Referenser (47 st)
Och han gav honom namnet Noa (hebr. Noach) genom att säga:
"Denne ska lätta (hebr. nacham) oss från vårt arbete, ja, från våra händers möda (slitsamma smärta – hebr. itsavon) med den mark [när vi brukar jorden] som Herren (Jahveh) har förbannat."
[Här bryts mönstret, istället för att direkt ange namnet beskrivs namngivningen mer detaljerat. Det hebreiska namnet Noach förknippas med det hebreiska verbet (vila), och används när arken stannade på berget Ararat. Här använder Lemech ordet nacham som betyder att lätta på bördan. Dessa hebreiska ord har en gemensam rot som beskriver att andas ut, vila och att ligga ned.]
Och Lemech levde 595 år [5 och 90 år och 500 år] sedan han blivit far till Noa.
Och han blev far till söner och döttrar.
Och var – Noas ålder – 500 år.
Och Noa blev far till Shem (Sem), Cham (Ham) och Jafet.
[För första gången förekommer hebr. ben framför åldersangivelsen. Frasen blir ordagrant: 'Noach, en son av 500 år', se även ; ; . Noas namn upprepas också här, vilket är unikt, i tidigare generationer används "han". Här avbryts Noas formel. Slutet återfinns först i slutet av Noas fortsatta historia i .]
Men Noa (hebr. Noach) hade funnit nåd (oförtjänt kärlek; favör – chen) inför Herrens (Jahvehs) ögon.
[Här finns det hebreiska ordet chen första gången. Betydelsen är nåd, oförtjänt kärlek och favör. Ordet förekommer även i formerna chanan och chanon. Ordet chanan betyder samma sak med tillägget extraordinär vänlighet, medan chanon i huvudsak betyder nåd och favör. Chanon återfinns bara 13 gånger i GT medan chen och chanan finns 67 respektive 72 gånger. Förutom nåd är den särskilda betoningen på dessa ord att det handlar om den oförtjänta kärleken. Ingen handling kan på något sätt göra oss värdiga att få denna typ av nåd. I denna vers finns också namnet Noa (hebr. Noach), samma två bokstäver som nåd, fast spegelvänt.]
[Här kommer en ny "toledot-enhet" (den fjärde i Första Moseboken). Det hebreiska ordet används elva gånger i Första Moseboken, se ; ; ; ; , ; , ; , ; . Användingen av siffor och tal är spciellt och binder ihop denna enhet. Ordet "jorden" används 40 gånger. Talet sju och multipler av sju är också vanligt. Herren (Jahveh) nämns sju gånger. Gud (Elohim) näms 14 ggr (7 x 2). Gud talar sju gånger till Noa, det finns sju "göra" i samband med instruktionerna. Verbet fördärva (som återfinns i början och i slutet) används sju gånger. I avslutningen används ordet "förbund" sju gånger. Talet sju används vid sju tillfällen (två gånger dubbleras det så det står "sju-sju"; totalt används ordet 9 gånger). Vatten nämns 21 gånger (3 x 7) och kött nämns 14 gånger (2 x 7).]
Detta är Noas (hebr. Noachs) fortsatta historia (hans genealogi/släkttavla – hebr. ). Noa var en rättfärdig man och fullkomlig bland sina samtida. Noa vandrade [i ständig gemenskap] med Gud (Elohim).
[Här är första gången ordet rättfärdig (hebr. tsadik) används. Ett närbesläktat ord från samma rot är tsedaqah som ofta översätts med en frivillig gåva till fattiga och behövande. Bibeln nämner särskilt änkor, föräldralösa/faderlösa barn och främlingen inom dina portar. Att ge tsedaqah är något som i princip alla religiösa judar gör i någon form. Rättfärdighet och att vara rättfärdig eller leva ett rättfärdigt liv hör alltså intimt ihop med att se till att de behövande i min närhet, genom mina frivilliga gåvor, har det de behöver.]
Noa blev far till tre söner:
Shem (Sem),
Cham (Ham) och
Jafet.
Då sa Gud (Elohim) till Noa:
"Jag har beslutat att göra slut på allt levande [ordagrant 'slutet på allt kött är här'], för på grund av dem är jorden fylld av laglöshet (våld, terror – hebr. chamas). Betänk (hebr. hen), nu ska jag förgöra [döma] dem tillsammans med jorden.
Noa gjorde allt som Gud hade befallt honom att göra, ja, han gjorde allt detta. [Upprepningen betonar Noas lydnad.]
[De 120 åren av nåd var över (), det är nu dags att gå in i arken då floden kommer om en vecka. Eftersom Noa är 600 år när floden kommer (), var han 480 år när Gud satte gränsen på 120 år. Detta sker alltså 20 år innan han får sin första son (som han får vid 500 års ålder, se ). I tilltalet att bygga arken som ges till Noa nämns hans tre söner och deras hustrur (, ). Detta gör att Noa är omkring 510-550 år och det tar 50-90 år att bygga arken.]
Herren (Jahveh) sa till Noa (hebr. Noach): "Gå till arken, du och hela din familj. Jag har sett att du är rättfärdig inför mig i detta släkte (denna generation).
Och Noa gjorde allt som Gud hade befallt honom att göra.
Och Noa var 600 år när floden skulle översvämma jorden.
Noa gick in i arken tillsammans med sina söner, sin hustru och sina sonhustrur, undan flodens vatten. [Totalt var de åtta personer, se .]
kom ett par av varje art in till Noa i arken, hane och hona, så som Gud hade befallt Noa.
Det år då Noa blev 600 år, i den 2:a månaden under den 17:e dagen,
denna dag brister (delas, rämnar)
alla det stora djupets (hebr. tehom) [] källor
och himlens dammluckor (slussar)
öppnas.
[Vattnet strömmar både underifrån och ovanifrån, se . Tidsangivelsen utgår som vanligt från Noas ålder, men detta är en ny variation, jfr . Den andra månaden kan antingen vara en vår- eller höstmånad. Det religiösa judiska året inleds på våren med månaden aviv () och den andra månaden är ijar som infaller maj/april. Åsyftas det civila judiska året (som även omgivande nationer använde sig av) startar det på hösten, och då är den andra månaden cheshvan som infaller i okt/nov.]
Samma dag gick Noa (hebr. Noach) och hans [tre] söner Shem (Sem), Cham (Ham) och Jafet, och Noas hustru och hans tre sonhustrur in i arken.
[De hade påbörjat ombordstigningen sju dagar tidigare, nu på sjunde dagen när vattnet började komma gick de ombord. Både vad gäller djur och människor refereras de i par (man/kvinna och hane/hona, se ; ; ). Polygami förekom i samhället, men omnämns i negativa ordalag, se Lemech i .]
Ja, de kom till Noa, till arken, två och två (par om par) av allt det kött som hade livsande (ande av liv).
Herren utplånade allt som fanns till på jorden, människor och fyrfotadjur, kräldjur och himlens fåglar: allt utplånades från jorden. Kvar blev bara Noa och de som var med honom i arken.
Då kom Gud (Elohim) ihåg [tänkte han på; fullföljde han sitt förbund med] Noa (hebr. Noach) och alla de vilda och tama djur som var med honom i arken. Han lät en vind blåsa över jorden och vattnet började sjunka undan.
Efter ytterligare fyrtio dagar öppnade Noa ett fönster som han hade gjort på arken,
Och duvan kom tillbaka till honom när det led mot kväll [strax innan skymningen]. Och se [hebr. – perspektivbyte, vi får se med Noas ögon]: Ett friskt olivlöv i hennes näbb! Då förstod (insåg) Noa: Vattnet hade verkligen [äntligen] sjunkit undan från jorden.
Och det hände, i det 601:a året [1 + 600 år; av Noas livsdagar], i den första månaden, på den första [dagen], att vattnet hade torkat upp från jorden. Noa tog bort taket från arken, och såg, och se [hebr. – perspektivbyte, vi får nu se med Noas ögon]: Marken hade torkat upp!
Då talade Gud till Noa genom att säga:
Då gick Noa ut tillsammans med sin hustru och sina söner och sonhustrur [efter att ha varit i arken i ett år och tio dagar].
Noa byggde ett altare åt Herren (Jahveh). Han tog fyrfotadjur och fåglar av alla rena arter och offrade dem som brännoffer på altaret.
Gud (Elohim) välsignade Noa (hebr. Noach) och hans söner och sa till dem: "Var fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden.
Och Gud (Elohim) sa till Noa och hans söner:
Gud (Elohim) sa till Noa: "Detta är tecknet [regnbågen, som antagligen var synlig för Noa just när Gud talade dessa ord] på det förbund som jag upprättar mellan mig och allt liv på jorden."
Noas söner som gick ut ur arken var Shem (Sem), Cham (Ham) och Jafet. Cham (Ham) var far till Kanaan [som föddes senare].
Dessa tre var Noas söner och från dem har jordens alla folk spritt ut sig. [Se släktträdet i .]
Och Noa, en man av jorden, började plantera en vingård.
Noa vaknade från sitt vin och han visste vad hans yngsta son hade gjort mot honom,
[Dessa två avslutande verser har samma struktur som , och ramar fint in denna sektion om Noa.]
Noa levde 350 år [300 år och 50 år] efter floden.
Och var – alla Noas dagar – 950 år [900 år och 50 år].
Sedan dog han.
[Det finns åtskilliga flodberättelser över hela världen, vilket vittnar om ett gemensamt avlägset minne av en sådan världsvid katastrof. Bibelns flodberättelse är dock unik vad gäller dess totala avsaknad av mytologi, exakta angivelsen av arkens mått och hur länge floden varade.]
[Här kommer en ny "toledot-enhet" (den femte av tolv i Första Moseboken). Det hebreiska ordet används elva gånger i Första Moseboken, se ; ; ; ; , ; , ; , ; . Kapitlet ger en släkttavla för alla folk på jorden. Indelningen är inte bara genealogisk utan också geografisk, språklig och historisk, se , och .]
Detta är Noas (hebr. Noachs) söners fortsatta historia (deras genealogi/släkttavla – hebr. ),
Shem (Sem),
Cham (Ham)
och Jafet.
Söner föddes till dem [Noas tre söner] efter floden.
[Noas tre söner var:
Jafet – troligtvis äldste sonen, se . Han föddes när Noa var 500 år gammal, se . Shem (Sem) – troligtvis mellansonen. Han var 100 år gammal två år efter floden, se . Eftersom floden kom när Noa var 600 år, måste han varit född när Noa var 502 år, och är alltså två år yngre än Jafet. Anledningen till att han nämns först i alla uppräkningar, här i och i ; ; ; , är att hans släktträd leder till Abraham och slutligen till Messias, se ! Cham (Ham) – den yngste sonen, se . Hur mycket yngre han är anges inte, men han var född före floden. I var ordningen Shem, Cham och Jafet. När deras släktled beskrivs nedan i blir ordningen omvänd med först Jafet (), sedan Cham () och sist Shem (). Det är ett typiskt kiastiskt mönster i flera led som gör att berättelsen om Babels torn, se , ramas in av Shems släkttavla som fortsätter i .]
Detta [] är Noas söners familjer, efter släktled (hebr. ) [plural] i deras folk. Och från dessa finns de folk som utbrett sig på jorden efter floden.
[Denna vers ramar in hela kapitlet om Noas söner. Frasen och den avslutande refrängen "efter deras språk i sina landområden och i sina länder" återkommer i , och .]
Noa (hebr. Noach) [hans söner var] –
Shem (Sem),
Cham (Ham) och
Jafet.
För mig är detta som Noas vatten (flod) [ – denna tid kan liknas vid Noas dagar],
när jag lovade att Noas flod aldrig skulle komma över jorden igen [].
På samma sätt lovar jag nu att aldrig mer bli arg på dig
eller tillrättavisa dig (tydligt visa dig vad du gjort fel och gå till rätta med dig).
även om dessa tre bräckliga män (hebr. enosh) fanns där [i landet] – Noa, Daniel och Job – så skulle de genom sin rättfärdighet bara kunna rädda sina egna liv (själar – hebr. nefesh) förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahveh).
[Jeremia har redan sagt "även om Mose och Samuel stod framför mig", se . Noa och Job levde långt innan Hesekiel blev profet. De två var exempel på män som bara lyckades rädda de närmaste. När floden kom drabbades hela jorden, men Noa och hans familj räddades. Job bad för sina barn, men de drabbades av olycka, dock överlevde Job och hans hustru. Daniel kan vara den samtida bibliska Daniel som blev bortförd i fångenskap till Babylon eller legenden om en Daniel i den ugaritiska sagan om Aqhat (1300 f.Kr.). I så fall nämns tre icke-judar från historien. En Daniel omnämns även i .]
även om dessa tre bräckliga män – Noa, Daniel och Job [] – var i det (landet), jag lever förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahveh) skulle de inte kunna rädda söner och inte döttrar, de skulle bara rädda sina egna själar med sin rättfärdighet.
Som det var i Noas dagar, så ska det vara vid Människosonens återkomst.
Dagarna före floden levde människorna precis som vanligt [fullt upptagna med sina liv], de åt och drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken,
son till Kenan,
son till Arpakshad,
son till Sem,
son till Noa,
son till Lemek,
I Människosonens dagar [då han kommer tillbaka för att regera här på jorden fullt ut]:
Då ska det vara som på Noas dagar. []
Folk åt och drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken. Sedan kom floden och gjorde slut på dem alla.
[Att äta, dricka och gifta sig är i sig inte fel – synden var att man bara levde för detta och ignorerade Gud.]
[Följande exempel handlar om vatten och hur Noas familj räddas undan domen. Stycket balanseras med berättelsen om hur israeliterna korsar Röda havet och räddas, se .] I tro byggde
Noa, uppfylld av helig fruktan, en ark för att rädda sin familj, sedan han fått en gudomlig varning om det som ännu inte kunde ses
[]. Genom denna tro dömde han världen
[för dess otro] och fick själv ta del av
(ärva) rättfärdigheten som kommer från tro
(att vara trofast).
Det var för dem som inte lydde (vägrade tro) för länge sedan i Noas dagar [som budskapet predikades], när Gud tålmodigt väntade medan arken byggdes. Några få, för att vara exakt: åtta personer, räddades i arken genom vatten.
[Ämnet i skiftar från Jesu död, till Noas tid och sedan tillbaka till dopet i vatten på Petrus tid. Det går att tolka texten på olika sätt. I kommentarerna här antas att det var Noa som predikade frälsningen till de människor som levde då, inte att Jesus predikade till döda andar. I så fall skulle det finnas en andra chans att ta emot Jesus, vilket inte nämns någonstans i Bibeln.]
Han skonade inte heller den forntida världen men bevarade Noa, rättfärdighetens förkunnare, med sju andra [Noas hustru, deras tre söner och sönernas hustrur] när han lät floden drabba de gudlösas värld. []
