Men Jesus var tyst och svarade inte.
[Han uppfyllde profetian från Jes 53:7.] Då frågade översteprästen honom: "Är du den Smorde
(Messias, Kristus), den Välsignades son."Jesus svarade: "Jag Är. Ni ska få se Människosonen sitta på Maktens högra sida
[platsen för ära och makt, ] och komma bland himlens moln
[]."
[Uttrycket "Jag Är" anspelar på hur Gud väljer att presentera sig, se ; .]
"Översteprästernas dom: han är skyldig!" Målning av Nikolaj Ge.
Då slet översteprästen sönder sina tunikor
(skjortliknande långt underklädesplagg).
[Att slita sönder sina kläder var det judiska uttrycket för att visa häftig sorg eller fasa, se , ; ; ; ; . Tunikan var det innersta plagget. Bara välbärgade personer bar två tunikor, se . Ordet "slita sönder" förstärker att det var en dramatisk scen. Översteprästen tog tag i halslinningen med sina händer och rev upp sina båda tunikor någon decimeter. Lagen förbjöd översteprästen att riva sönder sina kläder för privat sorg, se ; . Dock verkar detta vara tillåtet då han agerade som en domare och uttryckte sin förskräckelse över en hädelse som yttrats i hans närvaro.] Han sade: "Vad behöver vi nu ha fler vittnen till?Ni har nu själva hört hädelsen. Vad är ert beslut?"
Alla de
[som var samlade i Stora rådet] dömde honom skyldig till döden.
