4 Moseboken (3)
och hurudant landet är som de bor i – om det är gott eller dåligt (ont), och vilka städerna är som de bor i – om det är läger (tält) eller starka fästen (stenhus);
men själva ska vi vara redo och rustade att dra ut framför Israels söner, till dess att vi har fört dem till deras plats, och våra små ska bo i befästa städer (som skydd) från landets invånare.
och Beit Nimra och Beit Haran, befästa städer, och fållor till sina får.
Josua (3)
Och det hände när Josua och Israels söner hade gjort slut på att slakta dem i ett mycket stort slaktande, till dess de var uppslukade och kvarlevan av de som var kvar hade gått in i sina befästa städer,
Och gränsen vände till Rama och till den befästa staden Tyros och gränsen vände till Chosa och gick ut där till havet från Chevel till Achziva
Och de befästa städerna var Tsidim-Tser
och Chamat
och Rakat
och Kineret
1 Samuelsboken (1)
och de gyllene mössen efter antalet av filistéernas städer tillhörde de 5 ledarna, både de befästa städerna och landsbyarna, ända till Avel vid den stora stenen, där de satte ner Herrens (Jahves) ark. Denna sten finns kvar på betshemiten Josuas fält till denna dag.
2 Samuelsboken (1)
och kom till
Tyros fästning och till alla hivéernas och kanaanéernas städer och de gick ut till södra Juda vid Beer-Sheva.
2 Kungaboken (5)
Och ni ska slå alla befästa städer och alla utvalda städer och ska fälla alla goda träd och ska skotta igen alla vattenkällor och fördärva varje gott stycke av land (odlingsbar mark) med stenar."
Och Chazael sa: "Varför gråter min herre?" Och han [Elisha] svarade: "Eftersom jag vet det onda som du ska göra mot Israels söner, du ska sätta eld på deras starka fästen och deras unga män ska du slakta med svärdet och du ska slå deras små i bitar och skära upp gravida kvinnor."
"Och nu, så snart detta brev kommer till er – eftersom era herrars söner är med er, och ni också har med er vagnar och hästar, och befästa städer och rustningar –
och Israels söner hade hemliga ting som inte var rätt mot Herren (Jahve), deras Gud (Elohim), och de byggde höga platser i alla sina städer, från väktarnas torn till de befästa städerna.
Han slog filistéerna till
Gaza och dess gränser, från vakttornet till den befästa staden.
2 Krönikeboken (1)
Det var dessa som gjorde tjänst hos kungen, och därtill kom de som kungen hade förlagt i de befästa städerna i hela Juda.
Psaltaren (2)
Du har brutit ner hans inhägnader,
du har gjort hans starka fästen till ruiner.
Vem ska föra in mig i den befästa staden?
Vem ska leda mig till Edom?
Jesaja (3)
Fästningarna ska försvinna från Efraim
och kungadömet från Damaskus,
och kvarlevan av Aram ska bli som Israels söners härlighet,
förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot).
Och dina höga försvarstorn (värn; dina murars höga fäste/säkra höjd)
böjer (tog) han ner,
drar ner (sänkte, kväste) dem och slår (förde) dem till marken,
ner i stoftet.
Törne ska växa upp i hennes palats,
nässlor och tistlar i hennes befästningar,
och det ska bli en boplats för vildhundar,
ett tillhåll för strutsar.
Jeremia (7)
För jag själv [Herren] gör dig i dag stark som en befäst stad, [förstärkt] med järnpelare och [omgärdad på varje sida av] kopparmurar. Så att du kan stå emot hela landet, mot Judas kungar, mot deras furstar, mot deras präster och allt folk på landsbygden.
Berätta i Juda och låt det höras i Jerusalem och säg: Blås shofar i landet, ropa högt och säg: "Samla er själva (mobilisera) och låt oss gå till de befästa städerna."
Och de ska äta upp din skörd och ditt bröd, de ska sluka dina söner och dina döttrar, de ska äta upp din småboskap och dina hjordar, de ska äta upp ditt vin och dina fikonträd, de ska slå dina befästa städer, som du litar på, med svärd.
En proberare (en som utvärderar metaller; ett torn – hebr. bachon)
har jag gett bland mitt folk,
ett fäste,
och du ska pröva (hebr. bachan) deras vägar.
[En proberare prövar metaller och bestämmer deras kvalité, om de håller måttet och kan godkännas. En annan vokalisering ger också betydelsen "torn". Ordet har samma rot som verbet pröva. Substantivet proberare används endast här, verbet pröva används 29 gånger.]
Varför sitter vi här?
Låt oss samlas
och vandra in i de befästa städerna
och låt oss bli avhuggna där,
eftersom Herren vår Gud (Jahve Elohim) har huggit av oss
och gett oss galla att dricka,
eftersom vi har syndat mot Herren (Jahve).
Och Babels kungs armé stred mot Jerusalem och mot alla Juda städer som var kvar, mot Lachish och mot Azeka, för bara dessa var kvar av Judas befästa städer.
Du dotter som bor i Divon, kom ner från din härlighet och sitt törstig, för Moabs fördärvare har kommit emot dig, han har brutit ner dina starka fästen.
Klagovisorna (2)
Herren (Adonaj) slukade skoningslöst
alla invånare i Jakob.
I sin vrede har han slagit ned
alla starka fästen i dottern Juda;
han har brutit ned (slagit) dem till grunden
och förödmjukade kungariket och dess ledare.
[Den andra hebreiska bokstaven är: ב – Bet. Tecknet avbildar ett hus med bara en dörr. Det symboliserar ett hem och total tillit. Ordet för "slukade" börjar med denna bokstav. Här förstärker det hur alla hus och hem, både templet och andra byggnader, har blivit till ruiner.]
Herren (Adonaj) har blivit som en fiende;
han har uppslukat Israel.
Han har slukat alla hennes palats,
han har förstört alla hennes starka fästen
och han har mångfaldigat sorgen
och klagandet bland Juda döttrar.
[Den femte hebreiska bokstaven är: ה – He. Tecknet avbildar en människa med uppsträckta händer. Bokstavens betydelse är att se, titta, andas och att få uppenbarad insikt om något stort och viktigt som pekats ut. Det symboliserar ofta att se och ha perspektiv. I denna vers är det orden "har blivit" som börjar med denna bokstav, detta belyser att man inte längre kan se Gud som ger vårt liv rätt perspektiv. Istället ser man bara allt som ger sorg. Nu är till och med Gud en fiende och därmed förstärks sorgen ytterligare.]
Daniel (3)
Sedan ska kungen i norr komma och bygga en belägringsvall och inta en befäst stad. Söderns armé ska inte ha kraft att slå tillbaka, även deras bästa soldater
[elitsoldater] ska inte kunna stå emot dem.
[Den egyptiska generalen Skopas mötte 199 f.Kr. Antiochos III i norra Galileen vid Panium – på Jesu tid Caesarea Filippi, nuvarande Banias. Egyptierna besegrades där och Skopas flydde till Sidon vid Medelhavet, en starkt befäst stad, där han tvingades kapitulera 198 f.Kr.]Utan förvarning ska han komma in i landets [Egyptens] bördigaste trakter och lyckas med något varken hans fäder eller förfäder gjort. Han delar ut byte, rov och gods [från de länder han plundrar] åt sitt folk. Han ska planera att inta befästa städer, men ska bara lyckas för en kort tid. [Antiochos IV intog Pelusium, och belägrade bland annat Naukratis och Alexandria i Egypten.]
Med en främmande guds hjälp ska han göra vad han vill med starka befästningar. De som erkänner honom ska han visa stor ära. Han ska låta dem härska över många, och han ska dela ut land åt dem till belöning.
Hosea (1)
Därför ska tumult bryta ut i dina härar
och alla dina befästningar ska ödeläggas
som Shalman ödelade Beit-Arvel i stridens dagar,
modern slogs i bitar med sitt barn.
Amos (1)
som får förödelse att blixtra över de starka
så att förödelse kommer över fästningen.
Mika (1)
och jag ska hugga av städerna från ditt land
och ska kasta ner alla dina starka fästen,
Nahum (2)
Alla dina fästningar ska bli som fikonträd med den första skördens fikon,
om de skakas faller de i munnen på dem som äter.
[Ett fikonträd brukar ge tre skördar per år.]
Dra upp vatten åt dig för belägringen,
stärk dina fästningar.
Gå till leran och gör dig murbruk,
lägg beslag på formarna för att göra tegel.
Habackuk (1)
De hånskrattar åt kungar
och furstar gör de till åtlöje.
De förlöjligar varje fästning
de kastar upp jord (gör en anfallsramp) och intar den.