Avancerad sök

Sökresultat: 6

Kärnbibeln: (1)

Jes 40:31
Men de som [uthålligt] väntar (hoppas) på Herren (Jahveh)
ska förnya sin styrka ("glida fram" – fortsätta med kraft):
De ska lyfta på vingar (höja vingen/fjädern)
som örnar.
De ska springa (rusa fram)
utan att bli trötta (dra efter andan; flämta).
De ska vandra (fortsätta, gå)
utan att mattas (tappa modet; segna ner; svimma). [Örnen symboliserar styrka och frihet. Den flyger på hög höjd och har perspektivseende. Uttrycket "förnya sin styrka" kan syfta på den process då örnen ruggar sin fjäderdräkt – nya fjädrar växer ut och den blir ung på nytt, se Ps 103:5. Den grekiska översättningen Septuaginta översätter "utan att mattas" med "utan att hungra".]

Interlinjär versionBETA: (1)

Jes 40:31
וְקוֹיֵ
vänta
יְהוָה
JHVH
יַחֲלִיפוּ
passera
כֹחַ
kraft
יַעֲלוּ
höja
אֵבֶר
vinge
כַּנְּשָׁרִים
örn
יָרוּצוּ
springa
וְלֹא
inte
יִיגָעוּ
bli uttröttad
יֵלְכוּ
וְלֹא
inte
יִיעָפוּ
bli utmattad

Hebreiska ord: (2)

A5403
örn - נְשַׁר (neshar)
Ordet för örn delar rot med ord som betyder skära, sarga, slita söner och såra djupt. De flesta örnar är stora och kraftfulla rovfåglar som passar bra in på beskrivningen att slita sönder och såra djupt, när de jagar, dödar och äter kött från sina byten.

Hebr. Nesher är ett av de fågelnamn som förekommer oftast i Bibeln och örnar har en viss teologisk betydelse. Jesaja skriver att ”de som litar till Herren får ny kraft, de får vingar som örnar. De springer utan att bli trötta, vandrar utan att mattas” (Jes 40:31) Örnar är starka och uthålliga flygare med sina stora vingar och står med rätta för uthållighet och kraft. I 5 Mos 32:11 liknar Herren i positiva ordalag vid en örn-förälder som ”lockar ungarna ur redet och sedan svävar över dem, så bredde han ut sina vingar och bar honom på sin rygg.” Även psalmisten ger örnen en starkt positiv betydelse; ”Han fyller mitt liv med allt gott, och jag blir ung på nytt som en örn” (Ps 103:5). Detta kan tyckas anmärkningsvärt med tanke på att Nesher ska räknas som ett orent djur (3 Mos 11:13), men örnen har som nämnts en särställning bland fåglar i GT. I Job 39:30 beskrivs örnar på ett relevant sätt, dels deras vana att på sina stora vingar segla och ta höjd – ”stiga mot höjden” – och dels att de ”bygger sina nästen högt upp”, något som stämmer väl på t.ex. kungsörnen som gärna bygger sitt bo högt upp i branta berg.

Det finns många arter av örnar i Israel. De flesta örnar flyttar genom landet på vår och höst, medan några få arter även häckar där, t.ex. kungsörnen.
H5404
örn, stor rovfågel, gam - נֶשֶׁר (nesher)
Ordet för örn delar rot med ord som betyder skära, sarga, slita söner och såra djupt. De flesta örnar är stora och kraftfulla rovfåglar som passar bra in på beskrivningen att slita sönder och såra djupt, när de jagar, dödar och äter kött från sina byten.

Hebr. Nesher är ett av de fågelnamn som förekommer oftast i Bibeln och örnar har en viss teologisk betydelse. Jesaja skriver att ”de som litar till Herren får ny kraft, de får vingar som örnar. De springer utan att bli trötta, vandrar utan att mattas” (Jes 40:31) Örnar är starka och uthålliga flygare med sina stora vingar och står med rätta för uthållighet och kraft. I 5 Mos 32:11 liknar Herren i positiva ordalag vid en örn-förälder som ”lockar ungarna ur redet och sedan svävar över dem, så bredde han ut sina vingar och bar honom på sin rygg.” Även psalmisten ger örnen en starkt positiv betydelse; ”Han fyller mitt liv med allt gott, och jag blir ung på nytt som en örn” (Ps 103:5). Detta kan tyckas anmärkningsvärt med tanke på att Nesher ska räknas som ett orent djur (3 Mos 11:13), men örnen har som nämnts en särställning bland fåglar i GT. I Job 39:30 beskrivs örnar på ett relevant sätt, dels deras vana att på sina stora vingar segla och ta höjd – ”stiga mot höjden” – och dels att de ”bygger sina nästen högt upp”, något som stämmer väl på t.ex. kungsörnen som gärna bygger sitt bo högt upp i branta berg.

Det finns många arter av örnar i Israel. De flesta örnar flyttar genom landet på vår och höst, medan några få arter även häckar där, t.ex. kungsörnen.

Det finns tillfällen då nesher också syftar på en stor rovfågel, och då speciellt gam, se Mika 1:16, eftersom dessa är just skalliga, till skillnad från örnar.

Korsreferenser: (1)

Jes 1:0
[Jesaja är samtida med Jona, Amos, Hosea och Mika, men är yngre än dem. Jesaja blir kallad till tjänst år 754 f.Kr. när kung Ussia dör (Jes 6:1–13). Jesaja får i en vision se in i himlens tronsal där Guds Son sitter på tronen, se Jes 6:1–3. Det är denna syn evangelisten Johannes omnämner när han skriver: "Detta kunde Jesaja säga därför att han såg hans ära och talade om honom", se Joh 12:41. Hans ära syftar här på Jesus, vilket visar hur Jesaja får se Jesus i denna syn! Vad gäller författarskap till Jesaja bok refererar Johannes både till slutet och början av Jesaja (Jes 53:1 och Jes 6:10) och kallar honom "profeten Jesaja" (Joh 12:37–40). Även Petrus skriver om profeternas tjänst och däribland Jesaja (1 Pet 1:10–12). Dessa referenser, tillsammans med den kiastiska strukturen, är starka argument som pekar på Jesaja som författare till hela denna bok.
Intressant är att Jerusalem nämns 49 ggr, dvs. 7 x 7 ggr. Här finns även en koppling till det himmelska och det jordiska Jerusalem. Hebreiskan har förutom singular och plural även dual som innebär två (ändelsen "-ajim" indikerar detta). Dual-formen på Jerusalem har ibland tolkats som de två berg som staden vilar på, men går också bokstavligt att se som att staden betyder dubbel frid. Här antyds också att det finns två Jerusalem – det himmelska och det jordiska, se Jes 26:1–3.
Struktur
Boken går att dela in i två huvuddelar:
1. Jesajas tjänst i Jerusalem, kapitel 1-39
2. Profetior om upprättelse, kapitel 40-66
Det finns också kiastiska mönster där varje sektion i sin tur har kiastiska mönster. Det övergripande mönstret har sju sektioner. Som ofta med sjufaldiga mönster delas de in i 4 + 3 (jfr t.ex. sigillen, basunerna och skålarna i Uppenbarelseboken). Bokens två huvuddelar ryms fint i den sjufaldiga strukturen där de fyra första leder fram till och med centrumet (Jes 36–39) för att sedan följas av de tre sista sektionerna:
A Dom och hopp för Jerusalem (Jes 1–12)
B Guds dom över nationerna (Jes 13–27)
C Verop (Jes 28–35)
D Det assyriska hotet (Jes 36–39)
C´ Herren står över avgudar (Jes 40–48)
B´ Tjänarens sånger (Jes 49–54)
A´ Dom, vädjan, löfte om återupprättelse (Jes 55–66)
Det finns även en stilistisk markör som visar på samma mönster:
Poesi (Jes 1–35)
Prosa (Jes 36–39)
Poesi (Jes 40–66)
Skrivet: 740-680 f.Kr.
Författare: Jesaja]
...