Referenser (140 st)
1 Moseboken (3)
Gör ett tak för båten och lämna ett utrymme på
en aln
[0,52 meter] mellan taket och sidorna
[som en öppning för ljus].
Sätt en dörr till arken på ena sidan.
Inred arken så den får
en undervåning,
en mellanvåning
och en övervåning.
Kort eller lång aln?
Hebreiska ordet för aln ammah härstammar från ordet för mor (hebr. imma). Man skulle kunna översätta "modern till alla mått", vilket är ett lämpligt namn för ett av de äldsta måtten. Som det brukar vara med antika mått utgår de från kroppen. En aln motsvarar längden på en mans underarm – avståndet mellan armbågen och långfingret. Enheten användes redan tidigt i historien hos sumererna i Mesopotamien och sedan i Egypten och Israel. Det användes i romarriket och fanns i Sverige på medeltiden fram till slutet på 1800-talet då det metriska systemet infördes efter franska revolutionen. I de antika kulturerna finns alnen i två varianter: • en vanlig kort aln (44-45 cm)
• en kunglig lång aln (50-52 cm) Det äldsta arkeologiska fyndet av en aln är en måttstock från staden Nippor i Sumeren. Den dateras till 2650 f.Kr. och mäter 51,85 cm. Detta mått motsvarar den längre kungliga alnen som också användes för pyramiderna i Egypten. Forskare kommer fram till olika resultat, men troligast är ändå att alnen som Noa använder sig av är den längre äldre måttet av alnen. Den fullskaliga modellen av Noas ark i Kentucky i USA som blev klar 2016 använder detta längre måttet (51,8 cm), medan holländaren Huibers modell från 2012 använder det kortare (44,45 cm). Arkens dimensioner med den kortare alnen är 133 x 22 x 13 meter.
Vattnet steg mer än 15 alnar [7 meter] över bergen.
De kom till platsen som Gud hade berättat för honom om och Abraham byggde ett altare där. Han lade i ordning veden och band Isak, sin son och lade honom på altaret ovanpå veden.
2 Moseboken (13)
Du ska inte göra dig någon bildstod (staty i trä eller sten) eller någon avbild
av något uppe i himlen
eller nere på jorden
eller i vattnet under jorden.
Keruberna ska sprida ut sina vingar på höjden och täcka locket till arken med dem, de ska vända sina ansikten mot varandra, mot locket på arken ska de vända sina ansikten.
Du ska sätta locket ovanpå arken, och i arken ska du lägga vittnesbördet som jag ska ge dig.
Och du ska göra ett täcke till tältet av vädursskinn som är färgat rött, och ett täcke av skinn ovanpå.
Och du ska göra två ringar av guld och sätta dem på efodens två axelstycken undertill, i dess framkant, nära dess sammankoppling ovanför efodens skickligt vävda band.
Alla som går förbi bland dem som räknas, från 20 års ålder och uppåt ska ge offret till Herren (Jahve).
Och han gjorde ett överdrag till tältet av rödfärgat getskinn och ett täcke av sälskinn ovanpå.
Och keruberna spred ut sina vingar på höjden, så att de täckte locket med sina vingar. Med ansikte vända mot varandra var kerubernas ansikten också vända mot locket.
En beka [silvermynt på 5,5 gram] per huvud, det är en halv shekel efter helgedomens vikt, för varje som gick över till dem som är räknade, från 20 års ålder och uppåt, 603 550 män. [Antalet är exakt samma som vid folkräkningen i .]
Och de gjorde två ringar av guld och satte dem på efodens två axelstycken undertill, i dess framkant, nära dess sammankoppling ovanför efodens skickligt vävda band.
Och de knöt en blå tråd i den för att fästa den ovanpå turbanen, som Herren (Jahve) befallt Mose.
Han bredde ut tältet över Tabernaklet och lade tältets överdrag ovanpå det, som Herren (Jahve) hade befallt Mose.
Han tog och lade vittnesbördet i arken och satte stängerna på arken och lade arkens täckning (nådastolen, locket) ovanpå arken.
3 Moseboken (2)
Men dessa bevingade (flygande) småkryp som går med fyra framfötter, som har två ben intill sina [fyra] fötter, som hoppar över jorden.
Och om det är från 60 års ålder och uppåt,
ska uppskattningen (värderingen) vara 15 shekel silver för män och 10 shekel silver för kvinnor.
4 Moseboken (37)
från 20 års ålder och uppåt, alla som är skickade att gå ut i krig i Israel. Ni ska räkna dem efter deras härordning (deras plats i armén), du och Aron.
De samlade hela menigheten tillsammans på den första dagen i den andra månaden och de kungjorde deras stamtavlor efter deras familjer, enligt deras fäders hus, i enlighet med antalet namn från 20 års ålder och uppåt, varje man var för sig.
Rubens söner, Israels förstfödde, deras generationer, efter deras familjer efter deras fäders hus, enligt antalet namn, varje man var för sig, varje man från 20 års ålder och uppåt, alla som är skickade att gå ut i krig,
Simons söner, deras generationer, efter deras familjer efter deras fäders hus, enligt antalet namn, varje man var för sig, varje man från 20 års ålder och uppåt, alla som är skickade att gå ut i krig,
Gads söner, deras generationer, efter deras familjer efter deras fäders hus, enligt antalet namn, varje man var för sig, varje man från 20 års ålder och uppåt, alla som är skickade att gå ut i krig,
Juda söner, deras generationer, efter deras familjer efter deras fäders hus, enligt antalet namn, varje man var för sig, varje man från 20 års ålder och uppåt, alla som är skickade att gå ut i krig,
Issachars söner, deras generationer, efter deras familjer efter deras fäders hus, enligt antalet namn, varje man var för sig, varje man från 20 års ålder och uppåt, alla som är skickade att gå ut i krig,
Sebulons (Zevoluns) söner, deras generationer, efter deras familjer efter deras fäders hus, enligt antalet namn, varje man var för sig, varje man från 20 års ålder och uppåt, alla som är skickade att gå ut i krig,
Josef söner,
av Efraims söner, deras generationer, efter deras familjer efter deras fäders hus, enligt antalet namn, varje man var för sig, varje man från 20 års ålder och uppåt, alla som är skickade att gå ut i krig,
Manasses (Manashes) söner, deras generationer, efter deras familjer efter deras fäders hus, enligt antalet namn, varje man var för sig, varje man från 20 års ålder och uppåt, alla som är skickade att gå ut i krig,
Benjamins söner, deras generationer, efter deras familjer efter deras fäders hus, enligt antalet namn, varje man var för sig, varje man från 20 års ålder och uppåt, alla som är skickade att gå ut i krig,
Dans söner, deras generationer, efter deras familjer efter deras fäders hus, enligt antalet namn, varje man var för sig, varje man från 20 års ålder och uppåt, alla som är skickade att gå ut i krig,
Ashers söner, deras generationer, efter deras familjer efter deras fäders hus, enligt antalet namn, varje man var för sig, varje man från 20 års ålder och uppåt, alla som är skickade att gå ut i krig,
Naftalis söner, deras generationer, efter deras familjer efter deras fäders hus, enligt antalet namn, varje man var för sig, varje man från 20 års ålder och uppåt, alla som är skickade att gå ut i krig,
Dessa som räknades av Israels söner efter sina fäders hus (stammar) från 20 års ålder och uppåt, alla som är skickade att gå ut i krig,
"Räkna Levis söner efter deras fäders hus, efter deras familjer, alla män från en månads ålder och uppåt ska du räkna bland dem."
De som räknades bland dem enligt antalet av alla män från en månads ålder och uppåt, de som räknades bland dem var 7 500.
enligt antalet av alla män från en månads ålder och uppåt, 8 600, väktare av helgedomens angelägenheter.
Och de som räknades bland dem enligt antalet av alla män från en månads ålder och uppåt, de som räknades bland dem var 7 500.
Alla de som räknades av leviterna, som Mose och Aron räknade på Herrens (Jahves) befallning efter deras familjer, alla män från en månads ålder och uppåt, var 22 000.
Och Herren (Jahve) sade till Mose: "Räkna alla förstfödda män av Israels söner, från en månads ålder och uppåt, och ta antalet av deras namn.
Och alla förstfödda män enligt antalet namn, från en månads ålder och uppåt, av dem som räknades bland dem, var 22 273.
från 30 år och uppåt till 50 år, alla som träder i tjänst för att utföra arbetet i mötestältet.
och ovanpå ska de lägga ett täcke av skinn och breda ut ett blått tyg över och de ska sätta stängerna på plats.
från 30 år och uppåt till 50 år ska du räkna dem, alla som träder in och väntar på sin tjänst för att utföra arbetet i mötestältet.
De ska bära tabernaklets tyger och mötestältet, dess täcke och skinntäcket som är ovanpå det och förhänget till mötestältets dörr, (förhänget in till det heliga)
från 30 år och uppåt till 50 år ska du räkna dem, alla som träder in och väntar på sin tjänst för att utföra arbetet i mötestältet.
från 30 år och uppåt till 50 år, alla som träder in i tjänst för att utföra arbetet i mötestältet.
från 30 år och uppåt till 50 år, alla som träder in i tjänst för att utföra arbetet i mötestältet.
från 30 år och uppåt till 50 år, alla som träder in i tjänst för att utföra arbetet i mötestältet.
från 30 år och uppåt till 50 år, alla som träder in i arbetet för att tjänstgöra för att utföra arbetet med att bära bördor i mötestältet.
"Detta är det som gäller för (tillhör) leviterna, från 25 års ålder och uppåt ska de komma för att tjänstgöra i arbetet i mötestältet,
Era döda kroppar ska falla i denna öken, och alla de av er som blev räknade, efter hela ert antal, från 20 års ålder och uppåt, ni som har knotat (klagat) mot mig,
"Räkna huvudena i hela Israels söners församling, från 20 års ålder och uppåt, efter deras fäders hus, alla som är dugliga att dra ut i strid i Israel."
"[Ja, räkna alla män:] Från 20 års ålder och uppåt, som Herren (Jahve) befallt Mose!" [Nästan 38,5 år har gått sedan den första folkräkningen, se . Folkräkningen behövs för att kunna dela upp landet som de snart kommer att inta. Mirjam () och Aron () hade dött, och Mose var också gammal. Ordningen av uppräkningen följer den första räkningen i bokens inledning. Vid 20 års ålder var en man stidsduglig, se .] Detta är Israels söner som kommit ut från Egyptens land:
Och de som blev räknade bland dem var 23 000, alla män från en månads ålder och uppåt, för de räknades inte bland Israels söner eftersom de inte fick något arv bland Israels söner.
Sannerligen ska ingen av de män som kom upp från Egypten, från 20 års ålder och uppåt, se det land som jag med ed lovade till Abraham, till Isak och till Jakob, eftersom de inte helhjärtat har följt mig,
5 Moseboken (5)
Idag ska du förstå (känna till, vara intimt förtrogen med, veta) och ta till hjärtat att Herren (Jahve) är Gud, uppe i himlarna och här nere på jorden – det finns ingen annan.
Du ska inte göra dig några skurna bilder, inte på något sätt några avbilder av det som finns i himlarna eller det som finns på jorden under, eller det som finns i vattnet under jorden.
Och Herren (Jahve) ska göra dig till huvud och inte till svans, och du ska vara över och inte under, om du lyssnar till Herrens (Jahves) din Guds (Elohims) budord (klara tydliga befallningar), som jag befaller dig idag så att du håller (vaktar, skyddar) och gör (handlar, agerar) efter dem.
Främlingen som är i din mitt ska sätta sig upp över dig, högre och högre, och du ska komma ner och bli lägre och lägre.
Josua (3)
När vi hörde detta tappade vi allt mod och vågade knappt andas i skräck inför er. För Herren er Gud, är Gud uppe i himlen och nere på jorden.
Och det ska ske att när prästerna som bär Herrens (Jahves) förbundsark sätter sina fotsulor i Jordans vatten, då ska hela jordens Herre (Adonaj) låta Jordans vatten skäras av, även vattnet som kommer uppströms ifrån och det ska stå i en hög. [Detta påminner om hur de korsade Röda havet, se .]
att vattnet som kom uppströms ifrån stod still och reste sig som en hög vägg långt bort vid staden
Adam [3 mil norr om Jeriko], staden bredvid
Tsaretan, och så var det ända ner till Aravahavet, Salthavet
(Döda havet). Det
(vattnet) var helt avskuret och folket gick över mitt emot
Jeriko.
Domarboken (2)
Och amoréernas gräns gick från hörnet av Akrabim [hebreiska för "skorpion"] från Sela [söder om Döda havet; Edoms huvudstad, troligtvis nuvarande Petra] och uppåt.
Och när Gideon kom, se, där var en man som berättade sin dröm för sin granne och sade: "Se, jag drömde en dröm och en brödkaka av korn rullade in i Midjans läger och kom till tältet och slog det och det föll och vändes upp och ned så att tältet låg platt."
1 Samuelsboken (4)
Han hade en son som hette Saul – ung och såg bra ut (ordagrant: utvald och god/bra/vacker), bland Israels söner fanns ingen man såg så bra ut som han, han var huvudet högre än alla andra (från skuldrorna och uppåt var han högre än någon i hela folket).
Och de sprang och hittade honom där. Och när han stod bland folket var han högre än någon av folket, från hans skuldror och uppåt.
Och Samuel tog oljehornet och smorde honom i hans bröders mitt. Och Herrens (Jahves) Ande kom mäktigt över David från den dagen och framåt. Och Samuel steg upp och gick till Rama.
Och det var så från den dagen och framåt. Han gjorde det till en förordning (ordagrant "saker inristat") och ett påbud (bindande juridiskt beslut) för Israel till denna dag.
1 Kungaboken (8)
Och det var täckt med cederträ ovanpå, på sidokamrarna som låg på 45 pelare, 15 i rad.
Och ovanpå var dyrbara stenar efter måttet på huggen sten och cederträ.
Och kapitälen på de två pelarna även över midjan på nätverket, och granatäpplen som var 200 i rader runt om på varje kapitäl.
Det stod på tolv oxar, tre vände sina ansikten åt norr, och tre vände sina ansikten åt väster, och tre vände sina ansikten åt söder och tre vände sina ansikten åt öster, och havet var placerat på dem, ovanpå och alla deras bakdelar var inuti (vända mot varandra under havet).
Och på sidorna, mellan hörnen, fanns [utsmyckningar av] lejon, oxar och keruber, och vid hörnen, både ovan och under lejonen och oxarna, fanns dekorerade hängande kransar (ordagrant: "kransar utformade hängande"). [Budordet att inte göra någon avbild () har genom alla tider präglat judisk konst. Det är lätt att särskilja judisk mosaik, utsmyckningar och mönster eftersom det aldrig avbildar människor eller djur. Istället är det ornament, blommor och växter. I instruktionerna för tabernaklet och dess inredning som Mose ger i nämns inget om lejon och oxar för dessa ställ (se även ). Det är möjligt att detta var Chirams idé. Salomo och hans rådgivare måste ha känt till budorden, men resonerade kanske att dessa fundament inte var föremål för egen tillbedjan och gav sitt godkännande. I ges fem krav på en kung. Senare i hans liv gjorde Salomo tvärtom på flera av dessa punkter, se .]
Och dess mun (öppning) invändigt kapitälet och ovanför var 1 aln (45 cm) hög, och dess mun var rund som stället, 1.5 aln [68 cm] och på munnen var det snidat, och dess kant var kvadratisk, inte rund.
för keruberna spred ut sina vingar över arkens plats och keruberna täckte arken och dess stavar ovanför den.
och sade:
"Herre
(Jahve) Israels Gud
(Elohim) det finns ingen Gud
(Elohim) lik dig i himlarna däruppe och på jorden längst ner, som håller
(vaktar, skyddar, bevarar) förbund och nåd
(omsorgsfull kärlek – hebr. chesed) med dina tjänare, som vandrar inför ditt ansikte med hela sitt hjärta,
2 Kungaboken (2)
Och alla Moavs kungar hörde att kungarna var på väg upp för att strida mot dem och samlade ihop sig, alla som kunde bära en rustning (var tillräckligt gamla) och uppåt och de stod på gränsen.
Och kvarlevan som har flytt från Juda hus
ska igen slå rot nedåt och bära frukt uppåt.
1 Krönikeboken (8)
David förstod att Herren hade befäst honom som kung över Israel, för han hade låtit hans rike bli upphöjt för sitt folk Israels skull.
Han tänkte (sade) nämligen: "Min son Salomo är ung och vek, och huset som ska byggas åt Herren måste göras mycket stort så att det blir berömt och prisat i alla länder. Därför ska jag göra förberedelser för det." Så gjorde David en stor mängd förberedelser före sin död.
De leviter som var trettio år eller äldre blev räknade. Deras antal var allt som allt 38 000 män.
Eliesers son var:
Rehabja, huvudmannen.
Elieser hade inga andra söner men Rehabjas söner var mycket talrika.
Dessa var Levi barn efter deras familjer, huvudmännen för familjerna, de som mönstrades. Varje namn räknades särskilt och varje person för sig, de som kunde utföra sysslor vid tjänstgöringen i Herrens hus, nämligen de som var 20 år eller äldre.
Enligt berättelsen om Davids sista tid räknades nämligen av Levi barn de som var 20 år eller äldre.
Eftersom jag älskar min Guds hus ger jag också vad jag själv äger i guld och silver till min Guds hus, utöver allt som jag förut har skaffat till det heliga huset:
Och Herren gjorde Salomo mycket stor inför hela Israel och lät hans kungliga härlighet bli större än någon annans som varit kung över Israel före honom.
2 Krönikeboken (11)
Salomo (hebr. Shlomo) [relaterat till hebr. shalom – frid, fred och helhet], Davids son, stärkte sig själv över sitt rike, för Herren (Jahve) hans Gud (Elohim) var med honom och gjorde honom mycket stor.
Havet stod på tolv oxar. Tre var vända mot norr, tre mot väster, tre mot söder och tre mot öster. Havet stod ovanpå oxarna, och deras bakdelar var alla vända inåt.
Keruberna höll nämligen sina vingar utbredda över den plats där arken stod, så att arken och dess stänger upptill täcktes av keruberna.
I sitt trettionionde regeringsår fick Asa en mycket allvarlig sjukdom i sina fötter. Men trots sin sjukdom sökte han inte Herren, utan bara läkare.
Joshafat blev mäktigare och mäktigare och byggde borgar och förrådsstäder i Juda.
Och de leviter som hörde till kehatiternas och koraiternas folk, stod upp och lovade Herren, Israels Gud, med hög och stark röst.
Efter en tid ville Joash reparera Herrens hus.
Och ammoniterna betalade skatt till Ussia, och ryktet om honom sträckte sig ända till Egypten, för han blev mycket mäktig.
Undantagna var alla av mankön som var tre år eller äldre, de som var upptecknade i sina släktregister och som skulle infinna sig i Herrens hus för att varje dag utföra de för den dagen bestämda sysslorna, enligt de åligganden de hade efter sina avdelningar.
Prästernas släktregister var uppgjort efter deras familjer. Av leviterna var de upptagna som var 20 år eller äldre enligt deras särskilda åligganden och avdelningar.
Baalsaltarna bröts ner inför honom, solstoderna som stod på dem högg han ner, och asherapålarna och de snidade och gjutna avgudabilderna slog han sönder och krossade till stoft, som han strödde ut på de mäns gravar som hade offrat åt dem.
Esra (2)
I den andra månaden på det andra året, efter att de kommit till Herrens (Elohims) hus i Jerusalem, Serubbabel (Zerubbavel), Shealtiels son, och Jeshoa, Jotsadaks son och resten av deras bröder, prästerna, leviterna och alla dem som återvänt från fångenskapen till Jerusalem, började arbetet. De utsåg leviterna från 20 års ålder och äldre till att övervaka arbetet på Herrens (Jahves) hus.
och jag bad: "O, min Gud (Elohim), jag är skamsen och rodnar av blygsel att lyfta upp mitt ansikte inför dig, min Gud (Elohim), för våra överträdelser har ökat och gått över våra huvuden och vår skuld har vuxit upp till himlarna.
Job (4)
Den dagen – låt den vara mörk,
må Gud (Eloha) [Elohim i singular – den ende Guden] i höjden inte fråga efter den,
låt inget dagsljus (hebr. ) skina på den.
Rötterna under honom förtorkas
och kronan (frukten, grenverket) över honom vissnar bort.
[Uttrycket "rötterna under" och "grenarna över" är en s.k. merism – Bildad beskriver en fullständig utplåning av de onda från jorden. Hans frukt syftar ofta på barn och efterkommande.]
Och vilken är Guds (Elohims) del ifrån ovan
och arvet från den Allsmäktige (Shaddaj) från höjden?
då är även detta en synd som ska straffas av domaren,
eftersom jag har ljugit till Gud (Elohim) som är därovan.
Psaltaren (2)
Det verkade som om yxor höjts
bland tätt stående träd (tät träddunge).
[Templets förstörelse liknas vid hur skogshuggare fäller träd.]
Han befallde skyarna från ovan
och öppnade himmelens dörrar.
Ordspråksboken (2)
När han skapade molnen i ovan,
då de underjordiska vattenkällorna växte sig starka.
Den förståndige vandrar uppåt [mot himmelen] på livets stig (välkända, upptrampade gångväg),
och på så vis undviker han Sheol (underjorden – de dödas plats) därnere.
Predikaren (1)
Vem vet om människans ande går uppåt eller om vilddjurets ande går nedåt till jorden?
Jesaja (6)
Ovanför honom stod serafer, var och en hade sex vingar: Med två täckte de sina ansikten, med två täckte de sina fötter, och med två flög de.
"Begär ett tecken från Herren din Gud. Begär det nerifrån djupet (Sheol) eller uppifrån höjden" [Gud uppmanar honom att begära något utöver det vanliga, han får fråga efter något mirakulöst. Gud vill att han väljer honom.]
Och de [som sökt i det ockulta istället för Gud] ska gå genom det [landet] hårt pressade och hungriga. Och det ska ske att när de blir hungriga ska de förhärda själva och förbanna sin kung och sin Gud [; ; , , ]. Och vare sig de tittar uppåt [mot himlen]
Och du säger i ditt hjärta: 'Jag ska stiga upp
till himlarna, över (ovanför) Guds stjärnor
ska jag upphöja min tron,
och jag ska sitta på mötesberget (berget Sion, tempelberget i Jerusalem)
längst upp i norr.
Och kvarlevan av Juda hus som flydde
ska igen slå rot neråt och bära frukt uppåt.
[ har talat om Kyros som en förebild på Guds smorde, utvalde kung, se ; . kan appliceras på Kyros, men även på den kommande Messias.] Regna där ovan, du himmel
låt rättfärdighet flöda (strömma ner) från skyarna (molnen).
Låt jorden öppna sig, och ge frälsning som frukt (resultat),
[Herrens telning, Messias, beskrivs som landets frukt, se ]
och låta befrielse växa upp tillsammans.
Jag Herren (Jahve) skapar detta. []
Jeremia (5)
Över detta ska jorden sörja och himlarna därovan bli svarta (mörka) eftersom jag har talat det, det är min plan, jag ska inte ändra mig och inte ta tillbaka den.
Så säger Herren (Jahve): "Om himlarna därovan kan mätas
och jordens grundvalar där nere kan utforskas,
då ska jag också förskjuta hela Israels säd
för allt som de har gjort,
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
och förde dem till Herrens (Jahves) hus in i kammaren till Chanans söner, Igdalajos son, gudsmannen som var vid furstarnas kammare som var ovanför dörrvaktaren Maasejahos, Shallums sons kammare.
och säg till dem: Så säger Herren Härskarornas Gud (Jahve Sebaot Elohim) Israels Gud (Elohim): Se jag ska sända och hämta Nebukadnessar, Babels kung, min tjänare och jag ska sätta hans tron på dessa stenar som jag har gömt, och han ska sprida ut sin kungliga paviljong över dem.
Och han [babylons nya kung Evil-Merodach] talade vänligt med honom [Jehojachin] och ställde hans tron över kungarnas troner som var med honom i Babel. [Han behandlade honom bättre än de andra besegrade kungarna.]
Hesekiel (15)
Detta var deras ansikten, och deras vingar sträcktes uppåt, två vingar på var och en var sammanfogade med varandra och med två täckte de sina kroppar.
Ovanför huvudena på de levande varelserna fanns det något som liknade något utspänt (expanderat), det strålade som med färger av is och var utspänt över deras huvuden. [Här används först det hebreiska ordet som betyder att expandera, göra större, hamra ut som en plåt och sedan det hebreiska ordet nata expandera, spänna ut, vara utspänt. Här anas fler än de tre rumsdimensionerna och tid, se .]
Över plattformen som var ovanför deras huvuden syntes något som liknade en tron. Den såg ut som safir (blå ädelsten). Högt ovanför tronen satt en som till utseendet liknade en människa.
Från det som föreföll vara hans höfter och uppåt såg jag något som liknade en glänsande bronsfärgad ring av eld runtomkring honom (skinande som smält metall). Från hans höfter och nedåt såg jag något som liknade eld, som gav ett strålande ljus omkring honom.
Och jag såg och se, något (någon) som liknade utseendet (skenet) av eld. Från höfterna och nedåt var utseendet eld och från höfterna och uppåt var utseendet strålande som spektrumets färger.
Och keruberna lyfte upp sina vingar och höjde sig från jorden inför mina ögon, och de gick framåt och hjulen bredvid dem, och de stod i den östra portens öppning till Herrens (Jahves) hus, och Israels Guds (Elohims) härlighet var över dem ovanför.
Sedan lyfte keruberna upp sina vingar och hjulen var bredvid dem, och Israels Guds (Elohims) härlighet var över dem ovanifrån.
Under tiden jag tittade såg jag hur senor och muskler kom fram, och hud täckte dem ovanifrån, men det var ingen ande i dem.
På så sätt blev sidokamrarna bredare ju högre de låg kring byggnaden. För templets kringbyggnad sträckte sig med övervåning ovanpå övervåning runt omkring byggnaden. Därför växte bredden inåt, allteftersom våningen låg högre upp. Från den nedersta våningen steg man upp i den översta genom den mellersta.
Altarhärden var 4 alnar [2,2 meter] hög, och från altarhärden stod de fyra hornen upp.
Daniel (2)
En av dem frågade mannen som stod klädd i linnekläder ovanför flodens vatten: "Hur länge ska dessa märkliga ting pågå (innan slutet)?" [Hur länge ska vedermödan, den här svåra tiden som inte haft sin like på den här jorden, pågå, se .]
Jag lyssnade till mannen som stod klädd i linnekläder ovanför flodens vatten, och han lyfte sin högra och sin vänstra hand mot himlen och svor vid honom som lever för evigt: "Efter en tid och tider och en halv tid [3,5 år], när det heliga folkets makt är krossad, då ska allt detta fullbordas." [] [Vem är mannen i linnekläder? Det är troligtvis samma person som bara Daniel såg som beskrivs i inledningen till denna sista syn, se . Troligtvis är det Jesus som Daniel får se där och som nu står ovan vattnet och talar. Här finns även en koppling till hur Guds ande svävade över vattnet och Gud talade vid tidens början, se .]
Amos (1)
Likväl fördärvade jag amoréerna framför dem,
som var högresta som de höga cedrarna och han var stark som ekarna.
Likväl fördärvade jag hans frukt ovanifrån och hans rötter underifrån.
Haggai (2)
Då svarade Haggai och sade: "Så är detta folk och så är detta land framför mitt ansikte (inför mig)."
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
"Och så är allt arbete som deras händer gör och det som de offrar, det är orent.
Jag har slagit er med fördärv och med mögel och med hagel i allt era händer arbetar med, och ändå vänder ni inte om till mig,"
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
ovan
