Ingår i Jesu släktträd Nämns i Bibeln vid namn
Noa

Tidsperiod: Noa-Abraham (3000 – 2000 f.Kr.)
Född: 2704 f.Kr.  (1057 AM*)
Död: 1754 f.Kr.  (2007 AM*)
Ålder: 950 år
Alt. namn/stavningar: Noach
Engelska namn: Noe, Noah
Far: Lemech
barn (3): Shem, Cham, Jafet

  Visa Noa i stora familjeträdet
  Visa grafiskt familjen med åldrar som staplar

*Anno Mundi (latin för år och värld) är den judiska tideräkningen som utgår från världens tillkomst som är satt till år 3761 f.Kr. I år (2024) motsvaras av år 5784 i den judiska tideräkningen. Det som ses här är en ungefärlig siffra.

Rapportera ett problem

Användning i Bibeln


Noa H5146
נֹחַ (Noach)
46 ggr i GT
Noa G3575
Νῶε (Noe)
8 ggr i NT
Totalt    54 ggr

Persondatabas BETA

Databasen med alla personer är under uppbyggnad. Hittar du något fel, hör gärna av dig info(@)karnbibeln.se.

Familjeträd

Släktträdet visar Noas föräldrar, barn och barnbarn. Visa Noa i stora familjeträdet

  • Lemech

    Extra: Var en av kristi förfäder.

    Lemech
    • Noa

      födelseordning ej tillgänglig

      Extra: Var en av kristi förfäder.

      • Shem

        Noas förstfödde

        Jesu släktavla

        Shem
        • Elam

          Shems förstfödde

          Elam
        • Ashor

          Shems barn nr: 2

          Ashor
        • Arppacheshad

          Shems barn nr: 3

          Jesu släktavla

          Arppacheshad
        • Lod

          Shems barn nr: 4

          Lod
        • Aram

          Shems barn nr: 5

          Aram
      • Cham

        Noas barn nr: 2

        Cham
        • Kush

          Chams förstfödde

          Kush
        • Mitsrajim

          Chams barn nr: 2

          Mitsrajim
        • Put

          Chams barn nr: 3

          Put
        • Kanaan

          Chams barn nr: 4

          Kanaan
      • Jafet

        Noas barn nr: 3

        Jafet
        • Gomer

          Jafets förstfödde

          Gomer
        • Magog

          Jafets barn nr: 2

          Magog
        • Madaj

          Jafets barn nr: 3

          Madaj
        • Javan

          Jafets barn nr: 4

          Javan
        • Tuval

          Jafets barn nr: 5

          Tuval
        • Meshech

          Jafets barn nr: 6

          Meshech
        • Tiras

          Jafets barn nr: 7

          Tiras

De symboler som används är:

  • Man

    hustru

  • Kvinna
  • Ingår i Jesu släktled
  • Härskare/ledare
  • flera personer




Referenser (47 st)

Filter:

Endast vid namn (47)
Endast nyckelverser (12)
Dölj genitiv (39)
Han gav honom namnet Noa (hebr. Noach), och sa:
"Denne ska lätta (hebr. nacham) oss från vårt arbete, ja, från våra händers möda (slitsamma smärta – hebr. itsavon) med den mark [när vi brukar jorden] som Herren (Jahve) har förbannat."
[Det hebreiska namnet Noa förknippas både med hebreiska verbet Noach (vila), och används när arken stannade på berget Ararat. Här använder Lemech ordet nacham som betyder att lätta på bördan. Båda dessa hebreiska ord har en gemensam rot som beskriver att andas ut, vila och att ligga ned.]
Sedan Lemech hade fått Noa levde han 595 år och fick [andra] söner och döttrar.
Och var – Noas ålder – 500 år.
Noa blev far till Shem (Sem), Cham (Ham) och Jafet.
[För första gången förekommer hebr. ben framför åldersangivelsen. Frasen blir ordagrant: 'Noach, en son av 500 år', se även 1 Mos 7:6; 11:10; 1 Sam 13:1. Noas namn upprepas också här, vilket är unikt, i tidigare generationer används "han". Strukturen i denna vers är annorlunda, men återfinns i slutet på Noas berättelse, se 1 Mos 9:28–29.]
Men Noa (hebr. Noach) hade funnit nåd (oförtjänt kärlek; favör – chen) inför Herrens (Jahves) ögon.
[Här finns det hebreiska ordet chen första gången. Betydelsen är nåd, oförtjänt kärlek och favör. Ordet förekommer även i formerna chanan och chanon. Ordet chanan betyder samma sak med tillägget extraordinär vänlighet, medan chanon i huvudsak betyder nåd och favör. Chanon återfinns bara 13 gånger i GT medan chen och chanan finns 67 respektive 72 gånger. Förutom nåd är den särskilda betoningen på dessa ord att det handlar om den oförtjänta kärleken. Ingen handling kan på något sätt göra oss värdiga att få denna typ av nåd. I denna vers finns också namnet Noa (hebr. Noach), samma två bokstäver som nåd, fast spegelvänt.]
[Här kommer en ny "toledot-enhet" (den fjärde i Första Mosebok). Det hebreiska ordet toledot används elva gånger i Första Moseboken, se 1 Mos 2:4; 5:1; 6:9; 10:1; 11:10, 27; 25:12, 19; 36:1, 9; 37:2. Användingen av siffor och tal är spciellt och binder ihop denna enhet. Ordet "jorden" används 40 gånger. Talet sju och multipler av sju är också vanligt. Herren (Jahve) nämns sju gånger. Gud (Elohim) näms 14 ggr (7 x 2). Gud talar sju gånger till Noa, det finns sju "göra" i samband med instruktionerna. Verbet fördärva (som återfinns i början och i slutet) används sju gånger. I avslutningen används ordet "förbund" sju gånger. Talet sju används vid sju tillfällen (två gånger dubbleras det så det står "sju-sju"; totalt används ordet 9 gånger). Vatten nämns 21 gånger (3 x 7) och kött nämns 14 gånger (2 x 7).]
Detta är Noas (hebr. Noachs) fortsatta historia (hans genealogi/släkttavla – hebr. toledot). Noa var en rättfärdig man och fullkomlig bland sina samtida. Noa vandrade [i ständig gemenskap] med Gud (Elohim).
[Här är första gången ordet rättfärdig (hebr. tsadik) används. Ett närbesläktat ord från samma rot är tsedaka som ofta översätts med en frivillig gåva till fattiga och behövande. Bibeln nämner särskilt änkor, föräldralösa/faderlösa barn och främlingen inom dina portar. Att ge tsedaka är något som i princip alla religiösa judar gör i någon form. Rättfärdighet och att vara rättfärdig eller leva ett rättfärdigt liv hör alltså intimt ihop med att se till att de behövande i min närhet, genom mina frivilliga gåvor, har det de behöver.]
Noa blev far till tre söner:
Shem (Sem),
Cham (Ham) och
Jafet.
Då sa Gud (Elohim) till Noa:
"Jag har beslutat att göra slut på allt levande [ordagrant 'slutet på allt kött är här'], för på grund av dem är jorden fylld av laglöshet (våld, terror – hebr. chamas). Betänk (hebr. hen), nu ska jag förgöra [döma] dem med jorden.
Noa gjorde allt som Gud hade befallt honom att göra, ja han gjorde allt detta. [Upprepningen betonar Noas lydnad.]
[De 120 åren av nåd var över (1 Mos 6:3), det är nu dags att gå in i arken då floden kommer om en vecka. Eftersom Noa är 600 år när floden kommer (1 Mos 7:6), var han 480 år när Gud sätter gränsen på 120 år. Detta sker alltså 20 år innan han får sin första son (som han får vid 500 års ålder, se 1 Mos 5:32). I tilltalet att bygga arken ges till Noa nämns hans tre söner och deras sonhustrur (1 Mos 6:14, 18). Detta gör att Noa är omkring 510-550 år och det tar 50-90 år att bygga arken.]
Herren (Jahve) sa till Noa (hebr. Noach): "Gå till arken, du och hela din familj. Jag har sett att du är rättfärdig inför mig i detta släkte (denna generation).
Och Noa gjorde allt som Gud hade befallt honom att göra.
Och Noa var 600 år när floden skulle översvämmade jorden.
Noa gick in i arken tillsammans med sina söner, sin hustru och sina sonhustrur, undan flodens vatten. [Totalt var de åtta personer, se 1 Pet 3:20.]
kom ett par av varje art in till Noa i arken, hane och hona, så som Gud hade befallt Noa.
Det år då Noa blev 600 år, i den 2:a månaden under den 17:e dagen,
denna dag brister (delas, rämnar)
alla det stora djupets (hebr. tehom) [1 Mos 1:2] källor
och himlens dammluckor (slussar)
öppnas.
[Vattnet strömmar både underifrån och ovanifrån, se 1 Mos 1:6–7. Tidsangivelsen utgår som vanligt från Noas ålder, men detta är en ny variation, jfr vers 6. Den andra månaden kan antingen vara en vår- eller höstmånad. Det religiösa judiska året inleds på våren med månaden aviv (2 Mos 12:2) och den andra månaden är ijar som infaller maj/april. Åsyftas det civila judiska året (som även omgivande nationer använde sig av) startar det på hösten, och då är den andra månaden cheshvan som infaller i okt/nov.]
Samma dag gick Noa (hebr. Noach) och hans [tre] söner Shem (Sem), Cham (Ham) och Jafet, och Noas hustru och hans tre sonhustrur in i arken.
[De hade påbörjat ombordstigningen sju dagar tidigare, nu på sjunde dagen när vattnet började komma gick de ombord. Både vad gäller djur och människor refereras de i par (man/kvinna och hane/hona, se 1 Mos 6:19–20; 7:2–3; 8–9). Polygami förekom i samhället, men omnämns i negativa ordalag, se Lemech i 1 Mos 4:19–24.]
Ja de kom till Noa, till arken, två och två (par om par) av allt det kött som hade livsande (ande av liv).
Herren utplånade allt som fanns till på jorden, människor och fyrfotadjur, kräldjur och himlens fåglar: allt utplånades från jorden. Kvar blev bara Noa och de som var med honom i arken.
Då kom Gud (Elohim) ihåg [tänkte han på; fullföljde han sitt förbund med] Noa (hebr. Noach) och alla de vilda och tama djur som var med honom i arken. Han lät en vind blåsa över jorden och vattnet började sjunka undan.
Efter ytterligare fyrtio dagar öppnade Noa ett fönster som han hade gjort på arken,
Och duvan kom tillbaka till honom på kvällen, och se [hebr. vehinneh – perspektivbyte, vi får se med Noas ögon]: Ett friskt olivlöv i hennes näbb! Då förstod Noa, att vattnet hade sjunkit undan från jorden.
Och det hände, i det 601:a året [1 + 600 år; av Noas livsdagar], i den första månaden, på den första [dagen], att vattnet hade torkat upp från jorden. Noa tog bort taket från arken, och såg, och se [hebr. vehinneh – perspektivbyte, vi får nu se med Noas ögon]: Marken hade torkat upp!
Då talade Gud till Noa och sa:
Då gick Noa ut tillsammans med sin hustru och sina söner och sonhustrur [efter att ha varit i arken i ett år och tio dagar].
Noa byggde ett altare åt Herren. Han tog fyrfotadjur och fåglar av alla rena arter och offrade dem som brännoffer på altaret.
Gud (Elohim) välsignade Noa (hebr. Noach) och hans söner och sa till dem: "Var fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden.
Och Gud (Elohim) sa till Noa och hans söner:
Gud (Elohim) sa till Noa: "Detta är tecknet [regnbågen, som antagligen var synlig för Noa just när Gud talar dessa ord] på det förbund som jag upprättar mellan mig och allt liv på jorden."
Noas söner som gick ut ur arken var Shem (Sem), Cham (Ham) och Jafet. Cham (Ham) var far till Kanaan [som föddes senare].
Dessa tre var Noas söner och från dem har jordens alla folk spritt ut sig. [Se släktträdet i 1 Mos 10.]
Och Noa, en man av jorden, började plantera en vingård.
Noa vaknade från sitt vin och han visste vad hans yngsta son hade gjort mot honom,
[Dessa två avslutande verser har samma struktur som 1 Mos 5:32, och ramar fint in denna sektion om Noa.]
Noa levde 350 år [300 år + 50 år] efter floden.
Och var – alla Noas dagar – 950 år [900 år + 50 år].
Sedan dog han.
[Här kommer en ny "toledot-enhet" (den femte av tolv i Första Mosebok). Det hebreiska ordet toledot används elva gånger i Första Moseboken, se 1 Mos 2:4; 5:1; 6:9; 10:1; 11:10, 27; 25:12, 19; 36:1, 9; 37:2. Kapitlet ger en släkttavla för alla folk på jorden. Indelningen är inte bara genealogisk utan också geografisk, språklig och historisk, se vers 5, 20 och 31.]
Detta är Noas (hebr. Noachs) söners fortsatta historia (deras genealogi/släkttavla – hebr. toledot),
Shem (Sem),
Cham (Ham)
och Jafet.
Söner föddes till dem [Noas tre söner] efter floden.
[Noas tre söner var:
Jafet – troligtvis äldste sonen, se 1 Mos 10:21. Han föddes när Noa var 500 år gammal, se 1 Mos 5:32. Shem (Sem) – troligtvis mellansonen. Han var 100 år gammal två år efter floden, se 1 Mos 11:10. Eftersom floden kom när Noa var 600 år, måste han varit född när Noa var 502 år, och är alltså två år yngre än Jafet. Anledningen att han nämns först i alla uppräkningar, här i vers 1 och i 1 Mos 5:32; 6:10; 7:13; 1 Krön 1:4, beror på att hans släktträd leder till Abraham och slutligen Messias, se Luk 3:34–36! Cham (Ham) – den yngste sonen, se 1 Mos 9:24. Hur mycket yngre han är anges inte, men han var född före floden. I vers 1 var ordningen Shem, Cham och Jafet. När deras släktleds beskrivs nedan i vers 2–32 blir ordningen omvänd med först Jafet (vers 2), sedan Cham (vers 6) och sist Shem (vers 21). Det är ett typiskt kiastisk mönster i flera led som gör att berättelsen om Babels torn, se 1 Mos 11:1–9, ramas in av Sems släkttavla som fortsätter i 1 Mos 11:10–26.]
Detta [vers 1–30] är Noas söners familjer, efter släktled (hebr. toledot) [plural] i deras folk. Och från dessa finns de folk som utbrett sig på jorden efter floden.
[Denna vers ramar in hela kapitlet om Noas söner. Frasen och den avslutande refrängen "efter deras språk i sina landområden och i sina länder" återkommer i vers 5, 20 och 31.]
Noa (hebr. Noach) [hans söner var]
Shem (Sem),
Cham (Ham) och
Jafet.
För mig är detta som Noas vatten (flod) [1 Mos 6–9 – denna tid kan liknas vid Noas dagar],
när jag lovade att Noas flod aldrig skulle komma över jorden igen [1 Mos 9:11].
På samma sätt lovar jag nu att aldrig mer bli arg på dig
eller tillrättavisa dig (tydligt visa dig vad du gjort fel och gå till rätta med dig).
även om dessa tre bräckliga män (hebr. enosh) fanns där [i landet]Noa, Daniel och Job – så skulle de genom sin rättfärdighet bara kunna rädda sina egna liv (själar – hebr. nefesh) förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahve).
[Jeremia har redan sagt "även om Mose och Samuel stod framför mig", se Jer 15:1. Noa och Job levde långt innan Hesekiel blev profet. De två var exempel på män som bara lyckades rädda de närmaste. När floden kom drabbades hela jorden, men Noa och hans familj räddades. Job bad för sina barn, men de drabbades av olycka, dock överlevde Job och hans hustru. Daniel kan vara den samtida bibliska Daniel som blev bortförd i fångenskap till Babylon eller legenden om en Daniel i den ugaritiska sagan om Aqhat (1300 f.Kr.). I så fall nämns tre icke-judar från historien. En Daniel omnämns även i Hes 28:3.]
även om dessa tre bräckliga män – Noa, Daniel och Job [vers 14] – var i det (landet), jag lever förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahve) skulle de inte kunna rädda söner och inte döttrar, de skulle bara rädda sina egna själar med sin rättfärdighet.
Som det var i Noas dagar, så ska det vara vid Människosonens återkomst.
Dagarna före floden levde människorna precis som vanligt [fullt upptagna med sina liv], de åt och drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken,
son till Kenan,
son till Arpakshad,
son till Sem,
son till Noa,
son till Lemek,
I Människosonens dagar [då han kommer tillbaka för att regera här på jorden fullt ut]:
Då ska det vara som på Noas dagar. [1 Mos 7]
Folk åt och drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken. Sedan kom floden och gjorde slut på dem alla.
[Att äta, dricka och gifta sig är i sig inte fel – synden var att man bara levde för detta och ignorerade Gud.]
[Följande exempel handlar om vatten och hur Noas familj räddas undan domen. Stycket balanseras med berättelsen om hur israeliterna korsar Röda havet och räddas, se vers 29.]
I tro byggde Noa, uppfylld av helig fruktan, en ark för att rädda sin familj, sedan han fått en gudomlig varning om det som ännu inte kunde ses [1 Mos 6:13–22]. Genom denna tro dömde han världen [för dess otro] och fick själv ta del av (ärva) rättfärdigheten som kommer från tro (att vara trofast).
Det var för dem som inte lydde (vägrade tro) för länge sedan i Noas dagar [som budskapet predikades], när Gud tålmodigt väntade medan arken byggdes. Några få, för att vara exakt: åtta personer, räddades i arken genom vatten.
[Ämnet i vers 19–21 skiftar från Jesu död, till Noas tid och sedan tillbaka till dopet i vatten på Petrus tid. Det går att tolka texten på olika sätt. I kommentarerna här antas att det var Noa som predikade frälsningen till de människor som levde då, inte att Jesus predikade till döda andar. I så fall skulle det finnas en andra chans att ta emot Jesus, vilket inte nämns någonstans i Bibeln.]
Han skonade inte heller den forntida världen men bevarade Noa, rättfärdighetens förkunnare, med sju andra [Noas hustru, deras tre söner och sönernas hustrur] när han lät floden drabba de gudlösas värld. [1 Mos 6–9]