Om Andra Petrus­brevet

Petrus visste att hans utträde ur den här världen var nära, se 2 Pet 1:14–15. Detta är Petrus andliga testamente. Ordet kunskap används ofta i detta brev, och syftar inte bara på en ren intellektuell kunskap utan också på en personlig relation med Jesus. Petrus uppmanar till att låta tron bli synlig i den troendes liv. Han varnar för falska lärare som argumenterar för ett liv i lössläppthet (2 Pet 2:1–3). Han förutsäger också att hånfulla människor kommer ifrågasätta Jesu återkomst (2 Pet 3:3–4). Botemedlet mot falska läror är sanningen i Guds ord, se 2 Pet 1:4, 19–21; 3:1–2, 14–16. Brevet betonar hela Bibeln, både i Gamla och Nya testamentet. Det är intressant att Petrus också refererar till Paulus brev, se 2 Pet 3:15–16.

Struktur:
1. Att känna Jesus personligen, kapitel 1.
2. Falska lärare, kapitel 2.
3. Jesu återkomst, kapitel 3.

Rapportera ett fel

Innehållsförteckning


Personer (7) BETA


Platser (2)


Unika ord (62)



  Skrivet: Omkring år 64-65 e.Kr.

Till: Alla troende, se 2 Pet 2:1. Att detta är "det andra brevet", se 2 Pet 3:1, indikerar att det kan ha skickats till samma mottagare som det första brevet: kristna i nuvarande norra Turkiet, regionerna Pontus, Galatien, Kappadokien, Asien och Bithynien, se 1 Pet 1:1.

Från: Troligtvis Rom.

Författare: Petrus, en av de tolv apostlarna.

Petrus var fiskaren från Galileen som blev en människofiskare. Han hette Simon men Jesus gav honom ett nytt namn – Petrus, som betyder sten, se Joh 1:42. Petrus blev en liten sten på klippan Jesus. I evangelierna framträder han som den ledande bland lärjungarna och var ofta den som tog till orda. Han förnekade Jesus tre gånger men blev upprättad. På pingstdagen predikar han frimodigt och 3 000 kommer till tro på Jesus, många av dem är mottagare av detta brev, se områdena i Apg 2:8–10 och 1 Pet 1:1. Han var gift och hans hustru följde med på hans resor, se 1 Kor 9:5. Enligt traditionen dog han martyrdöden i Rom under kejsar Neros förföljelse. Den första referensen till hans död finns redan i Joh 21:18. Biskop Clemens av Rom nämner om Petrus martyrdöd i sitt brev till Korint (95 e.Kr.). I den apokryfiska texten "Petrus gärningar" från 180-190 e.Kr. beskrivs Petrus önskan om att bli korsfäst upp och ner.

Lästid: ca 15 minuter.

  Läsinställningar

Klicka på kugghjulet i menyn för fler inställningar. Du kan t.ex. välja att dölja kapitel eller versnummer.

Tips! Klicka på ett versnummer i texten så ser du den exakta grekiska ordföljden i en interlinjär versionBETA där varje ord är länkat till det grekiska lexikonet.

Läsvy:

 Kärnbibelns översättning utan expanderingar () eller förklaringar [].
Textstorlek:

Andra Petrus­brevet

Hälsning

11[Från] Simeon (Symeon) [Simon] Petrus, Jesu den Smordes (Messias, Kristi)
    tjänare (slav, livegen – gr. doulos) och apostel (sändebud, ambassadör). [Petrus använder inte den vanliga grekiska formen "Simon" för att presentera sig, utan "Simeon", som ligger närmare namnets hebreiska ursprung. I sitt första brev skriver han bara Petrus, se 1 Pet 1:1, som var namnet Jesus gav honom, se Joh 1:42. Genom att ta med båda dessa namn (och även kalla sig tjänare) visar han på den förvandling som skett i hans liv.] Till dem som genom (i) vår Guds och Frälsares – Jesu den Smordes (Messias, Kristi)
    rättfärdighet har tagit emot en [precis] lika dyrbar tro som vi.
2Må nåd (favör) och frid (fullständig harmoni)
    vara över er i överflöd (multipliceras, förökas),
    genom (i) kunskapen [som är specifik och baserad på personlig erfarenhet] om Gud och Jesus, vår Herre.

Var uthålliga och väx i tron

Gud har gett oss allt vi behöver

[Efter inledningen följer ofta en tacksägelsebön i de nytestamentliga breven. Så är dock inte fallet här (eller i Judas brev). Vers 3–11 innehåller ändå flera liknande element som tacksägelsen i 2 Tim 1:3–7. Det första ordet i vers 3, gr. hos markerar samband och översätts "alltså". Nu beskrivs fördelarna med denna dyrbara tro som vi fått ta emot genom Jesu rättfärdighet, se vers 1. Den grammatiska konstruktionen pekar även fram mot vers 5–7.] 3Alltså har hans gudomliga kraft gett (skänkt) oss allt [vi behöver] för liv och gudsfruktan [dvs. allt som leder till ett överflödande liv i helig vördnad och hängivenhet för Gud] genom kunskapen om [den specifika personliga erfarenheten av] denne som har kallat oss till sin egen ära (härlighet) och godhet (ärbarhet, dygd, kraft, renhet; höga moraliska standard). 4Genom dem [ära och helighet] har han gett oss enormt stora och dyrbara löften, så att ni genom [att ta till sig dem och agera efter] dem kan få del av Guds natur, efter att ha flytt från det fördärv (förgängelse, ruttenhet) som finns i världen på grund av det onda begäret (längtan efter det förbjudna).

Lev ut tron

5Men just också av denna anledning [tack vare av löftena och relationen med Jesus som ger ära och helighet, se vers 3–4], då ni [samtidigt] gjort allt ni kan [med all iver ansträngt er till det yttersta]:
Förse er tro med (ge riklig näring till er förtröstan genom; klä er trofasthet i)
    godhet (dygd) [hög moral vars karaktär visar sig i praktisk handling]
genom (i) godheten [utvecklas ju]
    kunskap [den personliga erfarenheten av Jesus],
6genom (i) kunskapen [som kommer i en levande relation med Jesus utvecklas sedan]
    självbehärskning (självkontroll),
genom (i) självbehärskningen [utvecklas]
    uthållighet (ståndaktighet) [så att ni kan stå fasta och stanna kvar även under prövningar],
genom (i) [utövandet av] uthålligheten [utvecklas]
    gudsfruktan (fromhet) [ett liv i helgelse som behagar Gud],
7genom gudsfruktan [i den levande relationen med Gud utvecklas]
    syskonkärlek [gr. philadelphia – broderskärleken som består av tillgiven vänskap, se Rom 12:10; 1 Pet 3:8],
genom (i) syskonkärleken [utvecklas till sist osjälvisk och utgivande]
    kärlek (gr. agape) [till alla människor].
8För när ni har (redan äger) [alla] dessa [sju kvaliteter – dvs. hög moralisk standard, kunskap, självkontroll, uthållighet, gudsfruktan, syskonkärlek och kärlek] och de [ständigt] växer (förökas), så gör (ställer) det er varken [förhindrar det er att ni blir] overksamma eller utan frukt i kunskapen om [i strävan att personligen lära känna] vår Herre Jesus den Smorde (Messias, Kristus). 9För den som saknar dessa [vem det än är som inte alltid har dessa kvaliteter närvarande] är blind, han är [ständigt andligt] närsynt [han ser bara det jordiska som är nära honom, inte det himmelska perspektivet] då han har glömt att han blev renad (ordagrant: fick tag på glömskan om reningen) från sina tidigare (gamla) synder.
10Därför, mina syskon (bröder och systrar i tron), gör ert yttersta för att befästa er kallelse och utkorelse. [Kallelsen äger rum när vi tar emot Jesus, medan utkorelsen skedde innan världen skapades. Båda två utgår från Gud och har sin källa i honom, men den troende bekräftar dem genom att växa, och Andens frukt (Gal 5:22–23) ger påtagliga bevis för det nya livet.] För om ni gör det ska ni aldrig, nej aldrig någonsin, falla. 11På det sättet ska ni rikligen få allt ni behöver för ert intåg (er ankomst) till vår Herre och Frälsare Jesu den Smordes (Kristi) eviga rike.

En påminnelse

[Tre gånger i följande verser talar Petrus om att komma ihåg andliga sanningar. Drygt trettio år tidigare hade Jesus förutsagt att Petrus skulle dö martyrdöden, se Joh 21:18–19. Petrus visste att stunden för hans uppbrott var nära, se vers 14.] 12Därför tänker jag ständigt påminna er om detta, trots att ni redan vet det och är befästa i den sanning som ni har. 13Jag ser det som min plikt att väcka (aktivera, skaka liv i) er med mina påminnelser så länge jag är kvar i detta tält. [Vår jordiska kropp liknas vid en förgänglig temporär boning.] 14Jag vet att jag snart ska lägga av mig mitt tält [jordiska kropp]. Det har vår Herre Jesus den Smorde (Messias, Kristus) visat mig. 15Men jag vill göra vad jag kan för att ni också efter min bortgång (uttåg – gr. exodus) alltid ska minnas detta.

Guds ord är sant och trovärdigt

Apostlarnas ögonvittnesskildring

16När vi berättade om vår Herre Jesu den Smordes (Kristi) kraft och personliga ankomst [Jesu förvandling och närvaro på förklaringsberget, se Mark 9:1–13], byggde vår berättelse inte på några listigt hopdiktade sagor. [Det var inga fantasiberättelser som många gnostiker använde sig av för att dra åhörare och väcka intresse, se 2 Pet 2:3.] Nej tvärtom, vi såg med egna ögon hans majestät (gudomliga, konungsliga auktoritet och storslagna kraft).
     17För [vi var med när] han fick ta emot ära och härlighet från (intill, alldeles bredvid) Gud, Fadern. En röst kom från denna majestätiska härlighet [i det ljus som strålade över Jesus]: "Detta är min Son – min Älskade. I honom har jag min glädje (behag; honom är jag belåten med)." [Matt 3:17] 18Vi [Petrus, Jakob och Johannes] hörde den rösten som kom från himlen [Guds tron], för vi var med honom på det heliga berget. [Matt 17:1–9; Mark 9:2; Luk 9:35]

Det profetiska ordet är trovärdigt

19Och vi har också profeternas mycket pålitliga ord. [Förutom Petrus ögonvittnesberättelse på förklaringsberget har vi alla profetiorna i Gamla testamentet som vittnar om att Jesus skulle komma.] Ni gör helt rätt i att ständigt undersöka (ta fasta på, ge akt på) profetiorna, de lyser som en lampa på en mörk (moraliskt förmörkad) plats, tills dagen gryr och morgonstjärnan [Jesus] går upp i era hjärtan.
     20Framför allt (först och främst) måste ni förstå att ingen profetia i Skriften har sitt ursprung från någons egen fantasi (inbillning). 21Ingen profetia har någonsin kommit som resultat av mänsklig vilja, utan ledda (burna, drivna) av den helige Ande har människor talat [burit fram och förmedlat] ord från Gud.

Falska profeter

Hur en falsk lära smyger sig in

[Det har alltid funnits falska läror och lärare, se 5 Mos 13:1–5; 18:14–22; Jer 28. Petrus använder orden profet och lärare synonymt. Att profetera har visserligen en aspekt av att förutsäga framtida händelser, men huvudbetydelsen i biblisk bemärkelse är att säga sig tala inspirerat av Gud och att vara en lärare.] 21Men det fanns också falska profeter bland folket [under profeternas tid, se 1 Pet 1:19–21], liksom det även bland er kommer att finnas falska lärare. De kommer att i hemlighet föra in (introducera) irrläror. De kommer att förneka den Härskare (gr. despotes) som har friköpt dem och dra plötsligt fördärv över sig. 2Många ska följa dem i deras sexuella lössläppthet, och för deras skull kommer sanningens väg att bli hånad. [Jesus är sanningen och vägen, se Joh 14:6. De första kristna tillhörde "Vägen", se Apg 9:2; 19:9. Se även Apg 16:17; 18:25–26.] 3I sin girighet kommer de [dessa falska lärare] att utnyttja er med hjälp av falska argument. Men domen över dem är verksam sedan länge, och deras undergång sover inte.

Guds dom

4För Gud skonade inte de änglar som hade syndat, utan kastade dem i den lägsta avgrunden (gr. tartaros), han överlämnade dem till mörkrets kedjor för att förvaras där till domen. [Detta är enda gången ordet tartaros används i NT. Tartaros var inom den grekiska mytologin ett lägre skikt i dödsriket, Hades. Hit fördes de värsta syndarna där de straffades dag och natt. Petrus lånar detta ord för att beskriva en temporär plats för fallna änglar fram till den slutgiltiga domen, se Upp 20:10–14. Eftersom sammanhanget är Noa, se vers 5, kan dessa änglar syfta på de änglar som gjorde uppror och syndade mot Guds bud genom att ha sexuella relationer med kvinnor, se 1 Mos 6:1–4.] 5Han skonade inte heller den forntida världen men bevarade Noa, rättfärdighetens förkunnare, med sju andra [Noas hustru, deras tre söner och sönernas hustrur] när han lät floden drabba de gudlösas värld. [1 Mos 6–9] 6Städerna Sodom och Gomorra dömde han till undergång och lade dem i aska och gav så ett exempel på vad som väntar de gudlösa. [1 Mos 19; Jud 1:7] 7Men han räddade den rättfärdige Lot, som plågades av de laglösas lössläppta liv. 8Den rättfärdige som bodde bland dem plågades nämligen dag efter dag i sin rättfärdiga själ av att se och höra det onda som de gjorde. 9Herren förstår alltså att frälsa de gudfruktiga ur frestelsen och hålla de orättfärdiga i förvar under straff fram till domens dag.

Deras karaktär

10Det gäller särskilt dem som i orent begär följer sin köttsliga natur och föraktar [Herrens] auktoritet [gr. kyriotes i singular, se även Jud 1:8]. Fräcka och självsäkra skyggar de inte för att håna höga makter, 11medan änglar som står högre i makt och styrka inte uttalar några hånfulla domar mot dem inför Herren. 12Dessa som hånar vad de inte känner till är som oförnuftiga djur, av naturen födda till att fångas och dödas.
    De är fördärvade och hamnar därför i fördärvet,
13där de får lönen för sin orättfärdighet. De njuter av att festa mitt på ljusa dagen, de är smutsfläckar och skamfläckar där de i sina lustar frossar och festar tillsammans med er.
     14De har ögon fulla av otrohet och kan inte få nog av synd. De lockar till sig ostadiga själar och har hjärtan som är övade i att roffa åt sig, dessa förbannelsens barn.

De har lämnat vägen

15De har lämnat den raka vägen och gått vilse, de följer samma väg som Bileam, Beors (Bosors) son, som älskade orättfärdighetens lön. 16Men han blev tillrättavisad för sitt brott när en stum åsna talade med människoröst och hejdade profetens vanvett. [I slutet på israeliternas ökenvandring försökte Moabs kung Balak övertala profeten Bileam att förbanna israeliterna, se 4 Mos 22–24. Bileams far hette Beor, se 4 Mos 22:5. Vissa manuskript har dock "Bosors son" här, ett namn som betyder "köttets son". Det kan vara så att Petrus gör en medveten omskrivning för att illustrera hur Bileam vandrade efter köttet och inte anden.]
17Dessa [falska lärare] är
    källor utan vatten
    och moln [med efterlängtat vatten] jagade av stormvinden.
Det djupa mörkret väntar dem. [I ett torrt klimat är dricksvatten och livgivande regn nödvändiga. Dessa bilder beskriver hur dessa falska lärare ger löften som de inte kan hålla. De är usla brunnar, se Jer 2:13.]
18De talar stora och tomma ord och lockar med lössläppthet och köttsliga begär till sig [nyomvända] människor som nyss har kommit undan dem som lever i villfarelse. 19De lovar dem frihet [utan några moraliska betänkligheter] men är själva slavar under fördärvet, för det man besegras av är man slav under. [De falska lärarnas livsstil talar emot vad de säger.] 20Om de har lärt känna vår Herre och Frälsare Jesus den Smorde (Messias, Kristus) och kommit undan världens smitta men sedan återigen låter sig snärjas och besegras av den, då blir slutet värre för dem än början. 21Det hade varit bättre för dem att aldrig ha lärt känna rättfärdighetens väg än att lära känna den och sedan vända sig bort från det heliga budskap som anförtrotts dem. 22Det har gått med dem som det så sant heter i ordspråket:
    "Hunden vänder åter till sin egen spya" [Ords 26:11],
och
"Ett svin som tvättat sig vältrar sig igen i smutsen."
[Ett utombibliskt citat, troligtvis från Ahikars ordspråk. Svin och hundar var orena djur, se Matt 7:6.]

Guds ord är sant och trovärdigt

Jesu återkomst

31Detta är nu det andra brevet som jag skriver till er, mina älskade. [Det första brevet kan vara första Petrusbrevet, men det kan också vara ett annat brev som gått förlorat.] I båda [breven] har jag med mina påminnelser velat väcka (aktivera, skaka liv i) ert rena sinne, 2så att ni tänker på det som är förutsagt av de heliga profeterna och på budskapet från Herren och Frälsaren som ni har hört från era apostlar (budbärare). [Indirekt jämställs GT här med NT, se även vers 16 där Paulus nämns.]
3Framför allt ska ni veta att det i de sista dagarna kommer hånfulla människor som drivs av sina begär och som hånar er 4och säger:
"Hur går det med löftet om hans återkomst (ankomst – gr. parousia)?
Sedan fäderna [Abraham, Isak, Jakob osv.] dog
    har ju allt fortsatt precis som det varit sedan skapelsens början."
[Uttrycket "de sista dagarna" används i NT för hela perioden från Jesu död och uppståndelse fram till hans återkomst, se Petrus tal i Apg 2:16–39 och Heb 1:2. Redan i breven till Thessalonike kunde tron på Jesu snara återkomst vålla frågor och tvivel. När detta brev skrevs var Petrus gammal och på väg att dö. Jesus hade ännu inte kommit tillbaka. De falska lärarna, som behandlades i förra kapitlet, är troligtvis dessa hånfulla människor som ifrågasätter Bibelns sanningshalt.]

5De bortser medvetet från att det för länge sedan fanns himlar och en jord som uppstod ur vatten och genom vatten i kraft av Guds ord. 6Genom vatten och Guds ord dränktes den dåtida världen och gick under. 7Men de himlar och den jord som nu finns har genom samma ord sparats åt eld och bevaras fram till den dag då de gudlösa människorna ska dömas och gå under.
8[Nu kommer svaret på frågan i vers 4, om varför Herren dröjer:] Men en sak får ni inte glömma, mina älskade [ignorera inte detta faktum], att för Herren är en dag som tusen år och tusen år som en dag [Ps 90:4]. 9Herren dröjer inte (är inte sen) med [att uppfylla] löftet [om sin återkomst/ankomst, se vers 4] som några menar [enligt vissa människors förståelse av vad som menas med långsamhet och att dröja]. I stället är han tålmodig (mild; sen till vrede) mot er, eftersom han inte vill [inte har en inställning] att någon ska gå förlorad, utan [vill] att alla ska [få tid att] omvända sig (förändra sitt tänkesätt; ordagrant: att alla når fram till att bereda plats för eftertanke).
     10Men Herrens dag ska komma som en tjuv om natten. [Jesus använder samma liknelse, se Matt 24:42–44.] På den dagen ska himlarna falla ner (passera förbi, förgås) med ett stort dån (rytande). Himlakropparna ska smälta (brytas sönder) i hetta, och jorden med allt på den ska exponeras (blottläggas, bli uppenbarat).
11När nu allt håller på att brytas sönder (går mot sin upplösning), hur ska vi då leva?

Vi ska vara heliga och frukta Gud (umgås med honom, vara i hans närhet, och leva ett liv som behagar Gud),
12medan vi väntar och påskyndar Guds dag. [Församlingens uppdrag är att predika evangeliet för alla folk, se Mark 13:10.] Den dagen ska himlar upplösas av eld, och himlakroppar smälta av hetta. 13Men, på grund av hans löfte [Jes 65:17; 66:22], väntar vi på (ser vi fram emot) nya (bättre) himlar och en ny (bättre) jord, där rättfärdighet (frihet från synd) alltid ska råda. [Upp 21:1]

Var uthålliga och väx i tron

14Därför, mina älskade, när ni nu väntar på detta, gör allt ni kan för att bli funna rena och fläckfria inför honom i frid. 15Räkna med att vår Herres tålamod [väntan på att döma världen, se vers 9] innebär frälsning. Så har också vår älskade broder Paulus skrivit till er efter den vishet som han har fått, 16och så gör han i alla sina brev när han talar om detta. [Att leva rent och heligt på livets alla områden, eftersom Jesus snart kommer tillbaka.] I hans brev finns en del som är svårt att förstå och som okunniga och ostadiga människor förvränger till sitt eget fördärv, något som också sker med de övriga Skrifterna. [Här omnämns både Petrus och Paulus brev tillsammans med Skrifterna, som syftar på Gamla testamentet. Det finns exempel där Paulus undervisning har tolkats fel. I ett tidigt brev till Korint, som inte längre finns bevarat, hade korintierna missförstått honom att de helt skulle undvika kontakt med icke-troende. Paulus var tvungen att korrigera detta, se 1 Kor 5:9–11. Kanske kunde formuleringar som "allt är lagligt", se 1 Kor 6:12, ha använts av falska lärare för att förvränga Paulus undervisning om nåden och friheten från lagen. Den typen av lära med "billig nåd" verkar vara det som de falska lärarna lärde ut och som Petrus går emot i detta brev, se 2 Pet 2:2.]
17Mina älskade, ni vet ju redan detta. [Ordet "prognos" kommer från gr. proginosko som översätts "ni vet ju redan detta". Guds ord ger en förvarning och "prognos" om vad som kommer att ske.]

Var därför på er vakt [mot falska lärare, se kapitel 2], så att ni inte dras med i de ondas (laglösas) villfarelse och förlorar ert fäste.
18Väx i stället [kontinuerligt, hela tiden] till
    i nåd [Guds favör/kraft] [1 Pet 1:5–7] och kunskap [personlig kännedom] om vår Herre och Frälsare, Jesus den Smorde (Messias, Kristus).

Hans är äran,
    nu och till evighetens dag.
Amen (låt det ske så).