Välkänd domare i Israel under 20 års tid. Omnämns i Domarboken. Simson blev den siste domaren. Enligt ett löfte hans mor givit Herrens ängel, var Simson en Guds nasir från födseln. Han skulle leva helgat och avskilt för Gud, och nasirer skulle nästan aldrig klippa sitt hår. Simson var mycket stark; vid ett tillfälle slog han ihjäl tusen filistéer med en åsnekäke. Mot sina föräldrars vilja blev han förälskad i Delila, dotter till en filisté. Hon samarbetade med filistéerna och lockade Simson att säga hemligheten med sin styrka, vilket var hans hår (Det var inget magiskt med att hans hår rakades av, styrkan satt inte i håret. Det var hans nasirskap som var underordnat Gud). När han sov skar Delila av hans hår. Filistéerna stack ut hans ögon och tvingade honom att sköta en sädeskvarn. Under en fest för guden Dagon hånade filistéerna Samsons situation. Men Simson bad till Gud om att än en gång få bli stark för att hämnas sina utstuckna ögon. Simson fattade tag i de husets mittpelare vilket raserade byggnaden. Alla dog, inklusive han själv. Simsons sätt att vara nasir skiljer sig från det som står i 4 Mos 6. Han verkar inte ha haft några restriktioner om att inte komma nära något dött. Dessutom dödade han många, vilket inte ingår i ett vanligt nasirskap. Men fortfarande hade han Guds kallelse att vara en sorts nasir, där håret är en symbol för detta.