Avancerad sök

Sökresultat: 5

Kärnbibeln: (1)

Apg 17:33
Så Paulus lämnade dem.

Interlinjär versionBETA: (1)

Apg 17:33
οὕτως
så
ὁ
–
Παῦλος
Paulus
ἐξῆλθεν
gå
ἐκ
av
μέσου
mitten
αὐτῶν.¶
bland dem

Personer: (1)

Paulus/Saulus (aposteln)
Aposteln Paulus är samtida med Jesus, men blev en troende först efter Jesu död. Paulus förföljde kristna innan sin omvändelse och hade en aktiv roll i Stefanos död, se Apg 7:58–59; 8:1. På väg till Damaskus slås han med blindhet och får möta Jesus, se Apg 9:1–9. Namnet Saulus är den grekiska formen av det hebreiska namnet Shaol (Saul). Paulus växer upp i Tarsus (i landskapet Kilikien, nuvarande södra Turkiet) och som 13-åring får han flytta till Jerusalem där han studerar under Gamaliel, se Apg 22:3. Efter sin omvändelse på 30-talet e.Kr. återvänder han till sin hemort och stannar där 8-14 år, se Gal 1:21–2:1. Det är hit Barnabas så småningom kommer och tar med sig Saulus till Antiokia, se Apg 11:25. Paulus är författare till minst 13 brev i Nya Testamentet.

Korsreferenser: (1)

Apg 1:8
Men ni ska få (ta emot) kraft (styrka, förmåga) när den helige Ande kommer över er. Ni ska bli mina vittnen
både i Jerusalem [staden där de nu befann sig]
och i hela Judeen och Samarien [de närliggande regionerna] –
ända till jordens yttersta gräns." [Versen ger både en sammanfattande arbetsbeskrivning av missionsuppdraget och utgör en summering av hela bokens struktur och innehåll.
Jerusalem ligger i Judeen, den södra regionen av Israel som hade en stor judisk befolkning. Hur de vittnade där beskrivs i Apg 1–7. Norr om Jerusalem ligger regionen Samarien. Här bodde de illa ansedda samarierna, ett folk med blandad etnisk bakgrund som judarna inte ville kännas vid. Hur apostlarna vittnade i båda dessa områden beskrivs i Apg 8:1–11:18. Hur de vittnade i hela den då kända världen beskrivs i Apg 11:19–28:31. Två världsbilder flyter här samman – den judiska och den grekisk-romerska. För juden var Jerusalem världens mittpunkt, medan Rom var romarens centrum. Lukas inleder sitt evangelium med förordningen som utgår från kejsaren i Rom, se Luk 2:1. Här i hans andra skrift, Apostlagärningarna, läser vi om den uppståndne Herrens befallningar som utgår från Jerusalem, se vers 1–8.
Den judiska världsbilden utgår från släkttavlan i 1 Mos 10:32, där Noas tre söner, Sem, Ham och Jafet, blir stamfäder till alla folk. Sems ättlingar rör sig österut till Arabien och Mesopotamien, Hams ättlingar söderut till Afrika och Jafets ättlingar norr- och västerut till Mindre Asien och Europa. Sems ättlingar motsvaras av Samarien. Hams ättlingar i Afrika nås via Filippus möte med den etiopiske hovmannen. Slutligen kommer evangeliet till Jafets ättlingar via Paulus resor norr- och västerut. Enligt judarnas synsätt var Etiopien och Spanien världens yttersta utposter. Kanske var det därför Paulus ville till Spanien? Det är inte uteslutet att han kom dit, se Rom 15:24. Jesu löfte både här och i missionsbefallningen (Matt 28:19–20; Mark 16:15–16) visar att uppdraget gäller än och involverar alla som är hans lärjungar även idag: att med hjälp av den kraft Anden ger, och med utgångspunkt från vår egen plats – "vårt Jerusalem" – föra ut budskapet om frälsning till alla folk utöver hela vår jord.] ...