Kärnbibelns översättning utan expanderingar () eller förklaringar [].
Textstorlek:
Storlek för bibeltext och introduktionen i läs-vyn.
På större skärm visas innehållsförteckningen som automatiskt följer med i läsningen och visar aktuell rubrik på höger sida i läs-vyn (visas aldrig i mobilvyn)
För att ge mer utrymme för att läsa bibeltexten (särskilt på en liten skärm) döljs menyn när man skrollar nedåt i läs-vyn, men visas när man scrollar upp igen. Vill man alltid visa menyn så kryssa i detta val. Denna inställning gäller bara läs-vyn.
Bibeltext
Detta alternativ döljer/visar alla rubriker i bibeltexten. Du kan fälla ut mer specifika alternativ genom att trycka på pilen
Detta alternativ döljer/visar alla expanderingar och kommentarer i bibeltexten. Du kan fälla ut mer specifika alternativ genom att trycka på pilen
kommentarer i parentes som ger kontext
förklaringar i texten som ger ytterligare information
förklaringar i egna textstycken som ger ytterligare information
Ordet härstammar från verbet "att föda fram" eller "ge upphov till" (hebr. jalad). Hebr. tóledót är alltid i plural i GT och har en bred betydelse av en fortsatt historia som ofta bygger på en person och hans familj, men kan ibland även vara en fortsatt berättelse utifrån något som introducerats tidigare
När ordet tóledót inleder en vers fungerar det som en markör för en ny litterär enhet. Denna användning brukar kallas för "tóledót-formeln". Två olika fraser indikerar detta:
Ze sefer tóledót – ”Detta är boken/skriften om den fortsatta historien”. Detta uttryck används bara en gång i 1 Mos 5:1 och då om människans (Adams) fortsatta historia. Det är intressant att Matteus inleder sitt evangelium med den grekiska motsvarigheten biblos genesis (Matt 1:1) där det handlar om Jesus – den nye Adams fortsatta historia!
Ibland används även tóledót med en preposition (hebr. le) vilket ger betydelsen ”enligt sina släkter” eller ”enligt den ordning de föddes”. Denna användning (hebr. letóledótam) finns i 1 Mos 10:32; 25:13; 1 Krön 5:7; 7:2.
Toledot-formeln I Första Moseboken förekommer tóledót-formeln elva gånger (1 Mos 2:4; 5:1; 6:9; 10:1; 11:10, 27; 25:12, 19; 36:1, 9; 37:2). Det som följer efter tóledót-formeln kan vara en släkttavla eller en berättelse, men ofta inkluderas en kombination av dessa två. Gemensamt är att den vars namn tóledóten bär existerar när tóledóten inleds. Berättelsen eller släktlistan startar utgående från honom. Ibland, som i Noas tóledót (1 Mos 6:9–9:29), är Noa i huvudrollen hela tóledóten, medan det är vanligt att den som gett namn åt tóledóten dör redan i inledningen varefter handlingen fokuserar på någon han gett upphov till, hans son. Så är det till exempel i Terachs tóledót (1 Mos 11:27–25:11) där Terach är död fem verser in i tóledóten medan resten av den långa tóledóten utgörs av berättelserna om hans son Abraham.
I regel bär tóledóten en människas namn, men den första tóledóten heter "himmelens och jordens tóledót" (1 Mos 2:4–4:25). Himmel och jord existerar, men människan är inte skapad, därifrån går handlingen vidare. Den andra tóledóten heter Adams tóledót (1 Mos 5:1–6:8), och det kan tolkas endera som personen Adams tóledót eller ”människans” tóledót, Adam betyder människa på hebreiska. Den tóledóten inleds med att människan är skapad och går vidare ända till att flodberättelsen ska börja.
De olika tóledót-enheterna är sammanlänkade så att början av en ny enhet länkar ihop den med slutet av den föregående enheten. Är man omedveten om detta kan det ses som att texten är onödigt upprepande i ”skarven” mellan tóledót-enheterna, när de istället är litterärt skickligt sammanlänkade.
Utifrån användningen av tóledót-formeln kan Första Mosebok delas in i tolv övergripande litterära enheter.
Det ska noteras att det finns ännu en tóledót-formel i 4 Mos 3:1. Totalt finns alltså 12 tóledót-formler i Pentateuken (de fem Moseböckerna). Räknar man med den sista innebär det att Jakobs fortsatta historia skulle fortsätta från 1 Mos 37:2 ända till 4 Mos 2:34. I så fall avslutas enheten med Israels första folkräkning, och hur de skulle slå läger enligt sina stammar. En perfekt avslutning på Jakobs (Israels) fortsatta historia.