket i Babylon. Det var tre deportationer (605, 597 och 586 f.Kr.) och också tre återtåg (Serubbabel, Esra och Nehemja). De sjuttio åren kan beräknas på två sätt. Antingen från Nebukadnessars första attack 605 f.Kr. till 535 f.Kr. (då grunden till templet läggs) eller från Jerusalems fall 586 f.Kr. till templets färdigställande 516 f.Kr. då det återinvigs. Vers 1‑3 återfinns nästan ordagrant i 2 Krön 36:22‑23. Arkeologiska fynd som Kyros cylinder bekräftar att Kyros gjorde liknande proklamationer till andra folk och religioner. Frasen "det blev nedskrivet" i vers 1 är en teknisk term för att dokumentera. Tusentals lertavlor med lagar, kvitton och förbund har hittats i utgrävningar från den här tiden.]
Och alla omkring dem stärkte deras händer med redskap av silver, guld, gods, boskap och värdefulla gåvor, förutom allt som de offrade frivilligt.
Detta är antalet av dem:
guldhandfat: 30 st
silverhandfat: 1 000 st
silverknivar: 29 st
guldskålar: 30 st
en annan sorts (dubbla; andra; matchande – mishnim) silverskålar: 410 st
övriga redskap: 1 000 st
Alla redskap av guld och av silver var 5 400. Sheshbatsar [Serubbabel] tog med sig allt detta när de bröt upp från fångenskapen i Babylon till Jerusalem. [Summan av de artiklar som listas i vers 9‑10 är 2 499, vilket inte stämmer överens med totalsumman 5 400. Troligtvis anges bara de viktigaste kärlen i uppräkningen, eller så har författaren bara tagit med en del av en sammanställning tillsammans med totalsumman.]
I förhållande till deras förmåga gav de till skattkistan för detta arbete 61 000 gulddrachmer och 5 000 silverminor och 100 prästdräkter.
Dessutom lät kung Koresh hämta från templet i Babel de kärl av guld och silver som hade tillhört Guds hus men som Nebukadnessar hade tagit från templet i Jerusalem och fört till templet i Babel. Kung Koresh överlämnade dem åt en man vid namn Sheshbassar, som han hade tillsatt som ståthållare,
De kärl av guld och silver från Guds hus som Nebukadnessar tog ur templet i Jerusalem och förde till Babel [Dan 1:13] ska också lämnas tillbaka. De ska på nytt komma till sin rätta plats i templet i Jerusalem och sättas in i Guds hus."
Du ska föra dit silver och guld som kungen och hans rådgivare frivilligt har gett till Israels Gud som bor i Jerusalem.
Ta också med dig allt silver och guld som du kan få i hela Babel tillsammans med de frivilliga gåvor som folket och prästerna ger till sin Guds hus i Jerusalem.
Och med det silver och guld som blir över får du och dina bröder göra det ni anser vara bäst, efter Guds vilja.
och jag vägde upp åt dem silvret och guldet och kärlen, tillika med offren till vår Guds (Elohims) hus som kungen och hans rådgivare och hans furstar och hela Israel som var där hade offrat.
Jag vägde upp i deras händer 650 talenter [24,5 ton] av silver, silverredskap för 100 talenter [3,75 ton], 100 talenter [3,75 ton] av guld,
20 guldskålar värderade till 1 000 dariker [mynt och viktenhet – motsvarar totalt 8,6 kg] och två utsökta, glänsande mässingskärl, lika dyrbara som guld.
Och jag sade till dem: "Ni är heliga för Herren (Jahve) och kärlen är heliga och silvret och guldet är frivilliga gåvor till Herren (Jahve) era fäders Gud (Elohim).
Prästerna och leviterna tog emot silvret, guldet och kärlen efter vikt för att föra det till Jerusalem, till vår Guds (Elohims) hus.
På fjärde dagen vägdes silvret, guldet och kärlen upp i vår Guds (Elohims) hus, i handen på Meremot, son till Uria, prästen, och med honom var Elazar, son till Pinchas och med dem var Jozavad son till Jeshoa och Noadja son till Binnoj, leviten.
De hade 435 kameler och 6 720 åsnor.
En del av familjernas överhuvuden bidrog till arbetet. Ståthållaren gav till skattsamlingen:
1 000 gulddrachmer [Drachmer var ett guldmynt introducerat av Darius I, det motsvarade 1/60 mina eller 8,5 gram. Totala vikten guld var alltså 8,5 kg.]
50 skålar
500 prästskrudar
Några av familjernas överhuvuden gav till skattsamlingen till arbetet:
20 000 gulddrachmer [170 kg guld]
2 200 silverminor [1 200 kg silver]
Där fanns draperier (gardiner) i linne som var vita och blå [de persiska kungliga färgerna] fastsatta med [närmare 20 meter långa starka] rep av fint linne och purpur på silverringar och marmorpelare. [Utgrävningar har visat att pelarna var mörkblå.] Sofforna [som gästerna satt på, se Est 7:8] var av guld och silver [tyget var broderat med guld och silvertrådar] [utplacerade] på mosaikgolv av alabaster, marmor, pärlemor och mörk sten. [Olika material i färgtonerna, grönt, blått, pärlemor och troligtvis svart.]
Vin serverades i gyllene bägare, alla i olika utföranden, och det kungliga vinet flödade över i överensstämmelse med kungens rikedom.
"Alla kungens tjänare och folket i kungens provinser vet att för vem som helst, man eller kvinna, som kommer inför kungen på den inre gården utan att vara kallad, finns det en lag som säger att han ska dödas om inte kungen lyfter sin gyllene spira och låter den personen leva. Jag har inte blivit kallad att komma till kungen de senaste trettio dagarna."
När kungen såg drottning Ester stå på gården, fann hon nåd (barmhärtighet, oförtjänt kärlek) inför kungens ögon och kungen räckte ut den gyllene spiran som han höll i sin hand mot Ester. Ester kom närmare och rörde vid toppen på spiran.
Kungen höll ut den gyllene spiran mot Ester. Ester reste sig och stod inför kungen.
Sedan gick Mordochaj ut från kungens närvaro i kunglig skrud av blått och vitt och med en stor krona av guld och en vit mantel av fint linne och purpur. Susas stad ropade och var glad.
… Gud (Eloha)
Jobs bröder och systrar, tillsammans med hans tidigare vänner [Job 19:13-15, 29:8-10, 21-25] kom till honom och de åt måltid tillsammans med honom i hans hem. De visade medkänsla och tröstade honom efter all den olycka som Herren låtit komma över honom. Var och en gav Job ett silvermynt (kesita) och en guldring. [Värdet på silvermyntet "kesita" är okänt, men ett landområde i Hebron säljs för 100 Kesita, se 1 Mos 33:19; Jos 24:32. Guldringarna bars i näsa och öron, se 1 Mos 35:4; Jes 3:21.]
mer önskvärda (dyrbara) än guld,
    ja, än mängder av rent guld.
De är sötare än honung,
    självrunnen från honungskakan [den sötaste honungen är den som självdroppar och inte pressas ut].
dyrbara ägodelar (härlighet). [Enda gången uttrycket "dotter Tyros" används i GT, det är troligtvis en poetisk beskrivning av folket i staden på motsvarade sätt som "dotter Sion" och "dotter Babylon" används, se Ps 9:15; 137:8. Tyros låg i Fenikien, nuvarande Libanon, och var känd för sin rikedom.] Kungadottern (prinsessan) därinne (i gemaket),
    med en dräkt av guldvirkat tyg,
Må han leva [länge leve Konungen] och må man offra
    guld från Saba till honom [vers 10].
Må man ständigt vädja till (falla ner i bön inför) honom
    och välsigna (falla ner och ge gåvor till) honom hela dagen lång.
Han förde ut dem med silver och guld [2 Mos 12:35‑36],
    och där fanns ingen som snavade (gick dåligt) bland hans stammar.
Deras avgudar är silver och guld,
    ett arbete av människors hand.
Bättre för mig är undervisningen (Torah) från din mun
    än mängder av (ordagrant "tusentals") guld och silver [mynt].
Därför älskar jag dina budord (hebr. mitzvot) över allt guld,
    ja mer än finaste guld.
Ländernas avgudar är silver och guld,
    gjorda av människors händer.
Som en guldring i svinets tryne
    är skönhet hos en kvinna utan vett (omdöme, bedömningsförmåga, stadga).
Smältdegeln är till för [att förädla] silver, och smältugnen för [att förädla] guld,
    på samma sätt prövar (undersöker, testar) Herren (Jahve) hjärtan.
Man kan äga guld och mängder av juveler (pärlor),
    men läppar som har kunskap (insikt, förståelse) är den dyrbaraste klenod (ägodel) man kan ha.
Att välja ett namn [en god karaktär och ett gott rykte]
    är större [mer eftersträvansvärt] än stor rikedom.
    Bättre än silver och guld
är [att välja] ljuvlig nåd (oförtjänt kärlek, god favör). [Vers 1 är en prolog till vers 2‑5. Här finns en kiastisk struktur där "att bli utvalt" (från det hebreiska verbet bachar – "att välja") hör ihop med det sista ordet (hebr. tov) som är "gott". Centralt finns rikedom, silver och guld. I den hebreiska kulturen var namnet synonymt med personens karaktär, rykte och ställning i samhället, se även Pred 7:2; Ords 3:13‑15; 10:7; 16:16.]
Ett ord talat i rätt tid (situation, omständighet) är [lika vackert och tilltalande]
    som guldäpplen i en silverskål.
Som ett örhänge av guld eller ett halsband av rent guld,
    så är den vises korrigering (vägledning, hjälp) i ett hörsamt öra.
Degeln används för [att pröva och förädla] silver och smältugnen för guld,
    på samma sätt prövas en människa genom [sin reaktion på] smickrande tal.
Jag samlade också åt mig silver och guld och skatter, sådana som kungar och provinser har som sina egna. Jag hade manliga sångare och kvinnliga sångare och människosönernas behag – kvinnor, väldigt många.
[Nu kommer avslutningen som börjar med "innan" och syftar tillbaka på vers 1: Frukta alltså Herren och böj dig inför honom innan du dör. Här ges en poetisk bild av några vanliga dödsorsaker:] Innan silvertråden slits av [nervsystemet slutar fungera],
    eller guldskålen brister [hjärnan slutar fungera],
    eller kruset krossas vid källan [hjärtats högra kammare brister],
    eller brunnshjulet går i bitar vid källan [hjärtats vänstra kammare brister].
Vi ska göra smycken av guld
    med infattningar av silver åt dig.
Han har gjort stolparna av silver,
    taket av guld
och sätet av purpur.
    Invändigt har den blivit klädd med kärlek av Jerusalems döttrar.
Hans händer är som stavar av guld, besatta med beryll (topas).
Hans kropp är som polerat elfenben med inläggningar av safirer.
Deras land är fyllt med silver och guld,
    det är ingen gräns på deras skatter (rikedomar).
Deras land är också fyllt med hästar
    och det är ingen gräns på deras vagnar (de är oändligt många).
På den dagen ska man kasta bort sina avgudar av silver och sina avgudar av guld,
    som man har gjort för att tillbe mullvadar och fladdermöss.
Se, jag ska uppegga mederna mot dem,
    vilka inte ska ha anseende till silver
    och inte ha någon njutning i guld.
    [Denna profetia får en första uppfyllelse 539 f.Kr. då meden Kyros intar Babylon.]
Och du ska orena dina skurna bilder överdragna med silver och dina gjutna bilder överdragna med guld, du ska slänga dem långt bort som något orent och du ska säga till dem: "Försvinn!"
På den dagen (vid den tiden) ska varje man [se hur värdelösa dessa falska avgudar är och] kasta bort sina avgudar av silver, och sina avgudar av guld, som hans egen hand har gjort som en synd.
Och Chizkijaho blev glad och visade dem sin skattkammare, silvret och guldet och kryddorna och den dyrbara oljan och hela hans vapenhus och allt som fanns bland hans skatter, det fanns ingenting i hans hus eller i hans ägo som Chizkijaho inte visade dem.
Avbilden [en liten avgud, ofta 10-25 cm hög] – som hantverkaren har gjutit
    och guldsmeden har överdragit med guld,
    silversmeden gjutit silverkedjor åt?
Ni som är frikostiga med guld i era väskor
    och väger upp silver på vågen,
ni som hyr guldsmeden som gör det till en avgud
    att falla ner inför och tillbe,
Mängder av kameler ska övertäcka dig [vandra på dina vägar, Jerusalem],
    unga kameler från Midjan och Efa [nuvarande Saudiarabien].
Alla köpmän från Saba [som en gång kom för att göra affärer]
    ska komma med guld och rökelse och förkunna Herrens lov (ära).
Sannerligen, öarna ska vänta på mig
    och Tarshish skepp kommer först
för att ta med dina söner från fjärran,
    deras silver och deras guld med dem,
för Herren (Jahve) din Guds (Elohims) namn
    och till Israels Helige,
    eftersom han har förhärligat dig.
[Vers 17‑18 hör tematiskt ihop med vers 4‑7.]
Istället för brons ska jag ge dig guld
    och istället för järn ska jag ge dig silver
och istället för trä – brons
    och istället för sten – järn.
Jag ska också göra Shalom (frid, framgång, välgång) till din övervakare
    och Rättfärdighet till dina herrar ("slavdrivare").
Ack (ve, hur, varför) [Klag 1:1; 2:1; 4:1], guldet är fördunklat (har blivit matt, blänker inte längre),
    det finaste guldet är missfärgat,
de heliga stenarna
    är uthällda i varje gathörn. [Den första hebreiska bokstaven är: א – Alef. Tecknet föreställer en oxe. Bokstaven symboliserar styrka, ledaren, den första och det viktigaste. I denna vers är det ordet "Ack" som börjar med denna bokstav. Detta förstärker känslan av sorg. Det är sorgen som tar befälet och präglar allt både i denna vers och hela boken. Guldet och de heliga stenarna syftar på de ädelstenar som fanns i översteprästens bröstsköld, axelepåletter och andra utsmyckningar i templet.]
Då ska Saba och Dedan och Tarshishs köpmän och alla furstarna fråga dig: 'Har du kommit för att röva? Har du samlat dina skaror för att plundra, för att hämta silver och guld, för att ta boskap och gods, för att ta stort byte?'

Huvudet på statyn var av rent guld.
Bröstet och armarna av silver.
Buken och höfterna av koppar.
Då krossades alltsammans på en gång, järnet, leran, kopparn, silvret och guldet. Allt blev som agnar från tröskplatserna på sommaren. Vinden tog tag i dem och förde bort dem och inget blev kvar. Men stenen som hade träffat statyn blev ett stort berg som uppfyllde hela jorden.
Gud har gett dig alla människor (människors barn), markens vilda djur och himlens fåglar. Du råder över dem varhelst de bor. Du är huvudet av guld. [Den översta och första delen av statyn identifieras med kung Nebukadnessar själv och hans rike. Det nybabyloniska riket bestod knappt 100 år, fram till 539 f.Kr. I uttydningen används termen kung och kungarike synonymt. Det går inte att ha ett kungarike utan en kung och inte heller en kung utan ett rike.]
Du [kung Nebukadnessar] såg ju hur en sten höggs ut från ett berg, men inte genom en mänsklig hand. Stenen krossade järnet, kopparn, leran, silvret och guldet. Den store Guden har uppenbarat för kungen vad som ska ske i framtiden. Drömmen är sann och tydningen tillförlitlig." [Profetiskt talar vers 35 och 45 om Jesus – hörnstenen, se Mark 12:10; Ef 2:20; 1 Pet 2:7. Troende kallas "levande stenar" i Guds husbygge, se 1 Pet 2:4‑5. Se även Matt 16:15‑19.]
Kung Nebukadnessar lät göra en staty av guld, sextio alnar hög [30 meter] och sex alnar bred [3 meter]. Han ställde upp den på Duraslätten i Babels provins. [Uppenbarelsen som Nebukadnessar fick om sin roll i mänsklighetens historia kan vara orsaken till denna staty. Han var ju huvudet av guld, se Dan 2:38. Statyn byggdes efter händelserna i kapitel 2, eftersom Daniels tre vänner har en ledande ställning, se Dan 2:49. Den grekiska översättningen Septuaginta har tillägget att det skedde i Nebukadnessars artonde regeringsår, ett år innan Jerusalems fall, se 2 Kung 25:8. Det kan vara så, men den hebreiska texten har ingen tidsangivelse.
    Dura var ett vanligt namn i Mesopotamien för en plats omgiven av berg eller en mur. Det kan vara mellan de två murarna i Babylon, eller upp till några mil söder om staden. Arkeologer har hittat ett stort kvadratiskt fundament av tegel en mil söder om Babylon. Det kan vara piedestalen som statyn har stått på. Bredden 6 alnar och höjden 60, proportionerna 1/10, gör att statyn verkar varit en obelisk klädd med guld. Höjden 30 meter är inte orealistisk, på 280-talet f.Kr. byggdes Kolossen på Rhodos som var 33 meter hög. En del av statyn kan ha varit en avbildning av någon babylonisk Gud. Den grekiske historikern Herodotos, verksam på 400-talet f.Kr., skriver om en guldstaty av guden Marduk i Babylon.]
När ni hör ljudet av
    horn (någon typ av blåsinstrument, troligtvis horn från något djur),
    flöjt (pipa, det arameiska ordet är besläktat med ett hebreiskt ord för att blåsa och vissla),
    cittra (stränginstrument med mellan tre och tolv strängar),
    lyra (trigon, mindre triangelformat instrument, troligen med tre strängar för högre toner),
    harpa (arameiska ordet pesanterin, från det grekiska psalterion – psaltare, ett stränginstrument i trekantig form),
    trummor (arameiska sumponeya, från grekiska symphonia eller tympanon – blås eller slaginstrument)
    och alla slags instrument,
ska ni falla ner och tillbe den gyllene statyn som kung Nebukadnessar har ställt upp. [De två första instrumenten är troligtvis blåsinstrument, följt av tre olika typer av stränginstrument. Det sjätte instrumentet är svårast att identifiera. Vanliga förslag är säckpipa eller trumma. Utifrån inskriptioner av orkestrar från den här tiden, och placeringen i uppräkningen, är det troligen något slags slagverk.
    Orden för cittra, harpa och trummor/säckpipa är de enda grekiska låneorden i Daniels bok. Förekomsten av dessa har ibland använts som argument för ett senare datum av boken, dock nämns grekiska musikanter och instrument i assyriska skrifter före Nebukadnessars tid.
    Det finns flera paralleller med Uppenbarelseboken kapitel 13. Vilddjuret från jorden gör en bild som alla måste tillbe och hans tal är 666, se Upp 13:12‑18. Talet sex återkommer flera gånger i detta kapitel. Statyn är 60 alnar hög och 6 alnar bred, se Dan 3:1. Det är också sex instrument som namnges och räknas upp tre gånger, se Dan 3:5, 7, 10.]
Så därför när alla samlade hörde ljudet av horn, flöjt, cittra, lyra, harpa, trummor och alla de andra instrumenten, föll de ner och tillbad guldstatyn som kung Nebukadnessar hade rest.
O konung, du har gett befallningen att alla här ska falla ner och tillbe den gyllne statyn när de hör ljudet av horn, flöjt, cittra, lyra, harpa, trummor och alla de andra instrumenten.
Det finns några judiska män som du har gett uppdraget att förvalta provinsen Babylon som inte har lytt din order. [Det verkar finnas ett antisemitiskt hat mot det judiska folket, det finns egentligen ingen orsak att behöva nämna deras nationalitet.] Deras namn är Shadrak, Meshak och Aved-Nego. De dyrkar inte dina gudar och tillber inte (böjer sig inte inför) den staty du ställt upp." [Anklagarna anspelar på Nebukadnessars ego och betonar hur de tre judiska männen inte lytt "dina" order, inte dyrkat "dina" gudar och böjt sig för "din" staty. Anledningen till att de inte böjer sig beror på förbudet mot bildstoder och avgudar, se 2 Mos 20:3‑4. Daniels frånvaro förklaras inte. Han kan ha varit på resa i andra uppdrag, eller kvar i Babylon för att ta hand om styret. Daniel blev ju satt till en hög position, se Dan 2:48, och kanske hans position inte inkluderades i de grupper som räknas upp i vers 2. Rent litterärt finns det en fin struktur som förstärks av att inte Daniel nämns här. Hela boken, och särskilt kapitel 2-7 formar en kiasm. Kapitel 3, där Hananja, Mishael och Asarja kastats i ugnen, hör tematiskt ihop med hur Daniel kastas i lejongropen i kapitel 6.]
frågade Nebukadnessar dem: "Shadrak, Meshak och Aved-Nego, är det ett medvetet val att ni inte dyrkar mina gudar och inte tillber (böjer er inför) den guldstaty jag ställt upp?
Men om inte [även om han inte skulle rädda oss], så ska du veta, o konung, att vi ändå inte dyrkar dina gudar och att vi inte tillber guldstatyn som du har ställt upp." [Det är troligt att dessa händelser utspelar sig efter Jerusalems fall 586 f.Kr. Om judarnas Gud inte hade kunnat försvara sitt eget tempel måste ju Nebukadnessar vara starkare än deras Gud. Nebukadnessar är segerviss och känner sig som en gud.
    De tre judiska pojkarna Hananja, Mishael och Asarja gör ett uttalande av verklig tro. De vägrar böja sig oavsett om de blir räddade eller inte, se Heb 11:33‑35; Matt 10:28. Har Gud all makt? Ja. Kan Gud befria troende från alla problem och svårigheter? Ja. Befriar Gud troende från alla svåra situationer? Nej. Ibland tillåter Gud prövningar, se Rom 5:1‑8. Ibland är syftet med prövningarna uppenbara, andra gånger inte, men Guds önskan är att hans barn ska lita på honom, se Jes 51:12; Job 13:15; Matt 10:28; Apg 4:18‑19; Upp 12:11. Gud garanterar inte ett problemfritt liv, men han lovar att alltid vara med, se Joh 16:33; Matt 28:20.]
Medan Belshassar drack vin (påverkad av alkoholen), befallde han att guld- och silverkärlen som hans företrädare (far, förfader, kanske farfar) Nebukadnessar hade plundrat från templet i Jerusalem skulle hämtas fram så att kungen, hans stormän, hans fruar och konkubiner (älskarinnor) kunde dricka ur dem. [Det var inte vanligt att kvinnorna var med, se t.ex. Mark 6:21, 24. Omkring 50 år tidigare, samtidigt som Daniel blev bortförd, tog även Nebukadnessar dessa heliga kärl från Jerusalem, se Dan 1:2. Tusentals kärl hade förts bort, en förteckning över dem finns i Esra 1:7‑11.
    Texten framhäver Belshassars koppling till Nebukadnessar. Orden far och son används ofta i en vidare betydelse för efterträdare i antiken. I en assyrisk text som brukar kallas för "den svarta obelisken" av Salmanassar III, kallas Jehu "Omris son", trots att han inte var hans son. Han var från en helt annan släkt. Det är troligt att Belshassar var släkt med Nebukadnessar. Det finns skäl att tro att Nabonidus gifte sig med en av Nebukadnessars döttrar, vilket då gör att Belshassar kallas Nebukadnessars barnbarn. Han kände väl till historien hur kärlen kommit till Babylon, se Dan 5:13. Det faktum att Israels guds heliga kärl fanns som krigsbyte i Babylon visade, i Belshassars tankevärld, att de babyloniska gudarna var mäktigare än andra folks gudar. Att vanhelga och dricka ur dessa kärl just denna kväll ansåg nog den alkoholpåverkade Belshassar vara en utmärkt idé att på ett demonstrativt sätt visa på Babylons makt, se Ords 31:4‑5.]
Då bar man fram guldkärlen som hade tagits ur Guds tempel i Jerusalem. Kungen, hans stormän, hans fruar och konkubiner drack vin ur dem.
Medan de drack prisade de sina gudar av guld, silver, koppar, järn, trä och sten. [I arkeologiska utgrävningar i södra delen av Babylon har man hittat ett palats med en stor sal 52 x 17 meter. Längs med ena långsidan, mitt emot ingången, fanns ett podium där tronen kan ha stått. Som jämförelse är Blå hallen i Stockholms stadshus 50 x 30 meter och Nobelmiddagen har 1300 inbjudna gäster.]
Kungen ropade med hög röst att man skulle hämta besvärjarna, drömtydarna (kaldéerna) och astrologerna. Han sade till de visa i Babylon: "Den som kan läsa skriften och tala om för mig vad den betyder ska bli klädd i purpur [få kunglig status], få en guldkedja runt sin hals [se 1 Mos 41:42; Est 8:15] och bli den tredje i riket." [Detta stämmer historiskt. Belshassars far Nabonidus var kung, men eftersom han var borta längre perioder insatte han sin son som medregent. Belshassar är den andre i rang och har befogenhet att insätta den tredje i riket.]
Men jag har hört om dig, att du kan ge uttydningar och ge svar på svåra frågor. Läs texten och förklara vad det betyder för mig. Om du kan göra det ska jag klä dig i purpur [ge dig kunglig status], hänga en guldkedja runt din hals och ge dig den tredje högsta positionen i riket."
I stället har du satt dig upp mot himmelens Herre. Du tog fram kärlen från hans hus [templet i Jerusalem]. Sedan drack du, dina stormän, dina fruar och konkubiner (älskarinnor) vin ur dem. Du prisade gudar av silver och guld, koppar, järn, trä och sten – gudar som varken kan se eller höra eller förstå! Men du har inte ärat den Gud som har ditt nästa andetag och hela din existens (alla dina vägar) i sin hand! [I stället har du vanärat och hädat honom – detta är allvarligt.]
På Belshassars befallning blev Daniel klädd i purpur [fick kunglig status], en guldkedja hängdes om hans hals, och man utropade honom att få den tredje högsta positionen i riket. [Daniel visste att detta var värdelösa gåvor och titlar i ett rike som skulle falla om några timmar! Det verkar som Daniel ändå accepterar att ta emot belöningarna som prackas på honom mot hans vilja, se vers 17. Kanske hade protester i detta läge gjort att han blivit anklagad för förräderi?]
Han ska också föra med sig deras gudar, gjutna bilder (avgudabilder) och dyrbara (värdefulla, högt aktade) föremål gjorda av både silver och guld till Egypten. Under några år kommer han att låta kungen i norr vara i fred. [Ptolemaios III erövrar syriska avgudabilder, men tar även tillbaka egyptiska gudar som den persiske Kambyses hade fört med sig när han erövrat Egypten 300 år tidigare, 525 f.Kr.]
I stället ska han ära fästningarnas gud. [Hans gud kommer att vara militär styrka, i vers 40‑45 beskrivs hans krig.] En gud som hans fäder inte har känt ska han ära med guld och silver och ädelstenar och andra dyrbarheter.
Han ska erövra skatter av guld och silver och alla slags dyrbarheter i Egypten. Libyer och nubier (hebr. kus – nuvarande Sudan och delar av Etiopien) ska följa honom.
För ni har tagit mitt silver och mitt guld och ni har burit mina värdefulla skatter in i era (avguda)tempel.
[Hennes plundrare ropar:]
Ta bytet av silver, ta bytet av guld,
    för det är inget slut på de samlade rikedomarna
    med alla dyrbara kärl.
Ve över honom som säger till träet: "Vakna",
    till den stumma stenen: "Stå upp!"
Kan detta undervisa?
    Se, det är överdraget med guld och silver
    och det finns ingen ande (andedräkt, liv) i dess mitt.
Varken deras silver eller deras guld
    ska kunna rädda dem på Herrens (Jahves) vredes dag.
Med hans brinnande avundsjuka ska hela jorden (landet, hebr. ha-eretz) förtäras,
    för han ska komma med en fullständig, fruktansvärd förintelse av alla jordens invånare.
"Mitt är silvret och mitt är guldet,"
förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot).
Han frågade mig: "Vad ser du?"
    Jag svarade: "Jag har sett, och se, en Menora (sjuarmad kandelaber, ljusstake) helt i guld med en skål på dess topp och dess sju lampor därpå, där är sju rör, sju till lamporna som är överst,
Igen frågade jag honom: "Vad är dessa två olivgrenar bredvid de två guldrören som tömmer ut den gyllene oljan på dem?"
Ta silver och guld och gör kronor och sätt en på Josias (Jehåshuas) huvud, son till Jehotsadak, översteprästen. [Messias ska bära många kronor, se Upp 19:12.]
Och jag ska föra den tredje delen genom eld
    och luttra dem som silver luttras
    och jag ska pröva dem som guld prövas.
De ska åkalla mitt namn
    och jag ska svara dem.
Jag ska säga: "De är mitt folk",
    och de ska säga: "Herren (Jahve) är min Gud (Elohim)."
Även Juda ska strida mot Jerusalem. Folkens rikedomar runt omkring ska samlas ihop, guld, silver och dräkter i stor myckenhet.
Han ska sitta ner som en guldsmed och smälta och rena silvret. [Jesus liknas vid en guldsmed som sitter ned, han hastar inte runt, utan arbetar kärleksfullt och låter arbetet ta sin tid. Han håller sitt hantverk i elden till dess att slaggen och orenheterna har kommit ut, och han kan se sin egen spegelbild i den renade metallen.] Han ska rena Levis söner (leviterna), luttra dem som guld och silver, så att de kan bära fram offer till Herren i rättfärdighet.



Grekiskt/hebreiskt lexikon BETA

Lexikonet är under uppbyggnad.