Jabes var mer ansedd (ärofylld, aktad, hade mer dignitet) än sina bröder, hans mor hade gett honom namnet Jabes [hebr. Jabets; snarlikt ordet för smärta], för hon sa: "Jag har fött honom med smärta (hebr. otsev)."
Jabes ropade till (bad, åkallade) Israels Gud (Elohim) och sa:
Om du bara ville välsigna mig stort och
utvidga mitt område (min gräns).
Låt din hand vara med mig (låt mig vara nära dig)
bevara mig från ondska, så att den inte smärtar () mig. Gud lät det ske som han begärde (önskade).
