Sefanja
11
Sefanja, Joel, Obadja och Hosea, målning av John Singer, 1895.
son till Kushi,
son till Gedalja,
son till Amarja,
son till Hiskia (hebr. Chizqijah)
– i [kung] Josias (hebr. Joshijahos) dagar [622-609 f.Kr. då han regerade som kung], son till Amon, kung i Juda. [Josia var en god kung som regerade 640-609 f.Kr., eftersom han var ung så var det först 622 f.Kr. som han kom till makten, se . Sefanjas koppling till kung Hiskia i fjärde ledet betonas. Hiskia var kung i det södra riket 715-686 f.Kr. och återupprättade tempeltjänsten och avskaffade avgudadyrkan, se . Han är också känd för att ha byggt Siloamtunneln och en damm för att förbättra vattentillgången för Jerusalem.]Kommande dom över Jerusalem
2Jag ska svepa bort, svepa bort allt (sopa bort, skörda allt)
från jordens (hebr. adama) yta (ordagrant ansikte), förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).
3Jag ska svepa bort människor och djur,
jag ska svepa bort himmelens fåglar och havens fiskar
och stötestenar [avgudabilder av fåglar och fiskar] tillsammans med de onda.
Jag ska hugga av mänskligheten
från jordens yta (ordagrant ansikte), förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh). [Gud hade skapat fiskarna, fåglarna, djuren och människorna, se . Uppräkningen här är motsatt – vilket förstärker allvaret i Sefanjas profetiska ord. Talet fyra står för hela jorden (de fyra väderstrecken). Fyra gånger används ordet "svepa bort" och totalt fyra gånger mänskligheten/jorden (hebr. adam 2x och hebr. adama 2x). Hebreiska adama är ett generellt ord som kan syfta på hela världen men också landet Israel. I dessa tre första verser är det oklart om det är en världsvid katastrof som väntar – Sefanja har läsarens fulla uppmärksamhet; nu följer tre rader som visar att orden i första hand riktar sig mot Juda och Jerusalem.] 4Jag ska sträcka ut min hand över Juda
och över alla invånare i Jerusalem.
Jag ska hugga av kvarlevan av Baal från denna plats,
namnen på avgudaprästerna tillsammans med prästerna,
5dessa som böjer sig ner på taken
inför himmelens härskaror (de demoniska makterna)
dessa som böjer sig och svär vid Herren (Jahveh)
och samtidigt svär vid Molok,
6dessa som vänder sig bort från att följa Herren (Jahveh),
inte söker Herren (Jahveh) eller rådfrågar honom.Kommande dom över korrupta ledare
7Bli stilla (tyst) inför Herrarnas Herres (Adonai Jahvehs) ansikte (närvaro),
för Herrens (Jahvehs) dag är nära.
Herren (Jahveh) har förberett ett offer,
han har helgat sina gäster.
8På dagen för Herrens (Jahvehs) offer
ska jag straffa furstarna och kungens söner
och alla dem som klär sig i främmande kläder. [Främmande kläder syftar på att folket adapterat sig till hednisk kultur och religion. Varför nämns inte kungen? Kanske Sefanja fick budskapet tidigt i Josias regeringstid, då denne var åtta år, se . Om så är fallet kanske han utelämnades på grund av sin ålder eller för att han var rättfärdig, se .] 9På den dagen ska jag straffa alla som hoppar över tröskeln [tillber Dagon, se ]
de fyller sin herres hus [avgudatempel] med ondska och bedrägeri. [Uttrycket "över tröskeln" kan syfta på att ett blodsförbund kan ingås genom att gå över en tröskel, att hoppa över tröskeln är ett sätt att vanhelga förbundet.] 10På den dagen, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh),
ska det höras rop [från människor i nöd/smärta] från Fiskporten [; – i norr där fisk från bl.a. Tyros importerades],
jämmer (klagorop) från det andra området [de nya kvarteren i Jerusalem]
och ett stort brak från kullarna. [Det andra området () syftar troligtvis på expansionen av Jerusalem, väster om Davids stad, se ; . Här bodde Huldah, se , det är till henne Josia sänder bud 621 f.Kr. när Moseböckerna hittats i templet.] 11Klaga, ni invånare i Machtesh (Mortelkvarteret; ordagrant: ´skålen´) [troligtvis namnet på marknadsplatsen i Jerusalem],
för alla köpmän (hebr. ; samma namn som folkslaget kanaanéer) finns inte mer,
alla de som väger silver [växlar eller lånar ut pengar] är borta (avhuggna). [Marknadsplatsen finns också troligtvis i nya delen, ordet betyder skål/mortel, så troligtvis var det i sänkan vid Tyropeondalen, samma del som än idag är marknadsgatan i Gamla staden i Jerusalem.] 12Och det ska ske på den tiden att jag ska genomsöka Jerusalem med lampor
och jag ska straffa de män som är som bottensatsen i vinet som stelnat (har förhärdade hjärtan – är fast i sina onda vägar)
och som säger i sina hjärtan:
"Herren (Jahveh) kan varken göra gott eller ont."
13Deras tillgångar ska lämnas för plundring
och deras hus till ödeläggelse.
De ska bygga hus
men inte få bo i dem [].
De ska plantera vingårdar
men inte få dricka dess vin []. [Under kung Josias artonde regeringsår (621 f.Kr.) hittas Moseböckerna i templet, se . Det är troligen från dessa nyfunna skriftrullar som Sefanja citerar dessa verser. De tre grupperna motsvarar de tre kategorierna i . De kungliga ska förlora sina palats och sin rikedom, de förmögna handelsmännen ska förlora sina hus och de som är fast i sin apati (som den hårda bottensatsen i vinet), ska inte få dricka vinet.]Herrens dom över alla nationer
14Nära är Herrens (Jahvehs) dag – den stora,
nära, och kommer snabbt [].
Hör [ljudet av] Herrens (Jahvehs) dag – bittert (hebr. mar; tragik),
ropet av stridsmän är där.
15Den dagen är en dag av vrede,
en dag av bekymmer och ångest,
en dag av förödande stormar och ödeläggelse,
en dag av mörker och dysterhet,
en dag av tjocka moln och intensivt mörker,
16en shofarens och larmets (härskriets) dag [basunen varnade för fara, se ]
mot befästa städer
och mot de höga hörntornen.
17Jag ska komma med sådan ångest över mänskligheten
att de ska vandra som blinda
därför att de har syndat mot Herren (Jahveh).
Deras blod ska utgjutas som stoft
och deras inälvor som gödsel.
18Varken deras silver eller deras guld
ska kunna rädda dem på Herrens (Jahvehs) vredes dag.
I (av) hans nitälskans eld [] ska hela jorden (landet – hebr. ha-erets) förtäras,
för han ska komma med en fullständig, fruktansvärd förintelse av alla jordens (landets) invånare.Uppmaning till omvändelse
21Samla ihop dig [som halm],
ja, samla ihop dig, du skamlösa folk,
2innan förordningen (ordagrant "saker inristat") går ut,
innan dagen försvinner som agnar,
innan Herrens (Jahvehs) brinnande vrede kommer över dig,
innan Herrens (Jahvehs) vredes dag kommer över dig.
3Sök Herren (Jahveh), alla ni ödmjuka i landet
som har verkställt hans domar (gör vad han har befallt).
Sök rättfärdighet, sök ödmjukhet (saktmod);
kanske ska ni bli undangömda
på Herrens (Jahvehs) vredes dag. [Denna vers talar om beskydd från Herrens straff, se .]Herrens dom över alla nationer
Väst – Filistéen
4Gaza [längst söderut längs med kusten] ska bli övergivet
och Ashkelon [norr om Gaza] ska bli en ödemark.
Ashdod ska fördrivas mitt på dagen
och Ekron ska ryckas upp.
5Ve över invånarna längs havet,
Keretims land [kretensare – folkslag ursprungligen från ön Kreta].
Herrens (Jahvehs) ord är emot er.
Kanaan, filistéernas land:
"Jag ska fördärva dig
tills det inte längre finns några invånare hos dig." 6Havskusten ska bli en betesmark
med ängar för herdarna och fållor för hjordarna.
7Kusten ska tillhöra kvarlevan av Juda hus
och där ska de beta.
I Ashkelons hus ska de lägga sig ner på kvällen,
för Herren deras Gud (Jahveh Elohim) ska besöka dem
och föra tillbaka dem från fångenskapen.Öst – Moab och Ammon
8Jag har hört hånet från Moab
och hånskratten från Ammons barn
som har hånat mitt folk
och ifrågasatt deras gränser.
9Därför, så sant jag lever,
förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot), Israels Gud (Elohim),
Moab ska bli som Sodom
och Ammon som Gomorra
de ska bli en besittning för ogräs och en salthåla,
ett evigt ödeland.
Kvarlevan av mitt folk ska plundra dem;
kvarlevan av mitt folk ska avfolka dem.
10Detta är lönen för deras stolthet,
för de har hånat och trängt Härskarornas Herres (Jahveh Sebaots) folk.
11Herren (Jahveh) ska vara skrämmande mot dem,
för han har låtit alla jordens gudar tyna bort (minska mer och mer, försvinna bort).
Inför honom ska var och en från sin plats knäböja,
även önationerna [jordens yttersta gräns].Syd – Kush
12Du kushit [folkslag från nuvarande Sudan och delar av Etiopien]
ska också bli slaktad av mitt svärd.Norr – Assyrien
13Han ska sträcka ut sin hand mot norr
och ödelägga Assyrien
och göra Nineve till en ödemark,
torr som öknen.
[Sefanja förutsäger Nineves fall som sker 612 f.Kr.]
14Hjordar ska ligga ner i hennes mitt,
alla sorters vilda djur,
både små ugglor och stora ugglor
ska ha sina bon på hennes pelare.
Deras röst (hoande) ska höras i fönstret,
dörröppningen ska vara i ruiner,
cederplankorna ska vara exponerade. [Här tecknas bilden av ett putsat hus som har en stomme av cederträ som nu blir synligt när huset har lagts i ruiner. Ceder är ett starkt virke som förmultnar väldigt långsamt och kan därför synas flera årtionden bland ruinerna såvida inte huset brinner.] 15Detta är den glada staden
som lever bekymmerslöst och tryggt
och [hon, Nineve] säger i sitt hjärta:
"Det är jag, jag och ingen annan."
Hur har hon blivit en ruin,
en viloplats för vilddjuren?
Alla som går förbi henne väser
och skakar näven (mot henne). [ har nu gett domar till de omkringliggande nationerna i riktning väst, öst, syd och nord.]Kommande dom över korrupta ledare
31Ve över den förtryckta staden [Jerusalem],
befläckad (oren, snuskig) och besudlad.
2Hon lyssnade inte på rösten (som förmanade, var inte lydig),
hon tog ingen korrigering,
hon litade inte på Herren (El),
hon drog sig inte nära Gud (Elohim).
3Hennes furstar (prinsar) därinne är rytande lejon,
hennes domare är nattens vargar,
de lämnar ingenting på benet till morgonen (de äter upp all märg).
4Hennes profeter är hänsynslösa,
förrädiska män.
Hennes präster har vanhelgat det som är heligt
och gör våld på undervisningen (hebr. Torah).
5Herren (Jahveh) är rättfärdig i hennes mitt;
han gör inget orätt.
Morgon efter morgon tar han fram sin rättvisa i ljuset,
den sviker inte,
trots det känner de orättfärdiga ingen skam.
6Jag har huggit av folkslag,
deras torn har blivit öde.
Jag har fördärvat deras gator,
så att ingen går förbi.
Deras städer ligger öde,
där finns ingen människa, ingen bor i dem.
7Jag sa:
"Sannerligen, nu ska du [staden Jerusalem personifierad] frukta (respektera) mig,
och ta emot min tillrättavisning (korrigering)."
Då skulle hennes boning inte utplånas,
enligt allt [de domar] jag fastställt om henne.
Men de steg ändå upp tidigt
och utförde alla sina sysslor korrumperat. [Tidig morgon, innan middagssolens hetta, är bästa tiden för affärsverksamhet i Mellanöstern. Uttrycket "steg upp tidigt" beskriver hur de målmedvetet, villigt och engagerat ger sig hän åt ondska, det som är utan värde och leder till undergång. Uttrycket "de stiger upp", inte "hon" eller "mitt folk" stiger upp innebär en ytterligare distansering i språket, de har lämnat Guds vägar.]Kommande upprättelse av Jerusalem
8"Därför måste du tålmodigt vänta på mig", förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).
"Vänta på den dag när jag reser mig upp till anfall för att plundra [och ta tillbaka det som tillhör mig].
Jag har beslutat mig för att samla hednafolk
och riken [för att attackera Jerusalem, se ],
så att jag kan tömma min vrede över dem,
all min kokande ilska,
för den dagen ska hela jorden förtäras
av min svartsjuka eld. [ är den enda versen i hela Bibeln som innehåller alla 22 bokstäver i det hebreiska alfabetet. Dessutom har hebreiskan fem speciella bokstäver som skrivs på olika sätt i slutet av ord, så kallade soffit, och alla dessa fem soffitformer finns med i denna enda vers. Direkt efter denna unika vers som listar hela det hebreiska alfabetet, kommer att Gud kommer att "återställa ett rent språk" till sitt folk! En delvis profetia som uppfyllt är när Eliezer Ben Yehudah återuppväckte det hebreiska språket i slutet på 1800-talet.] 9Då ska jag förvandla folken så att de talar ett rent språk från rena läppar,
så att de alla i bön kan ropa Herrens (Jahvehs) namn,
till att tjäna (tillbe) honom – en skuldra [enade]. [Den grekiska översättningen Septuaginta översätter "under ett ok", dvs att folket är enat och drar jämt. En annan tolkning är att det är skuldra vid skuldra, sida vid sida.]
10Ända från andra sidan floderna i Kush [nuvarande Sudan och delar av Etiopien],
ska de som ber till mig komma med offer till mig [i stället för till Baal eller Milkom/Molok].
11På den dagen ska du inte längre skämmas
för alla synder som du begått mot mig.
Då ska jag befria dig [Jerusalem]
från de stolta och högmodiga (de som gläder sig i sin stolthet),
och ni ska aldrig mer uppträda arrogant
på mitt heliga berg.
12Jag ska lämna kvar mitt ibland dig ett ödmjukt folk,
och de ska ha sin tillflykt (trygghet, säkerhet) i Herrens (Jahvehs) namn (i Herrens närhet).
13De som då är kvar i Israel ska inte synda mer.
De ska inte tala inbillning (ljuga),
och man ska inte hitta en svekfull tunga i (inga falska ord ska komma ur) deras mun.
Ja, de ska få beta fridfullt som får på grönbete och kunna ligga ner,
utan någon som helst fara (utan att darra av skräck). 14Ropa (sjung), dotter Sion [en kärleksfull titel på staden Jerusalem]!
Höj upp ett härskri (ropa högt), Israel!
Var glad och jubla (triumfera, hoppa i glädje) av hela ditt hjärta,
dotter Jerusalem!
15Herren (Jahveh) har tagit bort domarna mot dig,
han har kastat ut fienden.
Herren (Jahveh), Israels Konung, bor mitt ibland (nära intill) dig,
ni ska inte längre frukta (uppleva) något ont." 16På den dagen [då Jesus kommer tillbaka för att regera] ska det sägas till Jerusalem: "Frukta inte, Sion,
låt inte dina händer falla (tappa inte modet, frimodigheten)! []
17Herren (Jahveh), din Gud (Elohim) är mitt ibland (nära intill) dig,
en mäktig hjälte (krigare) som frälser (räddar, befriar).
Han jublar över dig i översvallande glädje [känner alltid stor lycka och tillfredsställelse i dig],
han är tyst [planerar] i sin kärlek,
han fröjdar sig över dig med [dans och] jubelsång (jubelrop)." [Det hebreiska ordet charech (i den näst sista strofen) betyder att vara tyst och döv, men även att gravera in, utforma eller tänka ut. Nästa ord är be-ahavah (i sin kärlek) och den sammansatta betydelsen är inte självklar. Varför blir han tyst i sin kärlek? Skapar han något nytt som han tänker ut? Ordet för att jubla används även i (om att ösa vatten med fröjd ur frälsningens källor) och i (tillsammans med glädje, följt av rop för brudgum och brud). Båda dessa hebreiska ord handlar alltså även om bröllopsglädje!] 18Jag ska samla dem bland er som sörjer över högtiderna [Herrens avtalade möten med sitt folk på bestämda tider – att de inte kan hållas],
de [högtiderna eller de sörjande] som [togs bort från dig och nu]
är (har blivit till) en skammens börda (en skamlig förebråelse) för (ordagrant: på, över) er.
19Se, på den tiden ska jag ta hand om (oskadliggöra, döma)
alla dem som förtrycker dig [Sion].
Jag ska frälsa (rädda, befria) henne – hon, den lama [Sion liknas vid ett haltande får]
och församla henne – hon, den kringspridda (som är bortdriven, förvisad och utstött).
Jag ska göra dem till lovsång [några som man lovordar]
och berömmelse [ett namn som nämns med respekt]
i varje land där de [tidigare] har blivit utsatta för skam [och vanära].
20På den tiden ska jag samla in er;
på den tiden ska ni bli insamlade.
För jag ska ge er ryktbarhet och ära
bland alla jordens folk
när jag återbördar dina fångar
inför deras ögon, säger Herren (Jahveh).
