Referenser (149 st)
2 Moseboken (15)
Berätta för hela Israels folk: På den 10:e dagen i denna månad ska varje familj ta ett lamm – ett lamm för varje hushåll.
Ni ska ta hand om det fram till den 14:e i denna månad. [Lammet ska vara separerat fyra dagar från de andra fåren.] Sedan ska hela Israels folk slakta det vid skymningen. [Ordagrant "mellan aftnarna" (hebr. ben arbaim), från det att solen börjar gå ner fram till solnedgången. I Israel är det någon gång mellan klockan 15-18. Under NT:s tid hade man börjat tolka det som mellan 12 och 18, antagligen pga. logistiska problem med att alla skulle slakta i templet och köa i stället för att alla slaktade hemma.
Detta är en förebild på Jesus som red in i Jerusalem fyra dagar innan gripandet och korsfästelsen. På samma sätt som lammet här ska leva med och synas av den familj som sedan ska slakta och äta det, måste Jesus bli synad av prästerna i Jerusalem innan han kunde gå till korset. Även dörrposterna och tvärslån är en bild på korset där Jesus göt sitt blod (). Jesus var ett heloffer (). Jesu kropp togs ner från korset innan kvällen ().]
Ingen jäst (surdeg) får finnas i era hus under dessa sju dagar [av högtid]. Den som äter något som har jäst i sig ska bli utestängd (avskuren) från Israel. Det spelar ingen roll om han är en främling eller född i landet [principen gäller alla].
Hela Israels församling måste hålla detta.
När hela Israels folk vandrade ut från Elim och kom till Sinaiöknen, mellan Elim och Sinai, på femtonde dagen i andra månaden [Ijar – april/maj] sedan de hade lämnat Egypten,
klagade hela Israels folk på (lade hela skulden på, ropade högljutt mot) Mose och Aron i öknen.
Mose sade till Aron: "Säg till Israels folk, kom nära (samlas till gudstjänst inför) Herren (Jahve) för han har hört hur ni har klagat."
Medan Aron sedan talade till israeliterna, tittade de alla mot öknen, och då syntes Herrens härlighet (ära, glans, påtagliga närvaro) i ett moln.
På sjätte dagen samlade de dubbelt så mycket bröd, två omer [omkring 6 liter] till varje person. Och alla ledare för folket kom och avlade rapport till Mose.
Hela Israels folk fortsatte sin vandring från Sinaiöknen och följde Herrens instruktioner [de följde molnstoden, se , ]. De slog läger i Refidim, men där fanns inget vatten att dricka för folket. [Detta är ett mycket torrt område i södra Sinaiöknen utan några vattenkällor. Israeliterna beräknas var omkring två miljoner människor, se .]
Men Mose ropade till dem, och Aron och alla folkets ledare vände tillbaka till honom, och Mose talade till dem.
Och Mose samlade hela församlingen av Israels söner och sade till dem: "Detta är orden som Herren (Jahve) har befallt för att ni ska göra dem.
Och Mose talade till hela församlingen med Israels söner och sade: "Detta är de ord som Herren (Jahve) har befallt och säger:
Och hela församlingen, Israels söner, lämnade (ordagrant: "gick bort från framför") Mose.
Och silvret från dem som var räknade i församlingen var 100 talenter [3,45 ton] och 1 775 shekel [20 kg], efter helgedomens vikt [totalt 301 775 shekel – motsvarar 3,5 ton].
3 Moseboken (12)
Om hela Israels församling (menighet) syndar oavsiktligt, och detta göms undan från församlingens ögon, och de har gjort någonting (en sak) mot någon av Herrens (Jahves) tydliga befallningar angående de ting som inte borde göras, och är skyldiga,
Och församlingens äldste ska lägga sina händer på oxens huvud inför Herrens (Jahves) ansikte, och oxen ska dödas inför Herrens (Jahves) ansikte.
och samla hela församlingen tillsammans vid ingången till mötestältet."
Och Mose gjorde som Herren (Jahve) befallt och församlingen samlades tillsammans vid ingången till mötestältet.
Och Mose sade till församlingen: "Detta är de ting som Herren (Jahve) befallt till att göras.
Och de förde fram det som Mose befallt till öppningen på mötestältet och hela menigheten kom nära och stod inför Herrens (Jahves) ansikte.
Och Mose sade till Aron och till Elazar och Itamar, hans söner: "Täck inte av era huvuden och riv inte sönder era kläder, för att ni inte ska dö så att vreden kommer över hela folket, men låt era bröder, hela Israels hus begråta elden (som dödade Nadav och Aviho) som Herren (Jahve) tände.
"Varför har ni inte ätit syndoffret på en helig plats? Det är högheligt, och det har getts till er att bära församlingens överträdelser, att bringa försoning för (täcka över) dem inför Herrens (Jahves) ansikte.
Av Israels söners församling ska han ta två killingar av getterna till ett syndoffer och en bagge till ett brännoffer.
Tala till hela Israels folk och säg: Ni ska vara heliga (rena, avskilda) för jag, Herren er Gud är helig.
För fram honom som har förbannat runtom i lägret, och låt alla som hört honom lägga sina händer på hans huvud, och låt hela församlingen stena honom.
Och han som hånar Herrens (Jahves) namn, han ska sannerligen bli dödad, och hela församlingen ska verkligen stena honom, både främlingen och han som är född i landet, när han hånar Herrens (Jahves) namn, ska han dödas.
4 Moseboken (83)
Räkna antalet (summan av huvuden) på hela menigheten av Israels barn, efter deras familjer, efter deras fäders hus, i enlighet med antalet namn, varje man var för sig,
Dessa blev valda av menigheten, furstarna över deras fäders stammar, de var huvuden över Israels tusenden.
De samlade hela menigheten tillsammans på den första dagen i den andra månaden och de kungjorde deras stamtavlor efter deras familjer, enligt deras fäders hus, i enlighet med antalet namn från 20 års ålder och uppåt, varje man var för sig.
Men leviterna ska slå upp (sina tält) runt omkring vittnesbördets tabernakel för att inte Israels söners menighet ska drabbas av vrede. Leviterna ska ta hand om (sköta om, ta ansvar för) vittnesbördets tabernakel. [Leviterna ersätter de förstfödda sönerna av Israel som ursprungligen skulle ha skött dessa uppgifter men de förlorade det privilegiet när de tillbad guldkalven. Leviterna förblev trogna under den tiden och vann på så sätt Guds favör, se ; , ; .
Som tjänare till prästerna är leviterna placerade med ansvar för möblerna och konstruktionerna i tabernaklet – de tar ner, bär och sätter upp allting varje gång som israeliterna flyttar vidare under ökenvandringen. Detta är ett så heligt uppdrag att endast leviterna tillåts att närma sig tabernaklet. Varje icke auktoriserad person som närmar sig straffas med döden, se .
Det är också nödvändigt att Leviterna sätter upp sina tält runt tabernaklet i alla fyra väderstreck till skillnad från övriga stammar som är tilldelade ett väderstreck. De formar en skyddsmur för att hindra israeliterna från att komma för nära tabernaklet, vilket kan utlösa att Guds vrede drabbar lägret, se .]
Och de ska hålla (sköta om, vakta, skydda) hans åtaganden (angelägenheter) och hela församlingens åtaganden (angelägenheter) framför mötestältet, och göra tjänst i tabernaklet.
Och Mose och Aron och församlingens ledare räknade Kehatiternas söner efter deras familjer och deras fäders hus,
Och du ska föra fram leviterna inför mötestältet och du ska samla hela församlingen av Israels söner.
Därför gjorde Mose och Aron och hela församlingen av Israels söner mot leviterna i enlighet med allt det som Herren (Jahve) befallt angående leviterna, så gjorde Israels söner med dem.
"Gör dig två trumpeter av silver, som ett konstfullt (vackert) arbete ska du göra dem. Du ska använda dem för att kalla på församlingen och för att få lägret att dra vidare (röra sig framåt).
Och när de blåser med dem ska hela församlingen samla ihop sig till dig vid mötestältets öppning.
Och de gick och kom till Mose och till Aron och till hela Israels söners församling, till öknen Paran, till Kadesh och förde tillbaka ord till dem och till hela församlingen och visade dem landets frukt.
Och hela församlingen höjde sina röster och ropade och folket grät den natten.
Och alla Israels söner knotade mot Mose och mot Aron och hela församlingen sade till dem: "Vi kunde ha dött i Egyptens land, eller vi kunde ha dött i öknen!
Då föll Mose och Aron ner på sina ansikten framför hela Israels söners församling.
Och de talade till hela Israels söners församling och sade: "Landet som vi har vandrat genom för att utforska (undersöka), är ett mycket gott land.
Men hela församlingen talade om att stena dem med stenar, när Herrens (Jahves) härlighet visade sig i mötestältet för alla Israels söner.
"Hur länge ska jag stå ut med denna onda församling, som fortsätter att knota (klaga) mot mig? Jag har hört Israels söners knot (klagan) som de fortsätter att knota (klaga) mot mig."
Jag Herren (Jahve) har talat. Med säkerhet ska jag göra detta mot denna onda församling som har samlat ihop sig mot mig. I denna öken ska de förtäras och där ska de dö."
Och männen som Mose sänt att utforska (hebr. tor) landet [för att visa på allt gott som Gud gett, se ] och som, när de återvände, fick hela församlingen att knota (klaga) mot honom, genom att avlämna en ond rapport mot landet,
då ska det ske, om det görs av misstag av församlingen, det är dolt för deras ögon, att hela församlingen ska offra en ung oxe som ett brännoffer, som en söt arom till Herren (Jahve) med dess matoffer och dess drickoffer enligt påbuden och en get av hankön som syndoffer.
Och prästen ska bringa försoning över hela Israels söners församling, och de ska bli förlåtna eftersom det var ett misstag och de har fört fram sitt offer, ett eldsoffer till Herren (Jahve) och deras syndoffer [] inför Herrens (Jahves) ansikte, för deras misstag.
Och hela Israels församling ska bli förlåten och främlingen som vistas ibland dem, eftersom hela folket gjorde det av missförstånd.
Och de som fann honom förde honom till Mose och Aron och till hela församlingen.
Och Herren (Jahve) sade till Mose: "Mannen ska döden dö, hela församlingen ska stena honom med stenar utanför lägret."
Och hela församlingen förde ut honom utanför lägret och stenade honom med stenar och han dog som Herren (Jahve) hade befallt Mose.
och de gjorde revolt mot (reste sig upp mot ansiktet på) Mose,
med män från Israels söner
– 250 män,
ledare i församlingen, utvalda män med gott rykte.
Och de församlade sig mot Mose och mot Aron och sade till dem:
"Ni tar på er för mycket, hela församlingen är helig, var och en av dem och Herren (Jahve) är ibland dem.
Varför lyfter ni då upp er själva över Herrens (Jahves) församling?"[Deras påstående var delvis sant, se , men en revolt för att omkullkasta Guds utvalda ledarskap och prästerskap var något ont, se . Korach nämns först och var ledaren tillsammans med Datan och Aviram. Den sistnämnde On, nämns inte senare. Kanske drog han sig ur eller hade en mindre betydelsefull roll i upproret, se , .]
Och han talade till Korach och till hela hans sällskap och sade: "I morgon ska Herren (Jahve) visa vem som är hans och vem som är helig och ska låta honom komma nära sig, den som han väljer ska han låta komma nära honom.
Gör detta: Ta er rökelsekar, Korach och hela ditt sällskap,
det är ingen liten sak för er att Israels Gud (Elohim) har avskilt er från Israels församling, för att föra er nära honom själv och tjänstgöra i Herrens (Jahves) Tabernakel och stå inför församlingen och betjäna dem,
Därför, du och hela ditt sällskap som är samlade mot Herren (Jahve), liksom Aron, vad är han eftersom ni knotar (klagar) mot honom?
Och Mose sade till Korach: "Var du och hela ditt sällskap inför Herrens (Jahves) ansikte, du och de och Aron i morgon,
Och Korach samlade hela församling mot dem till mötestältets öppning, och Herrens (Jahves) härlighet visade sig för hela församlingen.
"Skilj er själva från denna församling så att jag kan sluka dem på ett ögonblick."
Och de föll ner på sina ansikten och sade: "Gud (El), allt kötts andars Gud (Elohim), ska en man synda och över hela församlingen din vrede?"
"Tala till församlingen och säg: Stig upp från Korachs, Datans och Avirams, boplats."
Och han talade till församlingen och sade: "Avlägsna er, jag ber er, från dessa onda mäns tält, och vidrör ingenting som tillhör dem, annars sveps ni bort i alla deras synder."
för att bli ett minnesmärke för Israels söner, för att göra slut på att ingen vanlig man som inte är Arons säd kan komma nära för att bränna rökelse inför Herrens (Jahves) ansikte, och inte förgås som Korach och hans sällskap, som Herren (Jahve) talade till honom genom Mose hand.
Men på morgonen knotade (klagade) hela Israels söners församling mot Mose och mot Aron och sade: "Ni har dödat Herrens (Jahves) folk."
Och det hände när församlingen var samlad mot Mose och mot Aron att de såg mot mötestältet, och se, molnet täckte det och Herrens (Jahves) härlighet visade sig.
"Stig upp från denna församling så att jag kan förgöra dem på ett ögonblick." Och de föll ner på sina ansikten.
Och Mose sade till Aron: "Ta ditt rökelsekar och lägg eld från altaret på det och lägg rökelse ovanpå, och bär det snabbt till församlingen och bringa försoning för dem, för det är en vrede som har gått från Herren (Jahve), hemsökelsen (plågan) har börjat."
Och en man som är ren ska samla ihop askan efter kvigan och lägga den utanför lägret på en ren plats, den ska vaktas (skyddas, bevaras) till stänkelsevatten till Israels söners församling, det är en rening från synd [].
Och Israels söner, hela församlingen kom till Tsins öken i den första månaden och folket bodde i Kadesh och Mirjam dog där och begravdes där.
Och där fanns inget vatten till församlingen, och de samlade ihop sig mot Mose och mot Aron.
"Ta staven och samla församlingen, du och din bror Aron, och tala till klippan inför deras ögon så att den ger ifrån sig vatten, och du ska frambringa vatten till dem ut ur klippan, så ska du ge församlingen och deras boskap att dricka."
Och Mose lyfte upp sin hand och han slog klippan med sin stav två gånger, och rikligt med vatten forsade fram och församlingen och deras boskap drack.
Och de vandrade från Kadesh och Israels söner, hela församlingen kom till berget Hor.
Och Mose gjorde som Herren (Jahve) befallt, och de gick upp på berget Hor inför hela församlingens ögon (i hela församlingens åsyn).
När folket såg (förstod) att Aron hade dött, grät hela Israel över Aron i 30 dagar. [Trettio på hebreiska är shloshim, och denna 30-dagars sorgeperiod kallas shloshim, se även . Den judiska begravningen skedde i två steg. Så fort som möjligt, helst samma dag, begravdes den döde i en gravkammare. Familjen höll sedan en sju dagars sorgeperiod (shiva), följt av trettio dagar av mindre intensiv sorg (shloshim). Ett år senare då kroppen ruttnat ansvarade den äldste sonen för att flytta benen från gravkammaren till en benkista. Se även , ; ; .]
Och se, en man från Israels söner kom och förde till sina bröder en midjanitisk kvinna inför ögonen på Mose och inför ögonen på hela Israels församling, medan de grät vid dörren till mötestältet.
Och när Pinchas [betyder "mörkhyad" på egyptiska, blev senare folkets överstepräst, se och ; ; ], son till Elazar, son till prästen Aron, såg det, reste han sig från mitten av församlingen och tog ett spjut i sin hand.
"Räkna huvudena i hela Israels söners församling, från 20 års ålder och uppåt, efter deras fäders hus, alla som är dugliga att dra ut i strid i Israel."
Och Eliavs söner: Nemoel och Datan och Aviram. Dessa är den Datan och Aviram som utsågs av församlingen, som kämpade mot Mose och mot Aron i Korachs grupp, när de kämpade mot Herren (Jahve) []
och jorden öppnade sin mun och svalde dem tillsammans med Korach, när gruppen dog. Den tid då elden slukade 250 män och de blev ett tecken (ett varnande exempel).
Och de stod inför Mose och inför prästen Elazar och inför ledarna och hela församlingen, vid öppningen till mötestältet och sade:
"Vår far dog i öknen och han var inte bland dem som gaddade ihop sig mot Herren (Jahve) i Korach grupp, utan dog sin egen död och han hade inga söner.
eftersom du var upprorisk mot min befallning i öknen Tsin vid Meriva, när du skulle hålla mig helig inför deras ögon." Detta är Meriva-Kadesh vatten, i öknen Tsin.
"Låt Herren (Jahve), Gud (Elohim) (som är) Andarna över allt kött, (sätta) en man över församlingen,
som kan gå framför dem och som kan komma framför dem, och som kan leda dem och som kan föra dem in, så att Herrens (Jahves) församling inte blir som får utan en herde." [Matt. 9:36]
och ställ honom framför prästen Elazar och framför hela församlingen, och ge honom ett uppdrag inför deras ögon.
Och du ska lägga din ära på honom så att Israels söners hela församling ska lyssna.
Och han ska stå inför prästen Elazar som ska fråga för hans räkning genom urims påbud inför Herrens (Jahves) ansikte. På hans ord ska de dra ut, och på hans ord ska de komma in, både han och alla Israels söner med honom, hela församlingen."
Och Mose gjorde som Herren (Jahve) befallt honom, och han tog Josua och ställde honom inför prästen Elazar och framför hela församlingen.
Och de förde fångarna och bytet och det tillspillogivna till Mose och prästen Elazar och till Israels söners församling, till lägret på Moavs slätt som är vid Jordan mittemot Jeriko.
Och Mose och prästen Elazar och församlingens ledare gick ut för att möta dem utanför lägret.
Se, dessa fick Israels söner genom Bileams råd att göra uppror, så att troheten till Herren (Jahve) bröts i saken med Peor och så bröt hemsökelsen ut i Herrens (Jahves) församling.
"Ta hela bytet som togs, både män och boskap, du och prästen Elazar och huvudena för fädernas hus i församlingen,
och dela bytet i två delar mellan männen som är skickliga i strid, som gick ut i strid och hela församlingen,
deras halva var från fåren 337 500,
Och Gads söner och Rubens söner kom och talade med Mose och prästen Elazar och ledarna för församlingen och sade:
landet som Herren (Jahve) slog inför Israels församling, är ett lämpligt land för boskap, och dina tjänare har boskap."
Och städerna ska vara en tillflykt för er från hämnden, så att mandråparen inte dör till dess han ställs framför församlingen för att dömas.
då ska församlingen döma mellan den som slog och blodshämnaren enligt dessa påbud (bindande juridiska beslut),
och församlingen ska fria mandråparen från blodshämnarens hand, och församlingen ska upprätta honom i fristaden till vilken han har flytt, och han ska bo därinne till dess översteprästen som var smord med helig olja är död.
Josua (15)
Och Josua gav en försäkran om fred ("gjorde frid" – hebr. shalom) med dem och slöt ett förbund (skar ett blodsförbund) med dem för att låta dem leva och ledarna i menigheten (församlingen) gav dem sin ed.
Och Israels söner slog dem inte eftersom menighetens (församlingens) ledare hade avlagt ed inför Herren (Jahve) Israels Gud (Elohim).
Och hela menigheten muttrade (knorrade) mot ledarna. [Folket var antagligen oroliga för att det skulle få konsekvenser att man brutit mot Guds instruktioner, se ; .]
Men alla ledare sade till hela menigheten [Israels folk samlade där]: "Vi har svurit en ed inför Herren (Jahve) Israels Gud (Elohim), därför kan vi inte röra dem nu.
Och ledarna sade till dem: "Låt dem leva." Så blev de vedhuggare och drog upp vatten till hela menigheten, som ledarna hade talat till dem.
Och Josua gjorde dem till vedhuggare och vattenbärare åt menigheten [Israels folk] och till Herrens (Jahves) altare, till denna dag [för all framtid], till den plats som han ska utvälja. [Närmast förflyttades tabernaklet till Shilo (), sedan Givon () och sist Jerusalem. Efter exilen var giboniterna med bland dem som reparerade murarna (; ). Även Kirjat Jearims, Kefiras och Beerots folk nämns bland de som återvände, se ; . Alla dessa folk hade då blivit en del av det judiska folket, på samma sätt som Rahav och andra hedningar som fått ta emot Guds nåd och blivit inympade, se ; .]
[Detta är det kiastiska centrumet i kapitel 13-24.] Och hela Israels söners församling samlade ihop sig tillsammans i Shilo och satte upp mötestältet där och landet var underkuvat framför dem.
Och han ska bo i den staden till dess att han kan stå till svars inför församlingen, till dess den som då är överstepräst är död. Sedan kan mandråparen återvända och komma tillbaka till sin egen stad och till sitt eget hus, till staden varifrån han flydde."
Dessa [6 fristäder] vara de städer som blev avskilda för alla Israels söner och för främlingen som vistades ibland dem. Dit skulle var och en som av misstag (av en olyckshändelse) dödat någon kunna fly för att inte dö för blodshämnarens hand innan han stälts inför församlingen [och fått en rättvis dom].
Och när Israels söner hörde om det samlades hela Israels söners församling tillsammans i Shilo, för att gå upp och strida mot dem.
"Så säger hela Herrens (Jahves) församling: Vilket förräderi är detta som ni har begått mot Israels Gud (Elohim), att denna dag vända bort från att följa Herren (Jahve), när ni har byggt detta altare för att denna dag göra uppror mot Herren (Jahve)?
Är Peors synd för liten för oss, från vilken vi inte har renat oss själva till denna dag, trots att det kom en plåga över Herrens (Jahves) församling,
så att ni denna dag måste vända er bort från att följa Herren (Jahve)? Och det kommer att bli när ni idag gör uppror mot Herren (Jahve) att i morgon blir han vred på hela Israels församling.
Gjorde inte Achan, Zerachs son, en överträdelse angående de heliga tingen, och vreden föll över hela Israels församling? Och den mannen förgicks inte ensam i sin synd."
Och när prästen Pinchas och församlingens ledare, ledarna för Israels tusenden (klaner, familjer – familjegruppering) som var med honom, hörde orden som Rubens söner och Gads söner och Manasses söner talade, behagade det dem väl.
Domarboken (5)
Och efter en tid (ordagrant dagar) [troligen ett år, den normala seden mellan trolovning och bröllop] återvände han för att ta henne [som sin hustru], och han vek av för att se [resterna av] lejonets kropp, och se, där var en församling (hebr. edah) [en bisvärm] i lejonets kropp och honung. [Bin söker sig inte normalt sett till kadaver, men här har kroppen förmultnat och torkat. Även detta visar att det gått ett år sedan händelsen. Ordvalet edah istället för det vanliga ordet för svärm (hebr. seres) är medvetet av författaren. Ordet används alltid (förutom i ) om människor, och då en grupp israeliter (se t.ex. ). Mitt i en miljö av förruttnelse, kan Gud låta det komma honung och sötma. Frågan kommer nu om Simson kommer följa sitt nasirlöfte och inte röra vid något dött (), något som även gällde alla israeliter (, ).]
Och alla Israels söner gick ut och församlingen samlades som en man från Dan och till Beer-Sheva och Gileads land till Herren (Jahve) vid Mitspa.
Och församlingen sände dit 12 000 män från soldaternas män och befallde dem och sade: "Gå och slå dem, Javesh-Gileads invånare, med svärdsegg och kvinnorna och de små.
Och hela församlingen sände och talade till Benjamins söner som var i Rimmons klippa och ropade ut frid (shalom) till dem.
Och församlingens äldste sade: "Vad ska vi göra för att det ska finnas (ordagrant till att bli kvar) kvinnor eftersom kvinnorna saknas (är fördärvade, utrotade) från Benjamin?"
1 Kungaboken (2)
Och kung Salomo och hela Israels församling som var samlade hos honom, var med honom framför arken och offrade får och oxar som inte gick att räkna för det var så många.
Och det skedde när hela Israel hörde att Jerovam hade kommit tillbaka att de sände och kallade honom till församlingen och gjorde honom till kung över Israel. Där fanns ingen som följde Davids hus utom Juda stam.
2 Krönikeboken (1)
Och kung Salomo stod framför arken tillsammans med Israels hela församling som hade samlats hos honom. Man offrade får och tjurar i sådan mängd att de inte kunde räknas eller uppskattas.
Job (2)
De gudlösas församling ska bli öde
och eld ska förtära bestickarnas tält.
Men nu har jag blivit trött (utmattad)
du har ödelagt hela min församling (hebr. ) [alla runt mig – hela min familj].
Psaltaren (10)
Därför ska inte de gudlösa bestå (resa sig, kunna stå upprätta) vid domen,
inte syndarna [sitta] i de rättfärdigas församling. [Det finns flera paralleller mellan verserna 1-2 och 4-5. Här hittar vi två synonymer för ordet "stå" i hebreiskan. I används hebreiskans "amad" (stå upprätt). I används däremot "qum" som beskriver själva rörelsen att resa sig upp, stå upprätt och uppstå. Detta senare ord finner man även i om hur de döda en dag ska "uppstå" till evigt liv. På samma sätt som den rättfärdige beskrivs i vad han inte gör i , beskrivs nu i vad den ogudaktige inte gör. Den rättfärdige gick inte till de gudlösa för råd, stod inte på syndarens väg och satt inte bland hånfulla föraktare, se . Samma flöde i rörelse gå, stå och sitta återkommer nu i : De ogudaktiga följde de gudlösas råd och förs bort med vinden som agnar. De gudlösa som stod på syndarens väg består inte vid domen. De satt bland hånfulla föraktare och kommer inte sitta i de rättfärdigas församling.]
En folkens skara (församling) finns omkring dig,
återvänd [trona; döm] över henne [skaran] från höjden [himlen].
Hundar [symboliskt för icke-judar, syftar på de romerska soldaterna som korsfäste Jesus]
samlas runt mig.
En här av kriminella (ondskefulla män) omringar mig,
de har genomborrat (spetsat) mina händer och fötter.[I judiska biblar står det: "mina händer och fötter är som ett lejons händer och fötter." Dessa bygger på den masoretiska texten som sammanställdes på 1000-talet e.Kr. Översättarna ändrade en bokstav så betydelsen blev "lejonets" istället för "genomborra". Det är en liten skillnad där bokstaven Vav, som är ett långt streck, kortades ned till att bli bokstaven Jod. Dock har Septuaginta, den grekiska översättningen av den hebreiska texten översatt med "genomborra". Den blev klar 132 f.Kr. och ligger närmare de ursprungliga texterna. Detta bekräftades 1997 när Psalm 22 från Dödahavsrullarna som hittas på 1950-talet publicerades. I denna hebreiska text från 200 f.Kr. används det hebreiska ordet "genomborra".]
Straffa (tillrättavisa) odjuret i vassen [Behemot, se , ],
tjurarnas hop och folkens kalvar. [Fientliga nationer liknas med farliga djur.]
Trampa ner dem som älskar silver,
förskingra de folk som vill ha (finner nöje i) krig.
Kom ihåg din församling som du friköpt (hebr. kana) i forna tider,
stammarna som du återlöst som ett arv,
Sions berg [tempelberget i Jerusalem] där du bodde.
En psalm
(sång ackompanjerad på strängar) av Asaf.
[Asaf var en av lovsångsledarna i templet på Davids tid, se . Hans namn betyder "en som samlar". Han anges som författare till tolv psalmer, se och .] Inledning: Guds domstol
Gud
(Elohim) [universums domare] står i guda
församlingen
[den himmelska domstolen],
mitt bland gudarna
(elohim) håller han dom.
[I det sammansatta ordet "gudaförsamlingen", ordagrant "i Guds församling", används det mest generella ordet för gud, hebr. El. Det kan beskriva Gud, se , avgudar eller mäktiga människor, och då ofta domare. Betydelsen här verkar vara en himmelsk domstol inför en samlad gudomlig kommitté, se ; ; , en scen som även finns beskriven i ugaritiska texter som Legenden om Keret. Paulus beskriver också en andlig hierarki, se ; . Se även och . Allt som tar Guds plats är en avgud, se . Den hebreiska prepositionen qerev, översatt "mitt bland", kräver att det andra elohim översätts i plural: "mitt bland gudarna".]Gud (Elohim), de stolta har rest sig mot mig och skaran med onda män har letat efter min själ.
De har inte satt dig [Gud] framför sig (gjort Herren till sin förebild och sitt rättesnöre för levernet).
Jorden öppnade sig och slukade Datan
och övertäckte Abirams avdelning. []
En eld tändes i deras avdelning,
flamman brände upp de svaga.
Prisa Herren (lova Jah – hebr. ´)!
א – Alef, ב – Bet
Av hela mitt hjärta vill jag tacka Herren,
tillsammans med dem som lever rätt (lever helhjärtat för Gud), i församlingen [vill jag tacka honom]. [Ordet "vill jag" börjar på den första hebreiska bokstaven Alef, det förstärker att det första och viktigaste beslutet vi kan göra är att prisa och böja oss inför Gud. Frasen "tillsammans med" börjar på bokstaven Bet som avbildar ett hus och symboliserar hem och gemenskap. Ordet och bokstaven förstärker hur viktig gemenskapen med andra troende är då vi tillsammans får tacka och lovprisa Gud.]Ordspråksboken (1)
Jag var involverad i nästan alla sorters synder (ondska) [Mitt liv var ruinerat],
och alla i församlingen (samhället) visste om det."
Jeremia (2)
Därför lyssna folkslag och vet församling vem som är emot dem.
Och deras söner ska bli som i forna tider och deras församling ska vara väl grundad inför mitt ansikte, och jag ska straffa alla som förtrycker dem.
Hosea (1)
När de går ska jag sprida ut mitt nät över dem,
jag ska ta ner dem som himlarnas fåglar,
jag ska jaga dem
när hörsägen (en rapport kommer om) deras församling.
[När jag hör att de flockas tillsammans.]
församling, hushåll
