Och det skedde i dessa dagar – då någon kung inte fanns i Israel – att en man, en levit, vistades på den andra sidan av Efraims berg. Han tog åt sig en kvinna, en konkubin från Betlehem i Juda.

Och hans konkubin bedrev otukt mot honom. Hon lämnade honom och gick till sin fars hus, till Betlehem i Juda. Där var hon under fyra månaders tid.

Och hennes man steg upp och gick efter henne för att tala till hennes hjärta. Han tog med sig sin yngling och ett par åsnor. Och hon förde in honom till sin fars hus och den unga kvinnans far såg honom och gladdes åt att möta honom.

Och hans svärfar, den unga kvinnans far, stärkte honom och han stannade hos honom tre dagar och de åt och de drack och de övernattade där.

Och det skedde den fjärde dagen att de steg upp tidigt på morgonen och han reste sig till att gå, men den unga kvinnans far sa till sin svärson: "Styrk ditt hjärta en bit bröd och därefter du gå."

Och de satt ner och de åt båda två tillsammans och de drack. Och den unga damens far sa till mannen: "Var nöjd, jag ber dig, och övernatta och låt ditt hjärta må väl."

Men mannen steg upp för att gå men hans svärfar pressade honom och han stannade och övernattade där.

Och han steg upp på morgonen den femte dagen och han reste sig för att gå, men den unga kvinnans far sa: "Styrk, jag ber dig, ditt hjärta och dröj dig kvar tills dagen avtar." Och de åt båda två.

Och mannen steg upp till att gå, han och hans konkubin och hans yngling, och hans svärfar, den unga kvinnans far sa till honom: "Se, jag ber dig, dagen drar sig mot kväll, stanna, jag ber dig, se, slå läger idag, stanna här och låt ditt hjärta må väl och stig upp i morgon till din väg och gå till ditt tält."

Men mannen var inte villig till att övernatta, så han steg upp och gick och upp i höjd med Jevos, det är Jerusalem. Han hade ett par sadlade åsnor med sig, och hans konkubin var med honom.

De var vid Jevos och det var sent på dagen. Ynglingen sa till sin herre: "Kom – jag ber dig, låt oss stanna till i jevusiternas stad och övernatta där!"

Hans herre svarade honom: "Nej, vi ska inte stanna till i en främmande stad, där det inte finns några israeliter. Vi går vidare mot Giva."

Och han sa till sin yngling: "Låt oss närma oss en av platserna och låt oss övernatta i Giva eller i Rama."

Så de passerade och gick vidare. Solen gick ner när de var vid Giva, som tillhör Benjamin.

Och de tog av från vägen och gick in till Giva för att övernatta där. Och han gick in och satte sig på stadens öppna plats . Men ingen man tog in dem till sitt hus till att övernatta.

Och se, på kvällen kom en gammal man från sitt arbete från fältet. Mannen var från Efraims bergsbygd och han vistades i Giva, men platsens män var Benjamins söner.

Och han lyfte upp sina ögon och såg den vägfarande mannen på stadens öppna plats och den gamla mannen sa: "Vart går du och varifrån kommer du?"