Avancerad sök

Sökresultat: 34

Kärnbibeln: (1)

2 Mos 20:5
Du ska inte tillbe (böja dig inför) dem, och inte heller tjäna dem.
[Ordet för att tjäna (hebr. avad) betyder både att tjäna något gudomligt och att arbeta. Samma ord används i vers 9 om att "arbeta" sex dagar, se även 1 Mos 2:5; 15. För Gud hör tillbedjan och arbete ihop och är inte åtskilda som i grekiskt tänkande där det heliga och det profana skiljs åt.]
Jag, Herren (Jahveh) din Gud (Elohim), är en nitälskande Gud [hebr. El qana; en avundsjuk Gud (i fråga om avgudadyrkan och falsk tillbedjan) som kräver odelad lojalitet]. Jag låter fädernas synd drabba (besöka, konsekvensen av denna synd drabba) barnen fram till tredje och fjärde släktled när man hatar mig,

Interlinjär versionBETA: (1)

2 Mos 20:5
לֹא
inte
תִשְׁתַּחְוֶה
buga sig
לָהֶם
till
וְלֹא
inte
תָעָבְדֵם
tjäna
כִּי
eftersom
אָנֹכִי
jag
יְהוָה
JHVH
אֱלֹהֶיךָ
Gud
אֵל
Gud
קַנָּא
nitälskande
פֹּקֵד
att sköta
עֲוֹן
missgärning
אָבֹת
fader
עַל
בָּנִים
söner
עַל
שִׁלֵּשִׁים
tredje
וְעַל
רִבֵּעִים
fjärde
לְשֹׂנְאָי׃
hata

Korsreferenser: (32)

2 Mos 20:23
Ni ska inte göra – vid sidan av mig –
gudar av silver
eller gudar av guld,
det ska ni inte göra åt er.
[I ett kiastiskt mönster repeteras det inledande budordet att inte ha andra gudar vid Guds sida, se 2 Mos 20:3–5. Det är inte bara detta budord som åsyftas, utan det blir som en titel för hela undervisningen ovan med de tio budorden. Bibeln visar att det finns saker som inte ska göras och saker som ska göras när det gäller offer. Nu i vers 24 följer de positiva buden med vad som ska offras.]
2 Mos 20:23
Ni ska inte göra – vid sidan av mig –
gudar av silver
eller gudar av guld,
det ska ni inte göra åt er.
[I ett kiastiskt mönster repeteras det inledande budordet att inte ha andra gudar vid Guds sida, se 2 Mos 20:3–5. Det är inte bara detta budord som åsyftas, utan det blir som en titel för hela undervisningen ovan med de tio budorden. Bibeln visar att det finns saker som inte ska göras och saker som ska göras när det gäller offer. Nu i vers 24 följer de positiva buden med vad som ska offras.]
3 Mos 19:1
[Det finns många likheter mellan tio Guds budord och vad som tas upp i detta kapitel:
2 Mos 20:2 – Jag är Herren – 3 Mos 19:3, 4, 10, 14, 16, 18, 25, 28, 30, 31, 34, 36, 37
2 Mos 20:4–6 – Ristade bilder – 3 Mos 19:4
2 Mos 20:7 – Guds namn – 3 Mos 19:12
2 Mos 20:8–12Sabbaten, älska Gud3 Mos 19:3, 30
2 Mos 20:12Vörda föräldrar, älska din nästa3 Mos 19:3
2 Mos 20:13 – Mord – 3 Mos 19:16
2 Mos 20:14 – Äktenskapsbrott – 3 Mos 19:29
2 Mos 20:15 – Stöld – 3 Mos 19:11, 13, 35–36
2 Mos 20:16 – Falskt vittnesbörd – 3 Mos 19:11, 16
2 Mos 20:17 – Begär – 3 Mos 19:18]
Herren (Jahveh) talade till Mose och sa:
3 Mos 19:1
[Det finns många likheter mellan tio Guds budord och vad som tas upp i detta kapitel:
2 Mos 20:2 – Jag är Herren – 3 Mos 19:3, 4, 10, 14, 16, 18, 25, 28, 30, 31, 34, 36, 37
2 Mos 20:4–6 – Ristade bilder – 3 Mos 19:4
2 Mos 20:7 – Guds namn – 3 Mos 19:12
2 Mos 20:8–12Sabbaten, älska Gud3 Mos 19:3, 30
2 Mos 20:12Vörda föräldrar, älska din nästa3 Mos 19:3
2 Mos 20:13 – Mord – 3 Mos 19:16
2 Mos 20:14 – Äktenskapsbrott – 3 Mos 19:29
2 Mos 20:15 – Stöld – 3 Mos 19:11, 13, 35–36
2 Mos 20:16 – Falskt vittnesbörd – 3 Mos 19:11, 16
2 Mos 20:17 – Begär – 3 Mos 19:18]
Herren (Jahveh) talade till Mose och sa:
4 Mos 14:18
Herren (Jahveh) är sen (långsam) till vrede [ordagrant: näsor – det vanligaste uttrycket för vrede är "brinnande näsa", men här står det bara näsor i plural] och rik på nåd (omsorgsfull kärlek, trofasthet – hebr. chesed), förlåter (lyfter bort) synd och överträdelse, men frikänner inte från skuld, men fastställer fädernas synd över deras söner, över tredje och över fjärde [led]. [2 Mos 20:5–6]
4 Mos 14:18
Herren (Jahveh) är sen (långsam) till vrede [ordagrant: näsor – det vanligaste uttrycket för vrede är "brinnande näsa", men här står det bara näsor i plural] och rik på nåd (omsorgsfull kärlek, trofasthet – hebr. chesed), förlåter (lyfter bort) synd och överträdelse, men frikänner inte från skuld, men fastställer fädernas synd över deras söner, över tredje och över fjärde [led]. [2 Mos 20:5–6]
Dom 17:4
Och han gav tillbaka silvret till sin mor. Och hans mor tog 200 silver och gav dem till smeden och han gjorde en bildstod och en gjuten avbild, och den var i Mikas (hebr. Michajhos) hus. [Kvinnan verkar inte se något problem med att bryta mot Guds bud i 2 Mos 20:4–5; 5 Mos 5:8–9; 27:15. Här finns en likhet med Ananias och Safira, se Apg 5:1–11.]
Dom 17:4
Och han gav tillbaka silvret till sin mor. Och hans mor tog 200 silver och gav dem till smeden och han gjorde en bildstod och en gjuten avbild, och den var i Mikas (hebr. Michajhos) hus. [Kvinnan verkar inte se något problem med att bryta mot Guds bud i 2 Mos 20:4–5; 5 Mos 5:8–9; 27:15. Här finns en likhet med Ananias och Safira, se Apg 5:1–11.]
1 Kung 7:29
Och på sidorna, mellan hörnen, fanns [utsmyckningar av] lejon, oxar och keruber, och vid hörnen, både ovan och under lejonen och oxarna, fanns dekorerade hängande kransar (ordagrant: "kransar utformade hängande").
[Budordet att inte göra någon avbild (2 Mos 20:3–5) har genom alla tider präglat judisk konst. Det är lätt att särskilja judisk mosaik, utsmyckningar och mönster eftersom det aldrig avbildar människor eller djur. Istället är det ornament, blommor och växter. I instruktionerna för tabernaklet och dess inredning som Mose ger i 2 Mos 30:17 nämns inget om lejon och oxar för dessa ställ (se även vers 36). Det är möjligt att detta var Chirams idé. Salomo och hans rådgivare måste ha känt till budorden, men resonerade kanske att dessa fundament inte var föremål för egen tillbedjan och gav sitt godkännande. I 5 Mos 17:14–20 ges fem krav på en kung. Senare i sitt liv gjorde Salomo tvärtom på flera av dessa punkter, se 1 Kung 11:1–12.]
1 Kung 7:29
Och på sidorna, mellan hörnen, fanns [utsmyckningar av] lejon, oxar och keruber, och vid hörnen, både ovan och under lejonen och oxarna, fanns dekorerade hängande kransar (ordagrant: "kransar utformade hängande").
[Budordet att inte göra någon avbild (2 Mos 20:3–5) har genom alla tider präglat judisk konst. Det är lätt att särskilja judisk mosaik, utsmyckningar och mönster eftersom det aldrig avbildar människor eller djur. Istället är det ornament, blommor och växter. I instruktionerna för tabernaklet och dess inredning som Mose ger i 2 Mos 30:17 nämns inget om lejon och oxar för dessa ställ (se även vers 36). Det är möjligt att detta var Chirams idé. Salomo och hans rådgivare måste ha känt till budorden, men resonerade kanske att dessa fundament inte var föremål för egen tillbedjan och gav sitt godkännande. I 5 Mos 17:14–20 ges fem krav på en kung. Senare i sitt liv gjorde Salomo tvärtom på flera av dessa punkter, se 1 Kung 11:1–12.]
Est 3:2
Alla kungens tjänare, som fanns i kungens port, böjde sig och bugade djupt inför Haman, för det hade kungen befallt om honom. Men Mordochaj böjde sig inte, inte heller bugade han inför honom.
[Det finns flera exempel där judar har böjt sig för att visa vördnad för andra människor, se 1 Mos 23:12; 42:6; 48:12; 2 Sam 14:4; 18:28; 1 Kung 1:16. Anledningen att Mordochaj inte böjde sig måste därför haft en religiös förklaring. Perserna ansåg att kungen var gudomlig, och det är inte otroligt att Haman också ansåg sig vara gudomlig. Eftersom judarna följer buden att inte tillbe andra gudar (2 Mos 20:5) böjde Mordochaj sig inte för Haman, se vers 4. Se även Dan 3:5–6.]
Est 3:2
Alla kungens tjänare, som fanns i kungens port, böjde sig och bugade djupt inför Haman, för det hade kungen befallt om honom. Men Mordochaj böjde sig inte, inte heller bugade han inför honom.
[Det finns flera exempel där judar har böjt sig för att visa vördnad för andra människor, se 1 Mos 23:12; 42:6; 48:12; 2 Sam 14:4; 18:28; 1 Kung 1:16. Anledningen att Mordochaj inte böjde sig måste därför haft en religiös förklaring. Perserna ansåg att kungen var gudomlig, och det är inte otroligt att Haman också ansåg sig vara gudomlig. Eftersom judarna följer buden att inte tillbe andra gudar (2 Mos 20:5) böjde Mordochaj sig inte för Haman, se vers 4. Se även Dan 3:5–6.]
Est 3:4
Och de sa detta till honom varje dag, men han lyssnade ändå inte till dem och de berättade detta för Haman, för att se om Mordochajs ord (förklaring) skulle gälla, för han hade berättat att han var en jude [och tillber inte avgudar, se 2 Mos 20:5].
Est 3:4
Och de sa detta till honom varje dag, men han lyssnade ändå inte till dem och de berättade detta för Haman, för att se om Mordochajs ord (förklaring) skulle gälla, för han hade berättat att han var en jude [och tillber inte avgudar, se 2 Mos 20:5].
Job 17:5
Den som berättar om (skvallrar, förråder) vänner mot belöning (en del, arvslott),
på hans barn ska ögonen tyna bort.
Job 17:5
Den som berättar om (skvallrar, förråder) vänner mot belöning (en del, arvslott),
på hans barn ska ögonen tyna bort.
Ps 15:1
En psalm [sång ackompanjerad på strängar] av David. Vem får vistas (ha sin temporära boning) i ditt tabernakel?
Vem får bo (ha sin permanenta boning) på ditt heliga berg?
[Som svar på dessa frågor följer de krav som måste uppfyllas för att närma sig Herren. Växelvis uttrycks de i vad som ska göras och vad som inte ska göras. Gud är helig och begär fullkomlighet i ord och handling. Psalmen har flera beröringspunkter med de tio budorden, se 2 Mos 20:1–17. Psalmen har ibland kallats "Davids Bergspredikan", se Matt 5:20. Jesus avslutar sex punkter i Bergspredikan med orden "Var fullkomliga på samma sätt som er Fader är fullkomlig", se Matt 5:20, 48. Jesus höjer inte ribban för att sålla bort dem som inte duger. Han gör det för att vi ska inse att vi inte klarar det utan hans nåd.]
Ps 15:1
En psalm [sång ackompanjerad på strängar] av David. Vem får vistas (ha sin temporära boning) i ditt tabernakel?
Vem får bo (ha sin permanenta boning) på ditt heliga berg?
[Som svar på dessa frågor följer de krav som måste uppfyllas för att närma sig Herren. Växelvis uttrycks de i vad som ska göras och vad som inte ska göras. Gud är helig och begär fullkomlighet i ord och handling. Psalmen har flera beröringspunkter med de tio budorden, se 2 Mos 20:1–17. Psalmen har ibland kallats "Davids Bergspredikan", se Matt 5:20. Jesus avslutar sex punkter i Bergspredikan med orden "Var fullkomliga på samma sätt som er Fader är fullkomlig", se Matt 5:20, 48. Jesus höjer inte ribban för att sålla bort dem som inte duger. Han gör det för att vi ska inse att vi inte klarar det utan hans nåd.]
Ps 78:5
För han har grundat ett vittnesbörd i Jakob,
och utvalt en undervisning i Israel [2 Mos 19–24]
som han har befallt våra fäder
att göra känd för sina söner (barn),
Ps 78:5
För han har grundat ett vittnesbörd i Jakob,
och utvalt en undervisning i Israel [2 Mos 19–24]
som han har befallt våra fäder
att göra känd för sina söner (barn),
Ps 81:10

[C]
Det ska inte finnas någon främmande gud (hebr. el) hos er [Ps 44:21],
inte heller ska ni tillbe (böja er inför) någon okänd gud (hebr. el). [De första av de tio orden i tio Guds bud, se 2 Mos 20:3, 5]
Ps 81:10

[C]
Det ska inte finnas någon främmande gud (hebr. el) hos er [Ps 44:21],
inte heller ska ni tillbe (böja er inför) någon okänd gud (hebr. el). [De första av de tio orden i tio Guds bud, se 2 Mos 20:3, 5]
Nah 1:2
[Det inledande stycket (vers 1–10) är väl strukturerat på många plan. Stycket formar en kiasm i sju steg med centrum kring vers 5. Den sista bokstaven i vers 1, 2a, 2b och 3c är JHVH – Herrens personliga namn. Det numeriska värdet för dessa fyra bokstäver är 10 (jod), 5 (he), 6 (vav) och 5 (he). Summan ger talvärdet 26, vilket är samma nummer som antal ord för dessa fyra rader (vers 1–3)! Totalt nämns JHVH sju gånger, och med denna bibelkod blir det totalt åtta gånger.
Det finns även ett alfabetiskt mönster av halva alfabetet, från den första bokstaven alef i vers 2 till den elfte bokstaven kaf i vers 8. Dock bryts mönstret i vers 4b (zajin) och 6a (jod). I vers 7 återfinns jod efter prefixet vav (och). Följande stycken i GT har alfabetiska mönster, se Ps 9–10; 25; 34; 37; 111; 112; 119; 145; Klag 1; 2; 3; 4; 5:19–20; Ords 31:10–31.]

Gud (El)
är nitälskande [låter inte dela sin plats med avgudar, se 2 Mos 20:5; 34:14]
och en hämnare
är Herren (Jahveh).
En hämnare är Herren (Jahveh)
och full av vrede.
En hämnare är Herren (Jahveh) mot sina ovänner,
och han har sparat sin vrede till sina motståndare.
Nah 1:2
[Det inledande stycket (vers 1–10) är väl strukturerat på många plan. Stycket formar en kiasm i sju steg med centrum kring vers 5. Den sista bokstaven i vers 1, 2a, 2b och 3c är JHVH – Herrens personliga namn. Det numeriska värdet för dessa fyra bokstäver är 10 (jod), 5 (he), 6 (vav) och 5 (he). Summan ger talvärdet 26, vilket är samma nummer som antal ord för dessa fyra rader (vers 1–3)! Totalt nämns JHVH sju gånger, och med denna bibelkod blir det totalt åtta gånger.
Det finns även ett alfabetiskt mönster av halva alfabetet, från den första bokstaven alef i vers 2 till den elfte bokstaven kaf i vers 8. Dock bryts mönstret i vers 4b (zajin) och 6a (jod). I vers 7 återfinns jod efter prefixet vav (och). Följande stycken i GT har alfabetiska mönster, se Ps 9–10; 25; 34; 37; 111; 112; 119; 145; Klag 1; 2; 3; 4; 5:19–20; Ords 31:10–31.]

Gud (El)
är nitälskande [låter inte dela sin plats med avgudar, se 2 Mos 20:5; 34:14]
och en hämnare
är Herren (Jahveh).
En hämnare är Herren (Jahveh)
och full av vrede.
En hämnare är Herren (Jahveh) mot sina ovänner,
och han har sparat sin vrede till sina motståndare.
Joh 1:17
för undervisningen (Torah – gr. nomos) gavs genom Mose [2 Mos 19–40],
nåden och sanningen kom genom Jesus den Smorde (Messias, Kristus) [Guds utvalde, se Luk 23:35].
[Det finns ingen motsättning mellan Mose och Jesus eller mellan undervisningen i GT och "nåden och sanningen". Gud förmedlar sin nåd genom dem båda. De är båda gåvor och blir "gåva på gåva". Det finns en fin koppling till 2 Mos 34:6–7 där frasen "rik på nåd och sanning" används. Vid detta tillfälle visade Gud på ett konkret sätt sin nåd mot Mose och israeliterna genom att förnya sitt förbund med en ny uppsättning stentavlor – redan när Moseböckerna gavs var det i nåd! Johannes visar nu hur Jesus fullbordar löftet som gavs där om "nåd mot tusenden". Jesus fullkomnar Skriften, se Matt 5:17–18. Den som älskar Jesus följer också budorden, se Joh 14:15.]
Joh 1:17
för undervisningen (Torah – gr. nomos) gavs genom Mose [2 Mos 19–40],
nåden och sanningen kom genom Jesus den Smorde (Messias, Kristus) [Guds utvalde, se Luk 23:35].
[Det finns ingen motsättning mellan Mose och Jesus eller mellan undervisningen i GT och "nåden och sanningen". Gud förmedlar sin nåd genom dem båda. De är båda gåvor och blir "gåva på gåva". Det finns en fin koppling till 2 Mos 34:6–7 där frasen "rik på nåd och sanning" används. Vid detta tillfälle visade Gud på ett konkret sätt sin nåd mot Mose och israeliterna genom att förnya sitt förbund med en ny uppsättning stentavlor – redan när Moseböckerna gavs var det i nåd! Johannes visar nu hur Jesus fullbordar löftet som gavs där om "nåd mot tusenden". Jesus fullkomnar Skriften, se Matt 5:17–18. Den som älskar Jesus följer också budorden, se Joh 14:15.]
Heb 12:18
[Nu följer en jämförelse mellan det ursprungliga och det förnyade förbundet. De två bergen Sinai och Sion används i liknelsen. På berget Sinai fick israeliterna lagen under fruktan, se 2 Mos 19:10–20:26. I kontrast finns nu ett himmelskt Jerusalem på berget Sion genom Jesu blod.]
Ni har inte kommit till (närmat er) något [ett fysiskt Sinai berg] som man kan röra vid [2 Mos 19:12–13],
ett berg täckt av eld [2 Mos 19:18],
töcken,
mörker,
storm (oväder, åska),
Heb 12:18
[Nu följer en jämförelse mellan det ursprungliga och det förnyade förbundet. De två bergen Sinai och Sion används i liknelsen. På berget Sinai fick israeliterna lagen under fruktan, se 2 Mos 19:10–20:26. I kontrast finns nu ett himmelskt Jerusalem på berget Sion genom Jesu blod.]
Ni har inte kommit till (närmat er) något [ett fysiskt Sinai berg] som man kan röra vid [2 Mos 19:12–13],
ett berg täckt av eld [2 Mos 19:18],
töcken,
mörker,
storm (oväder, åska),
Jak 4:5
Eller tror ni att det är tomma ord när Skriften säger:
Svartsjukt längtar Anden
som han låtit bo i oss?
[Inget exakt citat, men samma innehåll som 2 Mos 20:5; 1 Mos 6:3–5; Jes 63:8–16.]
Jak 4:5
Eller tror ni att det är tomma ord när Skriften säger:
Svartsjukt längtar Anden
som han låtit bo i oss?
[Inget exakt citat, men samma innehåll som 2 Mos 20:5; 1 Mos 6:3–5; Jes 63:8–16.]
Upp 9:21
De omvände sig inte från (förändrade inte sitt tänkesätt mot):
mord,
droger (svartkonst, ockult verksamhet),
[Det grekiska ordet pharmakos, vårt ord farmaceut kommer från detta ord. Ofta kombinerades droger och magi, så därför översätts ordet ibland till svartkonst, se Gal 5:20; Upp 18:23; 21:8]
sexuell omoral
[Det grekiska ordet porneia används här och grundordet betyder "att sälja sig till slaveri". Vårt ord "pornografi" är ett sammansatt ord av just detta ord porneia och grafo, som betyder "något skrivet eller tecknat", dvs. en beskrivning antingen i text eller grafiskt av någon som säljer sig sexuellt.]
och stölder. [Den mänskliga synden kan delas in i två kategorier – synd mot Gud och synd mot människor, se Luk 10:27. Vers 20 handlar om avgudadyrkan – att inte älska Gud och sätta honom främst, den första delen av de tio budorden, se 2 Mos 20:1–10. Vers 21 berör synder mot andra människor – att inte älska sin medmänniska, den andra delen av de tio buden, se 2 Mos 20:12–17. Här känner vi igen buden att inte mörda, att inte begå äktenskapsbrott och att inte stjäla. Johannes lägger även till en punkt som handlar om ockult verksamhet med droger. Häxkonst och missbruk av droger hör hemma i den här kategorin, eftersom det påverkar andra människor negativt. Dessa punkter beskriver utvecklingen i ett gudsfrånvänt samhälle. Som det går med religionen, så blir det med moralen.]
Upp 9:21
De omvände sig inte från (förändrade inte sitt tänkesätt mot):
mord,
droger (svartkonst, ockult verksamhet),
[Det grekiska ordet pharmakos, vårt ord farmaceut kommer från detta ord. Ofta kombinerades droger och magi, så därför översätts ordet ibland till svartkonst, se Gal 5:20; Upp 18:23; 21:8]
sexuell omoral
[Det grekiska ordet porneia används här och grundordet betyder "att sälja sig till slaveri". Vårt ord "pornografi" är ett sammansatt ord av just detta ord porneia och grafo, som betyder "något skrivet eller tecknat", dvs. en beskrivning antingen i text eller grafiskt av någon som säljer sig sexuellt.]
och stölder. [Den mänskliga synden kan delas in i två kategorier – synd mot Gud och synd mot människor, se Luk 10:27. Vers 20 handlar om avgudadyrkan – att inte älska Gud och sätta honom främst, den första delen av de tio budorden, se 2 Mos 20:1–10. Vers 21 berör synder mot andra människor – att inte älska sin medmänniska, den andra delen av de tio buden, se 2 Mos 20:12–17. Här känner vi igen buden att inte mörda, att inte begå äktenskapsbrott och att inte stjäla. Johannes lägger även till en punkt som handlar om ockult verksamhet med droger. Häxkonst och missbruk av droger hör hemma i den här kategorin, eftersom det påverkar andra människor negativt. Dessa punkter beskriver utvecklingen i ett gudsfrånvänt samhälle. Som det går med religionen, så blir det med moralen.]