7605 – שְׁאָר (shear)


Typ:
Hebreiska: שְׁאָר (shear)
Ursprung: from H7604 (שָׁאַר)
Användning: 38 ggr i GT

Engelsk översättning

remnant
[idiom] other, remnant, residue, rest

Engelsk beskrivning

1) rest, residue, remnant, remainder


Fler lexikon

BlueletterBible.org
BibleHub.com

Passager (38 st)


och dem tillsammans med Heman
    och Jedutun och de övriga namngivna
för att de skulle tacka [med öppna händer – prisa, hylla och erkänn] Herren (Jahve),
    för han är god,
    för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla kärlek – hebr. chesed).
I den andra månaden på det andra året, efter att de kommit till Herrens (Elohims) hus i Jerusalem, Serubbabel (Zerubbavel), Shealtiels son, och Jeshoa, Jotsadaks son och resten av deras bröder, prästerna, leviterna och alla dem som återvänt från fångenskapen till Jerusalem, började arbetet. De utsåg leviterna från 20 års ålder och äldre till att övervaka arbetet på Herrens (Jahves) hus.
Men Serubbabel (Zerubbavel), Jeshoa och Israels andra prominenta ledare sade till dem: Det är inte för er och oss (tillsammans) att bygga ett hus till Herren (Jahve), vår Gud (Elohim), vi själva ska bygga det till Herren (Jahve), Israels Gud (Elohim), precis som Kyros, Persiens kung har befallt oss.
Även under [Ahasveros efterträdare] Arttacheshasettas (Artashastas) dagar [465-425 f.Kr.] skrev Bishlam, Mitredat, Tavel och resten av deras anförvanter ett brev på arameiska som översattes.
Rechum, befälhavaren, och Shimshaj, stadssekreteraren, tillsammans med övriga kollegor (stadsanställda): domarna, ämbetsmännen, förvaltningsmännen, tjänstemännen, männen från Erek, Babylon och Susa, dvs. elamiterna,
och alla andra folk som den store och mäktige Asenappar hade fört bort och låtit bo i Samariens städer och i övriga delar av provinsen Väster om Eufrat. [Asenappar är ett annat namn för Ashurbanipal. Han efterträdde sin far Esarhaddon som kung i Assyrien 669 f.Kr. Omkring 645 f.Kr. plundrar de Elams huvudstad Susa, och en del av dessa fördes bort till Samarien och andra platser.]
Kungen sände detta svar:
"Till rådsherren Rechum och skrivaren Shimshaj och de andra, deras medbröder, som bor i Samarien och i resten av landet på andra sidan floden. Frid!
Israels barn, prästerna och leviterna och de andra som hade kommit tillbaka från fångenskapen firade husets invigning med glädje.
Och med det silver och guld som blir över får du och dina bröder göra det ni anser vara bäst, efter Guds vilja.
Det du måste betala för resten av det som behövs till din Guds hus, ska du utbetala ur kungens skattkammare.
Resten av folket – prästerna, leviterna, dörrvakterna, sångarna, tempeltjänarna och alla som hade avskilt sig från de främmande folken och vänt sig till Guds undervisning (Torah), tillsammans med deras hustrur, söner och döttrar och alla som kunde förstå –
[Detta kapitel ger lösningen på problemet i Neh 7:1‑4 där det inte finns tillräckligt med människor som bodde i Jerusalem för att beskydda staden. Folket hade tidigare (Neh 10:37) lovat att ge tionde av sin inkomst till Herrens tjänst, nu ger man även tionde av sig själva.] Folkets furstar bodde i Jerusalem. Det övriga folket kastade lott för att på så sätt var tionde man skulle utses att bo i Jerusalem, den heliga staden, medan nio tiondelar skulle bo i de andra städerna.
De övriga israeliterna, prästerna och leviterna bodde i alla de andra städerna i Juda, var och en i sin arvedel.
Då sade kungen till drottning Ester: "Judarna har slaktat och förgjort 500 män i Susas slott och tio av Hamans söner, vad har de då gjort i resten av kungens provinser? Nåväl, vad än som är din önskan, ska garanteras dig, och vad du än vidare begär ska bli gjort."
De andra judarna som var i kungens provinser samlade sig också och försvarade sina liv, och fick ro för sina fiender, av dem som hatade dem (judarna) slog de 75 000, men de lade inte sin hand på bytet,
Och kvarlevan av träden i hans skog ska vara få,
    så att en yngling kan skriva (uppteckna) dem.
Och det ska ske på den dagen att Israels kvarleva
    och de som har flytt av Jakobs hus,
ska aldrig mer lita på honom som slog dem [stormakten Syrien],
utan de ska lita på Herren (Jahve),
    Israels Helige, i sanning.
En kvarleva ska återvända, Jakobs kvarleva [Jes 7:3],
    till Gud den Mäktige (El Gibor).
För även om ditt folk Israel, är som havets sand [Jes 48:19; 1 Mos 15:5; 22:17; Hos 1:10],
    ska bara en kvarleva av dem återvända,
en förintelse är bestämd,
    skyfall (översvämning) med rättfärdighet.
På den dagen (i den tiden) ska Herren en andra gång räcka ut sin hand för att återta (återställa) resten av sitt folk, de som räddats från Assyrien, Egypten, Patros [södra Egypten], Kush [nuvarande Etiopien/Sudan], Elam, Sinear [Babylon], Hamat och kustländerna [länderna runt Medelhavet].
Där ska bli en huvudväg (upphöjd, rak väg, utan hinder)
    för den kvarleva av hans folk som har blivit räddad från Assyrien,
som det var för Israel
    när de drog upp, ut ur Egyptens land.
    [Ett nytt och större uttåg (exodus) ska ske!]
Jag ska resa mig mot dem
    förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot)
och hugga av namn och kvarleva från Babel,
    och rotskott och efterkommande,
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Men nu har Herren (Jahve) talat och säger: "Inom tre år, som åren räknas av en daglönare, ska Moabs härlighet bli föraktad för hans stora folkmassor, och kvarlevan ska vara mycket liten och utan styrka."
Fästningarna ska försvinna från Efraim
    och kungadömet från Damaskus,
och kvarlevan av Aram ska bli som Israels söners härlighet,
    förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot).
och återstoden av antalet bågskyttar, de mäktiga männen av Kedars söner, ska förminskas, för Herren (Jahve) Israels Gud (Elohim) har talat."
På den dagen ska Härskarornas Herre (Jahve Sebaot)
    vara en ärekrona
och ett vackert diadem
    för återstoden av hans folk,
Han uppmanade dem att bönfalla himmelens Gud att visa dem nåd och hjälpa dem förstå hemligheten, så att inte han och hans vänner och alla andra visa i Babylon skulle mista livet.
Efter detta [efter det tredje djuret] fick jag se ännu ett vilddjur [ännu ett rike, se Dan 7:17] i mina syner om natten. Det var fruktansvärt, skräckinjagande och mycket starkt. [Detta fjärde vilddjur passar inte in på någon existerande klassificering av ett djur.] Det hade stora tänder av järn. Det slukade och krossade, och det som var kvar trampade det under sina fötter. Det var olikt de tidigare djuren och hade tio horn.
[Det sista vilddjuret förgörs helt.] Vad det gäller de andra [tre] vilddjuren togs deras makt ifrån dem, men de tilläts leva ännu en bestämd tid och stund (längd av liv gavs till dem). [Detta stämmer bra med historien. De tre tidigare imperierna absorberades in i varandra. Perserna och mederna tar över babyloniska riket, som i sin tur övertas av grekerna osv. Däremot blir det fjärde riket helt förgjort och ersatt av en ny världsordning – Guds rike. På motsvarande sätt kollapsar inte statyn i kapitel 2 förrän den lägsta delen – fötterna och tårna av järn och lera – träffas av stenen, se Dan 2:41, 44‑45.]
[Efter denna kortfattade övergripande förklaring vill Daniel veta mer. Särskilt det fjärde vilddjuret hade väckt Daniels intresse.] Jag ville veta innebörden av (den fulla sanningen om) det fjärde vilddjuret. Det var olikt alla andra, skräckinjagande med tänder av järn och klor av koppar. [Klorna är en ny detalj som inte nämndes i Dan 7:7.] Det krossade och slukade det den dödat och sedan trampade och krossade vilddjuret det som var kvar under fötterna.
Jag ska sträcka ut min hand över Juda
    och över alla invånare i Jerusalem.
Jag ska hugga av kvarlevan av Baal från denna plats,
    namnen på avgudaprästerna tillsammans med prästerna,
Ingen har gjort så, som har en kvarleva av ande (i sig) [fortfarande är vid liv]. Vad söker den ende om inte avkomma från Gud (Elohim). Skydda och bevara din ande så att du inte bedrar din ungdoms hustru.



Grekiskt/hebreiskt lexikon BETA

Lexikonet är under uppbyggnad.