7489a – רָעַע (raa)


Typ:
Hebreiska: רָעַע (raa)
Ursprung: a primitive root
Användning: 94 ggr i GT

Engelsk översättning

be evil
afflict, associate selves (by mistake for H7462 (רָעָה)), break (down, in pieces), [phrase] displeas

Engelsk beskrivning

1) to be bad, be evil
1a)(Qal)
1a1) to be displeasing
1a2) to be sad
1a3) to be injurious, be evil
1a4) to be wicked, be evil (ethically)
1b) (Hiphil)
1b1) to do an injury or hurt
1b2) to do evil or wickedly
1b3) mischief (participle)


Fler lexikon

BlueletterBible.org
BibleHub.com

Passager (94 st)


Och han sade: "Jag ber er mina bröder, gör inte denna ondska.
Och de svarade: "Flytta på dig" och de sade: "Dessa kom hit på genomresa och han [Lot] vill vara domare! Nu ska vi behandla dig värre än dem." Och de pressade sig hårt mot mannen, mot Lot, och kom nära för att bryta sönder dörren.
Denna sak var mycket smärtsam (sorglig, bedrövande) i Abrahams ögon på grund av hans son.
Och Gud (Elohim) sade till Abraham: "Låt inte detta vara smärtsamt (sorgligt, bedrövligt) i dina ögon på grund av ynglingen och på grund av din tjänstekvinna. I allt som Sara sagt till dig ska du lyssna på hennes röst (det hon sagt), för i (genom) Isak ska säd (avkomlingar, framtida generationer) uppkallas efter dig.
Detta som han gjorde var ont i Herrens (Jahves) ögon och han dödade honom också. [Här ser vi bibelns första exempel på leviratäktenskap, se 5 Mos 25:5‑10: Rut 2:20; 4:7‑12; Matt 22:24.]
Israel [som tidigare hette Jakob, se 1 Mos 32:28] sade: "Varför har ni gjort så ont mot mig att ni har talat om för mannen att ni hade ännu en bror?"
Är det inte denna som min herre dricker ur och genom vilken han verkligen blir gudomlig? Ni har gjort ont som har gjort detta."
När Josef såg att hans far lade sin högra hand på Efraims huvud, ogillade han det (det var något ont i hans ögon), så han tog tag i sin fars hand för att flytta den från Efraims huvud till Manasses huvud.
Då vände sig Mose på nytt till Herren (Jahve) och sade: "Herre (Adonai, fokus på Guds storhet och makt), varför har du låtit så mycket elände komma över detta folk? Varför har du sänt mig?
Ända sedan jag gick till farao för att tala i ditt namn har hans ondska mot detta folk bara ökat, och du har inte gjort något för att rädda ditt folk."
Eller om en själ svär (avlägger en ed) och uttalar med sina läppar att göra ont, eller att göra gott, vad det än är som en människa säger med en ed, och det göms för honom, när han känner till (får kunskap om) det ska han vara skyldig i endera avseendet.
Var på din vakt (skydda och bevara dig själv – hebr. shamar) så att inte den onda tanken kommer i ditt hjärta: "Det är nu nära det sjunde året då alla skulder avskrivs (efterskänks)." Om ditt öga är ont (ditt hjärtas inställning är fel) mot din fattige broder och du inte lånar honom någonting, då kan han ropa till Herren mot dig, och synd kommer att vila på dig (du är skyldig). [Inom den judiska läran anses budet att låna ut pengar vara större än att ge gåvor till välgörenhet. Anledningen är att ett lån bevarar värdigheten hos den som tar lånet. Förutom pengarna så visar också långivaren att han har en tro på att låntagarens stituation kommer att förändras till det bättre och han blir självförsörjande. Rabbiner lär också att lånen ska ges i vittnens närvaro eller skriftligt, annars kan det bli en nästan orrätvis frestelse att fördröja betalningen. Se även 2 Mos 22:25; 3 Mos 25:35‑37; Ps 37:21; Matt 5:42.]
Du ska frikostigt (villigt) ge till honom och ditt hjärta ska inte vara sorgset (ont, motvilligt) [ett lån så nära friåret, var detsamma som att ge bort pengarna], för på grund av en sådan sak ska Herren din Gud välsigna allt ditt arbete (det du gör, din inkomst) och allt du företar dig (lägger din hand vid).

Egypterna behandlade oss illa och plågade oss och lade på oss tungt slavarbete.
Den man som är ömsint ibland er och mycket barmhärtig, hans ögon ska vara onda mot sin bror och mot hustrun vid hans barm och mot kvarlevan av barnen som han har kvar,
Den ömsinta och barmhärtiga kvinnan ibland er, som inte skulle riskera att sätta sin fotsula på marken för ömsinthet och barmhärtighet, hennes ögon ska bli onda mot hennes man vid hennes barm och mot hennes son och mot hennes dotter,
När jag lämnade hade jag allt jag kunde tänka mig [ordagrant "jag var fylld", hon hade man och två söner], men nu har Herren (Jahve) låtit mig återvända tomhänt (utblottad). Varför kallar ni mig Noomi, när Herren (Jahve) vittnat mot mig och den Väldige (Shaddai) har sänt mig sådan ondska (olycka)?" [Från Noomis perspektiv känner hon sig övergiven, vid hennes sida står dock Rut, som i slutändan kommer vara den som vänder på Noomis öde.]
Elia ropade till Herren och sade: "O Herre, min Gud, skulle du göra så illa mot denna änka som jag bor hos, att hennes son skulle dö?"
men jag svarade kungen: "Min konung må leva för evigt. Varför skulle inte mitt ansikte vara bedrövat när staden där mina förfäder är begravda ligger i ruiner och dess portar är fördärvade av eld?"
När ämbetsmännen Sanvallat, choroniten, och Tobia, ammoniten, hörde detta, blev de mycket arga över att en människa kommer och söker Israels barns välfärd.
Jag tog mycket illa vid mig och lät kasta ut allt Tobias bohag ur rummet.

Den som föraktar
    den förkastade [inte ärar och beundrar den som medvetet valt att lämna Gud].
    De som fruktar (vördar, respekterar) Herren (Jahve),
dem ärar han. [Detta är Psalmens centrum och huvudpunkt. Den hebreiska ordföljden förstärker detta genom att forma ännu en kiasm här där verben ramar in satsen.] [Tre negativa punkter:]
Den som inte överger ett löfte även om det skadar (är ofördelaktigt för) honom själv,
Hundar [symboliskt för icke-judar, syftar på de romerska soldaterna som korsfäste Jesus]
    samlas runt mig.
En här av kriminella (ondskefulla män) omringar mig,
    de har genomborrat (spetsat) mina händer och fötter.[I judiska biblar står det: "mina händer och fötter är som ett lejons händer och fötter." Dessa bygger på den masoretiska texten som sammanställdes på 1000-talet e.Kr. Översättarna ändrade en bokstav så betydelsen blev "lejonets" istället för "genomborra". Det är en liten skillnad där bokstaven Vav, som är ett långt streck, kortades ned till att bli bokstaven Jod. Dock har Septuaginta, den grekiska översättningen av den hebreiska texten översatt med "genomborra". Den blev klar 132 f.Kr. och ligger närmare de ursprungliga texterna. Detta bekräftades 1997 när Psalm 22 från Dödahavsrullarna som hittas på 1950-talet publicerades. I denna hebreiska text från 200 f.Kr. används det hebreiska ordet "genomborra".]
Jag avskyr de ondas församling,
    bland de gudlösa (ogudaktiga, ondskefulla) sitter jag inte.
När onda människor kom mot mig,
    för att äta mig levande (slita mig i stycken, ordagrant: "äta mitt kött"),
ja, då var det mina motståndare och mina fiender,
    som stapplade och föll.
Av David.
-

א – Alef

Upptänds inte av vrede över de onda [när de verkar ha framgång],
    avundas inte dem som gör orätt [som begår orättfärdiga handlingar].
Släpp vreden, överge (lämna) ilskan,
    reta inte upp dig, det leder till ondska [då blir du själv ond].
För de onda ska bli utplånade,
    men de som sätter sitt hopp till (väntar på) Herren (Jahve)
    de ska inta (ärva) landet. [Den femte hebreiska bokstaven är: ה – He. Tecknet avbildar en människa med uppsträckta händer. Bokstavens betydelse är se, titta, andas och har att göra med uppenbarelse och förståelse sedan något stort och viktigt pekats ut. Det symboliserar ofta att se och ha perspektiv. I denna vers är det ordet "Släpp" som börjar med denna bokstav. Det förstärker hur viktigt det är att ha Guds perspektiv, att inte ta rätten i egna händer och hämnas, se Rom 12:19; 5 Mos 32:35. En dag kommer varje människa att stå inför Gud på domens dag, se Dan 7:9‑10; Upp 20:11‑15; 2 Pet 3:9.]
då du grep in med din hand (makt).
Du fördrev hednafolken och planterade [våra förfäder],
    du krossade folken som levde där, och lät dem [våra förfäder] breda ut sig [som vinrankor, se Ps 80:12].
Göm mig från de ondas hemliga rådslag,
    från tumultet (konspirationerna) av dem som ägnar sig åt överträdelser (ondska, avgudadyrkan).
    [Psalmistens fiender ägnar sig åt ockult verksamhet.]
Lyft upp dina steg (gå) till dessa eviga ruiner.
    En fiende har gjort allt detta onda mot helgedomen.
Mina ögon har sett på dem som ligger på lur efter mig,
    mina öron har hört ogärningsmännens önskningar som reser sig upp mot mig.
Vem ska stå upp för mig mot våldsverkarna?
    Vem ska stå upp för mig mot överträdarna?
[Och sade:] "Rör inte mina smorde (utvalda)
    och tillfoga inte mina profeter någon skada."
Vid Merivas vatten framkallade de hans vrede [Ps 81:7; 95:8]
    och Mose fick bekymmer på grund av dem.
Vik bort (stig åt sidan) från mig, ni som gör det onda,
så jag [obehindrat] kan hålla (vakta, bevara) min Guds (Elohims) budord (hebr. mitzvot).
De [ogudaktiga] kan inte sova om de inte gjort något ont,
    sömnen tas ifrån dem om de inte fått någon på fall.
Den som går in med en garanti (går i borgen) för ett lån till en främling kommer med säkerhet att få lida,
    men den som vägrar (undviker) att skaka hand (skriva under) är säker.
Den som vandrar med (umgås och är förtrolig med; går i samma riktning som) de visa, blir själv vis [lär av de visa],
    men den som slår sig ihop (associerar sig; blir kompanjon) med dårar kommer att ta skada (bli fördärvad; drabbas av olycka).
    [Som en konsekvens av att man rör sig bland dårar blir man själv en dåre och får lida för sitt val.]
En ond människa lyssnar på (uppmärksammar) ondskefulla läppar (tomt prat),
    och en lögnare lyssnar på förödande (destruktivt, oanständigt) tal.
En som tänker ut onda planer
    får snart rykte om sig att vara ondskefull.
Herren (Jahve) ser vad du gör och det är ont i hans ögon (det orsakar sorg och smärta hos honom),
    och han vänder sin vrede från honom
    [och riktar den på dig, som begår ett ännu värre brott genom ditt hån].
Irritera (reta, gräm) dig inte på ondskefulla människor,
    var inte avundsjuk på de ogudaktiga.
Ve, ett syndfullt land,
    ett folk nedtyngt med överträdelser,
avkomma (barn) från dem som gör det onda,
    söner som handlar korrumperat.
De har övergett Herren (Jahve),
    de har föraktat Israels Helige.
    De har vänt sig bakåt (gått bort från Gud).
tvätta er, gör er rena.
Ta bort era onda handlingar,
    från mina ögon.
Sluta att göra det onda (skada, planerad ondska),
Därför har Herren (Adonai) ingen glädje i deras unga män,
    inte heller förbarmar han sig över deras faderlösa och änkor,
för alla är ogudaktiga och gör det onda,
    och varje mun talar hänsynslöst (lättsinnigt). [Refräng:]
För allt detta är hans vrede inte bortvänd
    utan han sträcker fortfarande ut sin hand.
Ingenstans på mitt heliga berg [Sion; tempelberget i Jerusalem, se Jes 2:2] ska man skada (göra något ont; bryta ner, förstöra) eller förgöra (skövla),
    för jorden ska vara full av Herrens (Jahves) kunskap, liksom vattnen övertäcker havet (döljer havets djup).
    [Citeras av Habackuk i Hab 2:14.]
Du ska inte samlas med dem i graven
    eftersom du har fördärvat deras land,
du har slaktat deras folk. Ogärningsmännens avkomma
    ska aldrig nämnas vid namn igen.
Men även han är vis och för fram ondska
    och återkallar inte sina ord,
utan ska resa sig mot de ondas hus (familjer)
    och mot hjälpen från dem som gör synd.
Förkunna de ting som ska ske härefter,
    så att vi vet att ni är gudar.
Ja, gör gott eller gör ont,
    så att vi kan slås av förundran [när vi alla ser oss om] tillsammans.
Sanningen har försvunnit (det finns inte längre någon ärlighet),
    den som vänder sig ifrån ondskan blir en måltavla [blir ett offer för onda människor och plundras]. Herren såg detta,
    och det smärtade honom att det inte fanns någon rättvisa.
Varg och lamm ska äta tillsammans
    och lejon ska äta gräs som oxen
    och jord ska vara ormens föda.
De ska inte skada och inte fördärva
    på hela mitt heliga berg," säger Herren (Jahve).
Och det ska ske att som jag har vakat över dem [Israel och Juda, se Jer 1:12] för att rycka upp och bryta ner och omstörta och fördärva och hemsöka, så ska jag vaka över dem för att bygga upp och plantera [Jer 1:10], förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
"Min herre och konung. [Vet du vad några av hovmännen har gjort?] Dessa män har gjort något ont mot profeten Jeremia. De har kastat honom i vattencisternen och lämnat honom att dö där av hunger nu när det inte längre finns något bröd i staden [på grund av babyloniernas belägring av Jerusalem]."
Men detta [att Gud är god och förlåter] gjorde Jona mycket missnöjd (för Jona var det något ont, ja något mycket ont), och han blev rasande. [Nineve var huvudstad i det stora assyriska riket som var känt för sin blodtörst och grymhet, se Nah 3. Arkeologiska fynd och inskriptioner från den här tiden beskriver hur man flådde sina fiender levande. Att Gud skulle visa nåd mot dessa grymma assyrier, och en av Israels värsta fiender genom alla tider, verkade helt fel och var något ont i Jonas ögon.]
Sedan ropar de till Herren (Jahve)
    men han ska inte svara dem.
Han ska på den tiden gömma sitt ansikte från dem,
    lika mycket som de har presterat ondska i sina handlingar.
På den dagen, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve),
ska jag samla henne som haltar
    och jag ska samla henne som är förskjuten
    och henne som jag har hemsökt,
Och det ska ske på den tiden att jag ska genomsöka Jerusalem med lampor
    och jag ska straffa de män som är som bottensatsen i vinet som stelnat
    (har förhärdade hjärtan – är fast i sina onda vägar)
och som säger i sina hjärtan:
    "Herren (Jahve) kan varken göra gott eller ont."
Så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot):
På samma sätt som jag hade onda planer mot er när era fäder provocerade mig, säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) och jag inte ändrade mig,



Grekiskt/hebreiskt lexikon BETA

Lexikonet är under uppbyggnad.