Referenser (93 st)
1 Moseboken (3)
Jakob blev arg och kom i gräl med Laban och sade till honom: "Vad är mitt brott, vad är min synd, eftersom du förföljer mig så våldsamt?
bad han oss meddela dig, Josef, detta: 'Jag ber dig [Josef],
var snäll och förlåt dina bröders synder
och allt illa de gjort mot dig.' Vi, tjänare åt din fars Gud, ber dig att förlåta oss." När Josef hörde dessa ord brast han i gråt.
2 Moseboken (3)
För varje slags överträdelse, om det gäller en oxe, en åsna, ett får, kläder eller för någonting som har gått förlorat, varom någon [hittar det och] säger: "Det här är det [som är mitt]", ska båda parters sak komma inför Gud (Elohim). Den som Gud (Elohim) dömer skyldig [visar har felat] ska betala dubbelt till sin granne. [På samma sätt som i och eftersom det stulna också återfås, inte fyrfallt som i .]
Ge akt på honom (bokstavligt: "bevaka från hans ansikte"), lyssna noga på hans röst. Var inte upproriska mot honom, för han ska inte ursäkta dina överträdelser, för mitt namn är i honom. [Denna ängel eller budbärare är Jesus, fast ännu inte i mänsklig gestalt.]
som bevarar nåd (omsorgsfull kärlek) mot tusenden [i alla kommande släktled, för evigt],
förlåter (lyfter upp) missgärning och överträdelse och synd. [Ordet nåd (hebr. chesed) beskriver Guds nåd och trofasta kärlek. Ordet förekommer både i och . Den första förekomsten beskriver Guds nåd och barmhärtighet mot Israel när han förnyar förbundet och ger dem Torah för andra gången. I handlar det om nåd för tusenden. Det syftar på framtida släktled och även andra folk än Israel. En parallell finns i Guds löfte till Abraham i där Gud lovar sin välsignelse både till honom och kommande släktled. Samma tanke finns i . Nåd och sanning, hebr. chesed ve emet, hör oskiljaktigt ihop. De presenteras alltid i samma inbördes ordning (; ; ; ; ). Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig.] Samtidigt låter han inte den skyldige bli ostraffad,
utan låter straffet för fädernas skuld drabba barn och barnbarn intill tredje och fjärde led." [Gud straffar inte barn och barnbarn för något som deras fäder gjort, i stället beskriver det Guds rättvisa straff för en viss synd i varje generation. Gud påminner att en generation inte kan komma undan Guds straff, eftersom Gud straffade en tidigare generation. Gud är rättvis och hans natur är både nåd och sanning, se .]
3 Moseboken (2)
På det sättet ska han rena det allra heligaste från Israels söners (folks) orenheter på grund av deras överträdelser i alla deras synder. På samma sätt ska han göra med församlingens mötestält [uppenbarelsetältet, tabernaklet, som innehåller det heliga och allra heligaste] som står mitt ibland dem och är omgivet av deras orenhet.
Aron ska lägga båda sina händer på den levande getens huvud och bekänna över den alla Israels folks missgärningar och alla deras överträdelser i alla deras synder och lägga dem på getens huvud och sända iväg den till ödemarken, i handen på en man som är redo [någon som ska leda ut geten i ödemarken, det är öknen öster om Jerusalem]. [Här talas också profetiskt om vad som skulle ske med Jesus. När översteprästerna slår Jesus i ansiktet uppfylls denna förebild, se ; ; .]
4 Moseboken (1)
"Herren (Jahve) är sen (långsam) till vrede [ordagrant: näsor – det vanligaste uttrycket för vrede är "brinnande näsa", men här står det bara näsor i plural] och rik på nåd (omsorgsfull kärlek, trofasthet – hebr. chesed), förlåter (lyfter bort) synd och överträdelse, men frikänner inte från skuld, men fastställer fädernas synd över deras söner, över tredje och över fjärde [led]. []
Josua (1)
Och Josua sade till folket: "Ni kan inte tjäna Herren (Jahve) för han är en helig Gud (Elohim). Han är en nitälskande Gud (Elohim). Han ska inte förlåta era överträdelser, inte era synder.
1 Samuelsboken (2)
Dessutom min far, se, se vingen från din mantel i min hand, för i det att jag skar av vingen från din mantel dödade jag dig inte, du vet och ser att där inte är ondska eller överträdelse i min hand, och jag har inte syndat mot dig fast du ligger och väntar efter min själ för att ta den.
Förlåt, jag ber dig, din tjänarinnas överträdelse, för Herren (Jahve) ska med säkerhet göra min herres hus till ett tryggt hus, eftersom min herre utkämpar Herrens (Jahves) strider, och ondska aldrig har funnits i dig alla dina dagar.
1 Kungaboken (1)
och förlåt ditt folk som har syndat mot dig, och alla deras överträdelser varmed de har överträtt mot dig, och ge dem nåd (barmhärtighet, oändlig nåd – hebr. rachamim) inför dem som förde bort dem i fångenskap, så att de ska ge nåd (rachamim) mot dem.
Job (10)
Och varför lyfter du inte [bort] min synd (hebr. pesha) och du går över (passerar) min missgärning (hebr. avon),
eftersom jag nu ska ligga ner till stoft och jag ska söka (hebr. shachar; som man söker efter gryningen)
men där är inte (finns ingenting).
Om dina söner syndar (hebr. chata) mot honom
då sänder han dem i överträdelsens (hebr. pesha) hand.
Vad är (hur stora är) mina missgärningar (hebr. avon) och synder (hebr. chatat),
min överträdelse (hebr. pesha) och synd (hebr. chatat).
[Orden är i plural i första raden och singular i andra, där Job specifikt vill veta en händelse.]
Min överträdelse (hebr. pesha) skulle ligga i en förseglad pung,
och du skulle täcka över min missgärning (hebr. avon).
[Samma tre ord för synd som används i återkommer här i .]
Om jag på människors sätt har dolt mina överträdelser
genom att gömma dem i famnen,
"Jag är ren och utan synd,
jag är rentävttad (hebr. chaf) och utan skuld.
trots min rätt hålls jag för en lögnare,
mitt sår är oläkligt,
jag är utan överträdelse.’
för han lägger upproriskhet till sin överträdelse,
han slår ihop sina händer ibland oss och förökar sina ord mot Gud (El).
Om du syndar (missar målet – hebr. chata), vad gör (verkar – hebr. paal) du då för honom?
Om dina brott är många, vad formar (hebr. asah) det för honom?
då förklarar han för dem deras gärningar
och deras uppror, eftersom de varit fräcka (arroganta).
Psaltaren (14)
Döm (förklara) dem skyldiga, o Gud (Elohim)!
Låt deras egna planer fälla dem.
Kasta ut dem, för deras överträdelser (synder, brott),
eftersom de har vänt sig (gjort uppror) mot dig.
bevara också din tjänare [hjälp din livegne att avstå] från uppenbar synd (stolthet, arrogans, fräckhet).
Låt inte sådant [både dold och uppenbar synd, och då speciellt högmod] ha kontroll (makt) över mig,
då ska jag vara ren och oskyldig från stor (påfallande, grov) synd (överträdelse). [Ordet "sådant" syftar på synd såsom felsteg, brister och överträdelser, och då kanske främst på högmod, se . Samma hebreiska ord för "dold" används medvetet både i och b. Ingenting är dolt för solens hetta, värmen tränger ner i markens djup. På samma sätt tränger Guds ord in i människans inre och berör vårt samvete. Ordet för att "ha kontroll" är samma som i där Gud vädjar till Kain att "kontrollera" och råda över sin ilska.]
Min ungdoms synder (mina omogna felsteg) och mina upproriska handlingar (överträdelser, uppror mot auktoriteter)
– kom inte ihåg (tänk inte på, räkna inte upp) dem;
kom [istället] ihåg (tänk på) mig med din nåd (omsorgsfulla kärlek), för din godhets skull, Herre (Jahve). [Den åttonde hebreiska bokstaven är: ח – Chet. Tecknet avbildar ett staket. Bokstaven symboliserar något som binder samman och inhägnar, rent fysiskt som ett staket eller en mur, eller socialt som vänskap och kärlek. I denna vers är det ordet "synder" som börjar med den bokstaven. Det förstärker bönen om förlåtelse för tidigare överträdelser.]
Av David, en sång med visdom
(hebr. maskil).
[Hebr. maskil är en musikalisk eller litterär term, kan även betyda "en välskriven sång". Följande tretton psalmer har detta ord i sin titel, se ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; . Ordet återfinns även i .] Rikt välsignad
(salig, mycket lycklig) är den
vars överträdelser
(medveten rebelliskhet mot Gud) har förlåtits
(lyfts av, burits bort),
vars
synd (oförmåga att nå upp till Guds standard) är utplånad
(övertäckt).
Då bekände jag (lät jag dig veta – bli intimt förtrogen med) min synd
jag dolde inte [längre] min missgärning (skuld).
Jag sade: "Jag vill erkänna (med öppna händer lyfta upp)
mina överträdelser (mina rebelliska handlingar) inför Herren,"
och då (på en gång) förlät du mig min syndaskuld. Sela. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]
Synden [upproret mot Gud personifierad] förkunnar (säger, proklamerar) till den gudlöse (ogudaktige, ondskefulle) djupt i hans hjärta,
det finns ingen gudsfruktan (respekt och vördnad för Elohim) i hans ögon,
Rädda (ryck bort) mig från mina överträdelser (medveten rebelliskhet mot Gud),
låt mig inte bli hånad (förnedrad) av dårar (oförnuftiga).
Var mig nådig (visa mig oförtjänt kärlek) Gud (Elohim) i enlighet med din nåd (omsorgsfulla kärlek)
för din stora barmhärtighets (ömsinta nåds) skull, utplåna (radera, omintetgör) mina överträdelser (rebelliska handlingar). [Här vädjar David till Gud om nåd med tre av de fem ord för nåd som finns i hebreiskan. De hebreiska orden för nådig, nåd och barmhärtighet är chen, chesed och rachamim. Psalmisten inser att inget annat än Guds nåd kan rädda honom ur den situation som han själv har försatt sig i].
För jag är väl medveten om mina överträdelser (rebelliska handlingar)
och min synd är alltid inför mig.
Se, för de ligger i bakhåll efter mitt liv (min själ – hebr. ),
trotsiga människor väcker upp strid mot mig.
Inte för mina överträdelser eller synder, Gud (Jahve),
våra synder överväldigar mig (är för tunga att bära),
men du förlåter våra upproriska handlingar (överträdelser).
då ska jag besöka (hämnas) deras överträdelser med min stav
och deras missgärningar med slag.
Lika långt som öster är från väster [en oändligt lång och omätbar sträcka],
lika långt förvisar han (har han flyttat) våra upproriska överträdelser från oss.
Dårar [moraliskt fördärvade var de], eftersom de vandrar på överträdelsens väg
och olyckliga på grund av deras synder.
Ordspråksboken (12)
Hat väcker (driver, eggar, rör upp) strider (tvister, ordstrider, tävlan, gräl),
men kärlek täcker (skyler, gömmer) [genom förlåtelse och överseende] alla synder.
Där det talas många ord [i upprört tillstånd], där saknas inte synd,
men den som håller tillbaka (lägger band på, tyglar) sina läppar är vis.
Den som är ond fångas av sitt eget syndfulla tal,
men de rättfärdiga tar sig ur (hittar en väg ur) problem (oro, svåra situationer).
Den som har överseende med (skyler, förlåter) ett felsteg (överträdelse) väljer (strävar efter; söker; vill främja) kärleken,
men den som ältar vad någon har sagt (gjort) skiljer vänner åt [driver bort en nära vän]. []
Den som älskar synd,
älskar strider (tvister, ordstrider, tävlan, gräl),
den som bygger höga portar [som en fasad för att imponera och verka bättre än vad han är]
försäkrar sig om sitt eget fall (ras).
En människa med gott omdöme är sen till vrede,
det är hennes ära att ha överseende med en orätt (låta den passera).
När ett land syndar (gör uppror mot Gud), får det många ledare
[som kämpar om makten, eftersom Guds välsignelse och beskydd är borta],
men när ledaren är en man med förstånd (kunskap, insikt), blir det långvarig stabilitet.
Den som gömmer (täcker över, döljer) sina synder har ingen framgång (lycka, välgång, ekonomisk välsignelse),
men den som bekänner och ångrar sina synder (lämnar dem) får nåd.
Den som rånar sin far och mor och säger: "Det är ingen synd!"
Han är kompanjon med den som förgör (raserar, dödar).
En ond persons överträdelse för med sig en snara,
men den rättfärdige sjunger och gläder sig.
[Den rättfärdige har en tillförsikt och trygghet i Gud som gör att han kan glädja sig.]
När de ogudaktiga (syndarna, kriminella) blir fler (i antal och auktoritet) då ökar också synden (överträdelserna),
men de rättfärdiga ska se deras fall.
[Oavsett hur djupt synden har nått så finns det hopp, de rättfärdiga ska en dag se rättfärdigheten segra!]
En ilsken man rör upp trätor (ordstrider),
den som är hetlevrad begår många synder.
Jesaja (11)
Jorden rullar fram och tillbaka som en drucken
och svajar hit och dit som en hydda (koja)
och dess överträdelser är tunga
över den och den ska falla och inte resa sig igen.
Jag, ja jag, är den som utplånar dina överträdelser för min egen skull,
och dina synder kommer jag inte mer ihåg.
Jag har utplånat, som ett tjockt moln, dina överträdelser,
och som ett moln dina synder.
Återvänd till mig,
för jag har återlöst dig.
Så säger Herren: "Var är din mors skilsmässobrev som jag har sänt iväg henne med?
Eller till vem av mina fordringsägare har jag sålt dig?
Se, för dina överträdelser blev du såld,
och för dina synder skickades din mor iväg.
Han blev genomborrad (sargad) [] för våra överträdelser [vår öppna rebelliskhet mot Gud],
krossad (nedtyngd) för våra synder (missgärningar, skulder).
Straffet [som vi rättmätigt förtjänar] lades på honom
för att vi skulle få frid (fred; fullständig harmoni; helhet på alla områden – hebr. shalom)
och genom hans sår [sargade kropp]
är (blir) vi helade (läkta, friska) [har både kroppslig och själslig bot kommit till oss].
Han leddes bort efter en orättvis dom,
men vem begrundar (tänker på; reflekterar över) detta? [Ingen brydde sig.]
Ja, han rycktes bort från de levandes land [han blev dödad],
på grund av mitt [hans eget] folks överträdelse [öppna rebelliskhet mot Gud].
Mot vem hånar ni (skrattar ni åt; gör er lustiga över)?
Mot vem gör du din mun vidöppen och räcker ut tungan?
Är ni inte barn till överträdelsen
och falskhetens säd (avkomma)?
Ropa högt (med stark röst, för full hals) håll inte tillbaka,
lyft upp din röst som ett horn
och förkunna (proklamera) för mitt folk deras överträdelser
och för Jakobs hus deras synder.
Våra överträdelser är många inför dig
och våra synder vittnar emot oss.
Våra överträdelser är närvarande för oss
och våra missgärningar känner vi alltför väl (är vi djupt förtrogna med),
En återlösare ska komma till Sion [tempelberget i Jerusalem]
och till dem som vänder om från sina överträdelser i Jakob, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Jeremia (1)
Därför ska ett lejon från skogen slå dem, en varg från öknen ska förgöra dem, en leopard vakar över deras stad, alla som går ut därifrån slits i stycken, eftersom deras överträdelser är många, deras avfall har förökats.
Klagovisorna (3)
Hennes motståndare har blivit huvud (den som leder)
hennes fiender känner sig trygga (bokstavligt "har det enkelt eller lätt").
För Herren (Jahve) har låtit
alla hennes överträdelser drabba henne [Jerusalem],
hennes unga barn (dibarn) har gått i fångenskap
framför motståndaren. [Den femte hebreiska bokstaven är: ה – He. Tecknet avbildar en människa med uppsträckta händer. Bokstavens betydelse är att se, titta, andas och att få uppenbarad insikt om något stort och viktigt som pekats ut. Det symboliserar ofta att se och ha perspektiv. I denna vers är det ordet "hennes" som börjar med denna bokstav, detta belyser att hon inte längre kan se Gud som ger vårt liv rätt perspektiv utan istället ser hon bara allt som ger sorg och därmed förstärks sorgen ytterligare. I sorg, och särskilt i början, får man ett tunnelseende och saknar förmåga att uppfatta något av omgivningen. Man har bara ett enda, den tunga sorgen, för ögonen.]
Mina missgärningar är sammanbundna som i ett ok,
sammanvävda av hans hand
har de lagts på min nacke [som ett ok, format i ett stycke runt nacken, för att ligga på båda axlarna];
han har fått min styrka att sina.
Herren (Adonaj) har gett mig i deras hand,
mot vilka jag inte har något att sätta emot (inte kan försvara mig). [Den fjortonde hebreiska bokstaven är: נ – Nun. Tecknet avbildar ett sädeskorn som börjat gro, och beskriver ofta avkomma och kontinuitet. Ibland förknippas det också med en fisk eller en orm. Det används ofta för att beskriva en fortsättning och kontinuitet. Orden "sammanbundna som i ett ok" börjar på den bokstaven. Det förstärker att konsekvenserna av missgärningarna finns kvar som en börda, de blir som ett arv till dess att man gör upp med dem.]
Låt all deras ondska komma inför ditt ansikte
och gör mot dem
som du har gjort mot oss
för alla våra överträdelser.
Mina suckar är många
och mitt hjärta är svagt. [Den tjugoandra hebreiska bokstaven är: ת – Tav. Tecknet föreställer en punkt, en signatur eller ett kors. Som den sista bokstaven är detta en signatur och symboliserar ofta det som avslutar och fulländar. Ordet "komma" börjar med denna bokstav, och inleder nästa fas i sorgeprocessen där hämndbegäret brukar finnas med en stund. Det fina här är att redan från början inser man att hämnden är Herrens, eftersom man riktar begäran till Gud om att deras ondska ska komma inför hans ansikte.]
Hesekiel (10)
för att inte längre Israels hus ska gå bort från mig och inte längre orena sig själva med sina överträdelser, utan de kan bli mitt folk och jag kan bli deras Gud (Elohim) förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahve).
Ingen av hans överträdelser som han har begått ska kommas ihåg mot honom, för hans rättfärdighet som han har gjort ska han leva.
Eftersom han betänker och vänder om från alla sina överträdelser som han har gjort, ska han leva och inte dö.
Därför ska jag döma er, ni Israels hus, var och en efter hans gärningar, förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahve, den högste allsmäktige Guden, som trots sin storhet ändå är närvarande bland sitt folk). Vänd om (kom tillbaka)! Vänd er bort från era brott, så att de inte får er på fall.
Kasta bort alla era överträdelser som ni har begått mot mig. Skapa er ett nytt hjärta och en ny ande. Varför skulle ni välja att dö, ni Israels hus?
Därför säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve) så: Eftersom ni har gjort era synder till minnen i det att era överträdelser är uppenbara (inte är övertäckta), så att era synder visar sig i alla era gärningar, eftersom ni har kommit ihåg, ska ni bli tagna i handen.
Du människobarn, säg till Israels hus:
Ni säger: 'Våra överträdelser och synder tynger oss (har kommit i fatt oss), och vi förgås (ruttnar, förfaller) genom dem. Hur ska vi kunna leva (få liv igen)?'
Du människobarn, säg till ditt folks söner (dina landsmän):
Den rättfärdiges rättfärdighet räddar honom inte den dagen då han inte är rättfärdig [gör uppror och lämnar tron], och den ogudaktiges ogudaktighet leder inte till hans fall om han omvänder sig från sin ogudaktighet. Den rättfärdige kan inte leva på sin rättfärdighet om han syndar (och missar målet).
Och de ska inte mer befläcka sig själva med sina avgudar och deras osmakliga ting och inte med några överträdelser. Och jag ska rädda dem från alla de platser där de vistats och där de har syndat, och jag ska rena dem. Så ska de vara mitt folk och jag ska vara deras Gud (Elohim).
Jag handlade med dem som deras orenhet och brott förtjänade, och jag dolde mitt ansikte för dem.
Daniel (3)
En ondskefull krigsliknande operation fördes mot det dagliga offret. [Den första delen av är svåröversatt. Ordagrant är det fyra ord där det första är "och en här/militär". Det andra kan betyda "vara mot" eller "överlämna". Det tredje ordet är "det dagliga" och det sista är i eller på "synd". Det "dagliga" (i , och ) syftar främst på det dagliga brända morgon- och kvällsoffret i templet i Jerusalem, men kan också indikera att syfta på den kontinuerliga tempeltjänsten med alla olika typer av funktioner. Orsaken att allt detta avbryts är en militär offensiv. Ordet "synd" används även om uppror mot Gud så betydelsen kan också vara att på grund av Israels avfall och överträdelse tillåter Gud det dagliga offret att upphöra.] Sanningen kastades ned på marken, och hornet var framgångsrikt i allt det gjorde [under en begränsad tid]. [Under de fruktansvärda åren 167-164 f.Kr. var det judiska folket under Antiochos tyranni.]
[Daniel får nu i synen höra en himmelsk konversation mellan två änglar. Uttrycket "en av de heliga" används i , om änglar i himlen.] Sedan hörde jag en av de heliga tala, och en annan av de heliga [en annan ängel] fråga den som talade: "Hur länge ska dessa hädelser i synen pågå – de dagliga offren [upphöra], överträdelsen (avfallet) som kommer ödelägga helgedomen och härskaran som trampas ned?"
[Gabriel kommer att tala om 70 sjuperioder som rör det judiska folket. Hebreiskan använder ordet "shavuim" som betyder 7 av något slag. Det anger en tidsperiod på 7 utan någon enhet på samma sätt som "ett dussin" på svenska kan syfta på 12 stycken av något vad som helst. Sjuperioderna kan syfta på 7 år, 7 dagar, 7 månader eller en symbolisk "fulländad" tid. År är dock den mest troliga enheten, i inledningen talas t.ex. om 70 år. Ett vanligt uttryck för en sådan här "sjuperiod" eller vecka av år är då "årsvecka". En för judarna välbekant sjuårsperiod var också det sjunde sabbatsåret för landet då åkrarna skulle ligga i träda, se . Vart sjunde sådant år, dvs. det 49:e året, var ett jubelår. Det var ett år då hela samhället fick en nystart – alla lån avskrevs och landområdena återgick till sina ursprungliga ägare, se . Detta system med både plan- och marknadsekonomi säkerställde att även om föräldragenerationen gjort dåliga val skulle inte barnen behöva ärva deras skulder. När Mose fick denna förordning kom det också med en varning att om det judiska folket inte höll denna princip skulle de bli kringspridda bland folken, se ; .
Systemet med sabbatsår började gälla när israeliterna kom in landet, se . När Salomo började bygga templet var det 480 år efter uttåget ur Egypten, se . Samma varning om att folket skulle bli kringspridda ger Gud till Salomo, se . Det nämns att Salomo tog ut höga skatter av folket och troligtvis hölls inte dessa sabbatsår, se ; . Detta resulterar i Jerusalems belägring 605 f.Kr. och Jerusalems fall 586 f.Kr. Det är värt att notera att det norra riket faller redan 722 f.Kr. Deras avfall var större än det södra rikets. De höll inte ens sabbaten en gång i veckan eller de andra högtidsdagarna, vilket kan vara anledningen till att deras tid rann ut snabbare. Stora profetiska händelser har skett vart 490/500 år i Israels historia: - Abraham föds, ca 1950 f.Kr. - Uttåget ur Egypten, ca 1450 f.Kr. - Första templets invigs, 996 f.Kr. - Templet återinvigs, 516 f.Kr. - Jesus föds 8-4 f.Kr., dör och uppstår 30 eller 33 e.Kr.
I själva definitionen av jubelår finns en viss osäkerhet i formuleringen om jubelåret ska inkluderas eller läggas till det 49:e året så att cykeln blir 50 år. Det gör att cykeln kan variera mellan 490 och 500 år. De 40 åren i ökenvandringen verkar inte räknas med, vilket gör att det finns en marginal, se .] Sjuttio sjuperioder
[70 årsveckor vilket motsvarar 490 år] är bestämda
(ordagrant 'ristade' eller 'utskurna') över ditt folk
[det judiska folket] och din heliga stad
[Jerusalem].
[En bestämd tidsperiod är 'utskuren' som specifikt berör det judiska folket, Jerusalem och Israel. Anledningen är:] För att få ett slut på överträdelsen.
För att försegla
synder.
För att sona
(övertäcka) skulden.
För att införa en evig rättfärdighet.
För att försegla synen och profetian
(som med ett sigill).
För att smörja
(avskilja till helig tjänst) det allra heligaste.
[Det allra heligaste syftar troligtvis på templet, och då specifikt på Gudsstaden och det framtida templet i Jerusalem. Hesekiel var samtida med Daniel och hans syn i kap 40-48 var inte okänd.] Amos (10)
För så säger Herren (Jahve):
"För tre av [Arams huvudstad] Damaskus överträdelser,
ja för fyra, ska jag inte ändra mig,
eftersom de har tröskat Gilead [öster om Jordanfloden, se och ]
med slädar av järn.
Så säger Herren
(Jahve):
"För tre av
[den filisteiska staden] Gazas överträdelser,
ja för fyra, ska jag inte ändra mig,
eftersom de förde bort fångar, en hel befolkning fördrev de i exil
och överlämnade dem till Edom.
Så säger Herren (Jahve):
"För tre av [staden] Tyros överträdelser,
ja för fyra, ska jag inte ändra mig,
eftersom de förde bort en hel befolkning i exil och överlämnade dem till Edom
och inte kom ihåg förbundet med bröderna.
Så säger Herren (Jahve):
"För tre av Edoms överträdelser,
ja för fyra, ska jag inte ändra mig,
eftersom han jagade sin bror [Esau var Jakobs bror, se ; ] med svärdet
och kastade bort all medömkan
och hans vrede rev och slet oavbrutet
och han behöll sin ilska för alltid.
Så säger Herren (Jahve):
"För tre av Ammons överträdelser,
ja för fyra, ska jag inte ändra mig,
eftersom de slet upp Gileads gravida kvinnor för att utvidga sitt territorium.
Så säger Herren (Jahve):
"För tre av Moavs överträdelser,
ja för fyra, ska jag inte ändra mig,
eftersom de har förbränt Edoms kungs ben till aska. [I föregående ord till Ammon var det ofödda barn som dödades, se , här är det de döda som skändas. Dessa två profetiska ord visar hur man vanhelgar livet som Gud har gett.]
[Hittills har domsorden varit riktade mot Juda och Israels fiender. Problemet var att samma synder som dessa städer och regioner gjort, begicks även av Guds egendomsfolk. Det sjunde ordet riktas till Juda, det södra riket, till Amos egna landsmän, se .] Så säger Herren (Jahve):
"För tre av Judas [södra rikets] överträdelser,
ja för fyra, ska jag inte ändra mig,
eftersom de har förkastat Herrens (Jahves) undervisning (Moseböckerna – hebr. Torah)
och inte har hållit hans förordningar (ordagrant "saker inristat" vilket indikerar permanenta oföränderliga lagar, beskrivs ofta som bud som inte har en rationell förklaring) och deras lögner har fört dem till en återvändsgränd som deras fäder har vandrat på.
Så säger Herren (Jahve):
"För tre av Israels [norra rikets] överträdelser,
ja för fyra, ska jag inte ändra mig, eftersom de sålde rättfärdigheten för silver (pengar) [tog emot mutor, vilket var ett brott mot ]
och de behövande (fattiga) för ett par skor (sandaler).
"I de dagarna då jag ska hemsöka
(för att göra räkenskap med) Israels överträdelser,
ska jag också hemsöka
(för att göra räkenskap med) Betels altaren
och hornen på altaret ska bli avhuggna och falla till marken.
För jag vet (känner väl till, är intimt förtrogen med) dina överträdelser
och hur mäktig (duktig, stark) du är i att synda,
ni som plågar den rättfärdige, tar lösen
och knuffar undan den behövande i porten.
Mika (6)
Allt detta är för Jakobs överträdelser
och Israels hus synder.
Vilken är Jakobs överträdelse?
Är det inte Samarien?
Och vilka är Judas höga platser?
Är det inte Jerusalem?
Spänn för vagnarna (hebr. rekesh) på de snabba hästarna ni Lachis invånare ["hästekipage-staden"],
hon var begynnelsen till dottern Sions [Jerusalems] synd,
eftersom Israels överträdelser blev funna hos henne.
Men jag [Mika] är uppfylld
av den kraft som Herrens Ande ger,
och helt överlåten till rättvisan.
Det gör att jag har mod att konfrontera Jakob hans överträdelse,
och Israel hans synd.
Glädjer sig Herren (Jahve) åt baggar i tusental,
åt tiotusen strömmar av olja [som användes vid matoffret då man hällde olivolja över mjölet, se ]?
Ska jag ge honom mitt förstfödda barn som ett offer för min överträdelse,
min livsfrukt för mitt livs synd? [Nej, varken kalvar, baggar eller något så avskyvärt som att offra sitt barn skulle Gud kräva. I nästa vers följer Herrens vilja och påminnelse.]
[Mika avslutar nu sin bok genom att påminna om Guds godhet, se . Den retoriska frågan "Vem är som Gud?" (; ; ; ; ) kan anspela på profeten Mikas namn som betyder: "Vem är som Herren?"] Vem är en Gud som du [nej, det finns ingen],
som förlåter (bär; tar bort) synd [] och förbiser med (inte tillräknar) överträdelse (rebelliskhet)
hos dem som är kvar bland hans folk (arvedel, egendom)?
Han är inte vred för evigt,
för han gläder sig över [att visa] nåd (kärleksfull omsorg – hebr. chesed). []
synd
