Avancerad sök

Sökresultat: 8

Kärnbibeln: (2)

1 Mos Introduktion

FÖRSTA MOSEBOKEN

Genesis (grekiska) Bereshit (hebreiska)

[Bokens hebreiska namn är Bereshit (i begynnelsen). Detta sätt att namnge böcker från det första eller något av de första orden var vanligt under antiken. På grekiska kallas boken Genesis, från det grekiska ordet med samma betydelse. Allt beskrivs i rätt ordning. Efter att förhållandena på jorden gjorts sådana att den kan upprätthålla liv, blir först växtlivet till, därefter skapas djurlivet i hav och luft, följt av livet på land och allra sist skapas människan. Livet skapas som olika huvudgrupper eller slag av djur. Utifrån dessa sker sedan en naturlig utveckling eller specialisering som innebär att t.ex. vargen, hunden och räven har kunnat utvecklas till enskilda arter under tidens gång. I de fallen är det endast storlek eller färg på redan existerande organ som förändras av naturliga orsaker, drivet av naturligt urval. Att människans språk verkar gå tillbaka till olika familjer och grupper, är något som förvånat språkforskarna, men det är helt i harmoni med vad berättelsen om Babels torn beskriver. Att en vecka består av just sju dagar finns ingen bra vetenskaplig motivering till, men i Bibeln finns förklaringen redan i den första berättelsen. Bibelns verklighetsbeskrivning är i harmoni med verkligheten!
Målet – gemenskap med Gud
Ett av namnen på de fem Moseböckerna är Torah. Det hebreiska ordet Torah betyder undervisning. Ordet kommer från verbet jara som har betydelsen att kasta (som en pil) eller att skjuta iväg något. I 1 Sam 20:20 används ordet just om att skjuta pilar mot ett mål! Torah visar på en riktning och ger vägledning. Ordet för synd på både hebreiska (hebr. chata) och grekiska (gr. hamartia) har betydelsen av att missa målet. Målet för människan är att leva i gemenskap med Gud, sin Skapare.
Skrivet:
De äldsta texterna kan, i en form eller annan, vara skrivna långt före Abrahams tid (2000 f.Kr.). De senaste delarna kan tidigast vara skrivna i samband med Josefs död, kanske ca 1700-talet f.Kr. Det är också möjligt att berättelserna även traderats muntligt en okänd tid innan de skrevs ner.
Boken som helhet kan vara sammanställd tidigast efter Josefs död. Ett sannolikt förslag är att den sammanställdes tillsammans med de övriga Moseböckerna och i så fall skedde det tidigast under Moses livstid. Därefter har uppdateringar av namn, rapporten om Moses död, och förklarande tillägg gjorts, vissa så sent som på kungatiden (1 Mos 36:31).
Berör tidsperioden: Skapelsen fram till Josef (1700-talet f.Kr.).
Författare: Berättelserna om Abraham, Isak, Jakob och Josef kan vara skrivna av dem själva eller av någon i deras närhet. Det är troligt att Mose har sammanställt stora delar av boken. Att Mose skrev ner åtminstone delar av de episoder som skedde under hans livstid bekräftas av Jesus i Joh 5:46.]
Matt 1:1
  Interlinjär

Jesu släkttavla

Detta är boken (skriften, berättelsen – gr. biblos) om släkttavlan (genealogin – gr. genesis) för Jesus den Smorde (Messias, Kristus),
ättling (son, släkt) till David,
ättling (son, släkt) till Abraham.
[Matteus använder samma grekiska fras som den grekiska översättningen av Moseböckerna gör för det hebreiska ordet toledot. Detta ord används för att markera ett nytt stycke och en "fortsatt historia" i Första Moseboken, se 1 Mos 2:4; 5:1; 6:9; 10:1; 11:10 osv. Ordet kopplar tydligt ihop detta evangelium med Guds stora frälsningsplan genom hela Bibeln. I den första versen summeras hur Jesus uppfyller hela Gamla testamentets förväntan på den Messias som skulle komma från kung Davids ätt. Släkttavlan utgår från Abraham, israeliternas fader, genom vilken alla folk på jorden ska välsignas.
I den judiska kulturen står kvinnor högt. Det fanns kvinnliga domare och två böcker är uppkallade efter kvinnor. I släkttavlor är det dock ovanligt att deras namn står med, se 1 Mos 5; 11:10–32. Det är anmärkningsvärt att Matteus väljer att lyfta fram just följande fem kvinnor:
Tamar som förklädde sig till prostituerad och fick barn med sin svärfar Juda, se vers 3. Rahab som gått till historien som "skökan Rahab", se vers 5. Rut som förlorade sin man i unga år, se vers 5. Batseba som blev lurad in i en otrohetsaffär med David, se vers 6. Maria som fick utstå lidande och förtal eftersom få trodde på jungfrufödseln, se vers 16. Talet fem står för nåd. Vilken nåd att det i Jesu mänskliga gener fanns människor som råkat ut för de värsta situationer man kan tänka sig.]

Grekiska ord: (1)

G1078
släkttavla, generation - γένεσις (genesis)
Om släkttavla, genealogin – gr. genesis

Hebreiska ord: (1)

H8435
fortsatta historia, släkttavla, familjeberättelse, krönika - תּוֹלֵדוֹת (tóledót)
Ordet härstammar från verbet "att föda fram" eller "ge upphov till" (hebr. jalad). Hebr. tóledót är alltid i plural i GT och har en bred betydelse av en fortsatt historia som ofta bygger på en person och hans familj, men kan ibland även vara en fortsatt berättelse utifrån något som introducerats tidigare

När ordet tóledót inleder en vers fungerar det som en markör för en ny litterär enhet. Denna användning brukar kallas för "tóledót-formeln". Två olika fraser indikerar detta:
  • Ele tóledót – ”Det här är den fortsatta historien”. Denna fras är vanlig i Första Mosebok där den finns 10 ggr (1 Mos 2:4; 6:9; 10:1; 11:10, 27; 25:12, 19; 36:1, 9; 37:2). Frasen förekommer även i Rut 4:18 och 1 Krön 1:29.
  • Ze sefer tóledót – ”Detta är boken/skriften om den fortsatta historien”. Detta uttryck används bara en gång i 1 Mos 5:1 och då om människans (Adams) fortsatta historia. Det är intressant att Matteus inleder sitt evangelium med den grekiska motsvarigheten biblos genesis (Matt 1:1) där det handlar om Jesus – den nye Adams fortsatta historia!
Ibland används även tóledót med en preposition (hebr. le) vilket ger betydelsen ”enligt sina släkter” eller ”enligt den ordning de föddes”. Denna användning (hebr. letóledótam) finns i 1 Mos 10:32; 25:13; 1 Krön 5:7; 7:2.

Toledot-formeln
I Första Moseboken förekommer tóledót-formeln elva gånger (1 Mos 2:4; 5:1; 6:9; 10:1; 11:10, 27; 25:12, 19; 36:1, 9; 37:2). Det som följer efter tóledót-formeln kan vara en släkttavla eller en berättelse, men ofta inkluderas en kombination av dessa två. Gemensamt är att den vars namn tóledóten bär existerar när tóledóten inleds. Berättelsen eller släktlistan startar utgående från honom. Ibland, som i Noas tóledót (1 Mos 6:9–9:29), är Noa i huvudrollen hela tóledóten, medan det är vanligt att den som gett namn åt tóledóten dör redan i inledningen varefter handlingen fokuserar på någon han gett upphov till, hans son. Så är det till exempel i Terachs tóledót (1 Mos 11:27–25:11) där Terach är död fem verser in i tóledóten medan resten av den långa tóledóten utgörs av berättelserna om hans son Abraham.

I regel bär tóledóten en människas namn, men den första tóledóten heter "himmelens och jordens tóledót" (1 Mos 2:4–4:25). Himmel och jord existerar, men människan är inte skapad, därifrån går handlingen vidare. Den andra tóledóten heter Adams tóledót (1 Mos 5:1–6:8), och det kan tolkas endera som personen Adams tóledót eller ”människans” tóledót, Adam betyder människa på hebreiska. Den tóledóten inleds med att människan är skapad och går vidare ända till att flodberättelsen ska börja.

De olika tóledót-enheterna är sammanlänkade så att början av en ny enhet länkar ihop den med slutet av den föregående enheten. Är man omedveten om detta kan det ses som att texten är onödigt upprepande i ”skarven” mellan tóledót-enheterna, när de istället är litterärt skickligt sammanlänkade.

Utifrån användningen av tóledót-formeln kan Första Mosebok delas in i tolv övergripande litterära enheter.

1. Skapelseberättelsen (1 Mos 1:1–2:3)
2. Himlarnas och jordens fortsatta historia (1 Mos 2:4–4:25)
3. Människans (Adams) fortsatta historia (1 Mos 5:1–6:8)
4. Noas fortsatta historia (1 Mos 6:9–9:29)
5. Noas söners fortsatta historia (1 Mos 10:1–11:9)
6. Shems fortsatta historia (1 Mos 11:10–26)
7. Terachs fortsatta historia (1 Mos 11:27–25:11)
8. Ismaels fortsatta historia (1 Mos 25:12–25:18)
9. Isaks fortsatta historia (1 Mos 25:19–35:29)
10. Esaus fortsatta historia [i Kanaan] (1 Mos 36:1–5)
11. Esaus fortsatta historia som stamfar till edomiterna (1 Mos 36:9–37:1)
12. Jakobs fortsatta historia (1 Mos 37:2–50:26)

Det ska noteras att det finns ännu en tóledót-formel i 4 Mos 3:1. Totalt finns alltså 12 tóledót-formler i Pentateuken (de fem Moseböckerna). Räknar man med den sista innebär det att Jakobs fortsatta historia skulle fortsätta från 1 Mos 37:2 ända till 4 Mos 2:34. I så fall avslutas enheten med Israels första folkräkning, och hur de skulle slå läger enligt sina stammar. En perfekt avslutning på Jakobs (Israels) fortsatta historia.

Platser: (1)

Noas ark skala 1:1 - Ark Encounter (USA)
Parken öppnade 2016 och har en fullskalig modell av Noas ark som är 155,4 meter lång, 25,9 meter bred och 15,5 meter hög. Parken drivs av föreningen Answers in Genesis (AiG) och drivande bakom projektet är Ken Ham.