Referenser (30 st)
2 Kungaboken (1)
Och Shallum, Javesh son konspirerade (anstiftade en sammansvärjning) mot honom och slog honom inför folket och dödade honom och regerade i hans ställe.
Esra (5)
Eftersom vi äter palatsets salt [är avlönade; i står kungens tjänst och är lojala mot honom, se ; ; ] och det inte är rätt att vi ser hur kungen blir vanärad, sänder vi nu denna skrivelse och låter kungen veta
Vi låter nu kungen veta att om denna stad byggs upp och dess murar repareras, då har du ingen besittning kvar i landet på andra sidan floden." [Uttrycket "äta palatsets salt" är ett idiomatiskt uttryck för att vara i kungens tjänst. Engelska ordet för lön "salary" kommer från latinska salarium – saltpengar.]
Eftersom kung Darejavesh hade sänt ut en sådan befallning, blev den noggrant utförd av Tattenaj, ståthållare på andra sidan floden, och av Shetar-Bosenaj liksom av deras medbröder.
Kungen och hans sju rådgivare sänder i väg dig för att undersöka förhållandena i Juda och Jerusalem utifrån din Guds påbud, som är i din hand.
För dessa pengar ska du noggrant välja ut och köpa tjurar, baggar, lamm [till bränn- och syndoffer] och sådant som behövs till de matoffer och drickoffer som hör till. Detta ska du offra på altaret i er Guds hus i Jerusalem. [Esra hade säkert berättat för Arttacheshasetta om vad som behövdes för offren i templet, se .]
Daniel (24)
Kungen [Nebukadnessar] svarade: "Jag förstår nog hur det ligger till, ni försöker bara vinna tid eftersom ni vet att mitt beslut står fast.
Då svarade drömtydarna (kaldéerna): "Det finns ingen människa på jorden som kan tala om det kungen begär. Aldrig har någon kung, hur stor han än varit, begärt något sådant av en spåman, besvärjare eller drömtydare.
När kungen hörde deras svar blev han rasande, alldeles ursinnig, och befallde att alla visa [generell term för den höga sociala och religiösa klass som fanns nära kungen, se ] i Babylon skulle dödas.
Då gick Daniel till Arjok, han som hade fått uppdraget av kungen [Nebukadnessar] att avrätta alla de visa i Babylon. Daniel sade till honom: "Döda inte de visa i Babylon! För mig till kungen så ska jag berätta vad drömmen betyder (ge uttydningen)."
O konung, du såg i din syn (dröm) en stor staty framför dig. Den var mäktig (enorm), starkt glänsande – fruktansvärd (skräckinjagande) att se på. [Denna mäktiga koloss som till största delen bestod av metall reflekterade ljuset vilket gjorde att den strålade.]
Det fjärde riket ska bli starkt som järn. På samma sätt som järn tillintetgör och slår sönder allt [i sin väg, är den hårdaste av dessa metaller], ska detta rike krossa som järn, stampa och bryta sönder [alla andra riken]. [Fem synonymer används för att beskriva kraften i detta fjärde rike. Det ska tillintetgöra, slå sönder, krossa, stampa och bryta sönder allt i sin väg.] [År 65 f.Kr. besegrar den romerska generalen Pompejus Syrien och 30 f.Kr. hade Augustus besegrat Egypten och tagit över Jerusalem. Värdet på metallerna i synen minskar. Det stämmer med hur kejsarens makt i det romerska imperiet var svagare än tidigare riken. Däremot är järnet det hårdaste, vilket överensstämmer med hur dess militära styrka var den starkaste.]
Du såg att fötterna och tårna var delvis av krukmakarens lera och delvis av järn. [Troligtvis beskrivs blöt lera som krukmakaren använde för att forma kärl, men också nästa steg i processen kan åsyftas i nästa vers. När materialet torkat och bränts i ugn blir det hårt men är skört.] Det betyder att det ska vara ett delat rike. Det kommer att ha något av järnets hårdhet (fasthet), du såg ju att järnet var blandat med lerjord.
Du [kung Nebukadnessar] såg ju hur en sten höggs ut från ett berg, men inte genom en mänsklig hand. Stenen krossade järnet, kopparn, leran, silvret och guldet. Den store Guden har uppenbarat för kungen vad som ska ske i framtiden. Drömmen är sann och tydningen tillförlitlig." [Profetiskt talar och om Jesus – hörnstenen, se ; ; . Troende kallas "levande stenar" i Guds husbygge, se . Se även .]
Då samlades satraperna, föreståndarna och guvernörerna, rådgivarna, skattmästarna, domarna, polischeferna och alla ledarna i provinserna till [den religiösa] invigningsceremonin av den staty som kung Nebukadnessar hade byggt. De stod alla framför den staty som han låtit resa.
Så därför när alla samlade hörde ljudet av horn, flöjt, cittra, lyra, harpa och alla de andra instrumenten, föll de ner och tillbad guldstatyn som kung Nebukadnessar hade rest.
Då kom några drömtydare (kaldéer, ett folkslag men också benämningen på den välutbildade eliten och prästerskapet i Babylon) och anklagade judarna (ordagrant "åt upp dem levande"). [Orsaken kan vara avundsjuka, se ; .]
Eftersom kungens befallning kommit så hastigt, och ugnen var så fruktansvärt het, blev de som förde upp Shadrak, Meshak och Aved-Nego [till den övre öppningen på ugnen], dödade av eldslågorna.
Jag ger nu denna befallning att den som säger något mot Shadraks, Meshaks och Aved-Negos Gud, vilken nation eller språkgrupp han än kommer från, ska slitas i stycken och hans [familjs] hus ska [demoleras och] bli en grushög [; ]. Det finns ingen annan Gud som kan rädda på detta sätt!"
Detta var drömmen som jag, kung Nebukadnessar, hade. Tala nu om för mig, Belteshassar [Daniels babyloniska namn, se ], vad drömmen betyder (ge uttydningen). Ingen av de vise männen i mitt rike kan tyda den, men du kan, för heliga gudars ande är i dig."
[Det har gått 25-30 år sedan Nebukadnessars upprättelse i slutet på förra kapitlet. Detta kapitel beskriver händelserna som ägde rum kvällen den 12 oktober 539 f.Kr. Nebukadnessar hade dött en naturlig död 23 år tidigare år 562 f.Kr. Han blev drygt sjuttio år gammal. Efter några politiskt turbulenta år med flera skiften av kungar kom Nabonidus till makten genom en statskupp 556 f.Kr. Han är den sista kungen i det babyloniska riket. Nabonidus var dock inte så intresserad av Babylons största gud Marduk, han reste i stället mycket i riket. Han tillbringade 10 år i oasen Teima i Arabien där han dyrkade månguden Sin och byggde många altare till andra gudar. Eftersom han var borta från Babylon tillsatte han sin son Belshassar som medregent. Fram till mitten på 1800-talet fanns inga antika källor, förutom Bibeln, som nämnde Belshassars namn. Sedan dess har flera arkeologiska fynd hittats, som t.ex. Nabonidusrullen, som bekräftar att Belshassar var Nabonidus son och medregent.] Kung Belshassar [Nabonidus son och medregent] anordnade en stor festmåltid (bankett, en galamåltid med religiösa inslag) [i staden Babylon] för tusen stormän (högt uppsatta gäster) och drack vin med dem. [Det babyloniska riket hade sin storhetstid under Nebukadnessars styre, men efter hans död började mederna och perserna ta över mer och mer och var på väg att bli nästa stora världsvälde. Samtidigt som festen pågår finns den persiska armén utanför Babylons murar. De senaste veckorna hade de avancerat från norr och plundrat flera städer. Detta var inte obekant för Belshassar, dock tog han det med ro. Babylon hade matförråd för 20 år. Yttermuren var 9 mil lång, 25 meter bred och nära 100 meter hög. Innanför den fanns ännu en mur. Trots belägring kände man ingen fara – Babylon var ju ointagligt! Nebukadnessars vittnesbörd i kapitel 4 avslutas med att Gud kan ödmjuka de högmodiga, se . Att Belshassars bjuder in till en vild fest mitt under en belägring är höjden av högmod.]
I samma stund syntes (kom det fram) fingrar från en människohand som skrev på den vitkalkade väggen mitt emot den stora ljusstaken i kungens palats. Kungen såg [följde med blicken] baksidan på handen som skrev.
[Ryktet om vad som hänt spred sig snabbt i palatset.] När drottningen [troligtvis Nebukadnessars fru eller dotter] fick höra vad kungen och stormännen sade gick hon till festsalen. [Drottningen var inte Belshassars fru, eftersom hans fruar redan fanns där, se . Hon måste ha varit väl respekterad eftersom hon kommer in i hallen oinbjuden, och väl där tar hon kommandot. Hon är antingen Nebukadnessars eller Nabonidus fru. Är hon Nabonidus fru är hon Belshassars mamma och då också troligtvis Nebukadnessars dotter. Hon har förstahandsinformation om Daniels tjänst i hovet, något som stämmer om hon var Nebukadnessars fru eller dotter.] Hon sade: "Må kungen leva för evigt! Låt inte dina tankar skrämma dig, och var inte blek (låt inte färgen vika bort från ditt ansikte).
Mannen jag pratar om heter Daniel, han fick [det babyloniska] namnet Belteshassar []. Han hade en extraordinär ande (en andlig förmåga utöver det vanliga, se ), kunskap och förmåga att tyda drömmar, lösa gåtor och lösa invecklade problem (lösa upp knutar). Kalla in Daniel. Han kan tolka (tyda) skriften på väggen."
Men du Belshassar, hans efterträdare (son, ättling, kanske barnbarn), har ändå inte ödmjukat ditt hjärta trots att du visste allt detta. [Enligt babyloniska historiska texter var Belshassar en officier i armén under Neriglissars styre redan 560 f.Kr. Det betyder att Belshassar var gammal nog att ha en viktig roll i armén bara två år efter Nebukadnessars död. Belshassar växte upp i Babylon där hans far Nabonidus var en av ledarna. Belshassar kan mycket väl personligen ha mött Nebukadnessar. Trots att han med egna ögon hade sett hur Gud upprättade Nebukadnessar efter sju års mental ohälsa, läst brevet med det vittnesbörd som Nebukadnessar hade sänt till alla i riket, valde han en annan väg.]
Denne Daniel utmärkte sig (överglänste, gjorde ett bättre jobb) jämfört med de andra [två] ministrarna och [de 120] satraperna, för han hade en extraordinär ande (en andlig förmåga utöver det vanliga, se ). Kungen tänkte (planerade att) sätta Daniel över hela riket. [Daniel hade en hög moral, han följde Guds lag och var ärlig och trofast. Daniel hade också en lång erfarenhet av att arbeta som administratör för Babylon, han hade tjänat närmare 40 år under Nebukadnessar, se . Daniels tilltänkta befordran skapade avundsjuka, se . Här fanns en tidigare judisk slav som tjänat i det besegrade babyloniska riket som skulle bli deras överordnade!]
Då försökte de andra [två] ministrarna och [en grupp av] satraperna att hitta något att anklaga Daniel för i hans tjänsteutövning (i det som gällde riket). De kunde dock inte hitta någonting som var orätt [något ämbetsbrott] eller någon korruption (moraliskt fel), eftersom han var trofast (hade hög moral och integritet) fanns det ingen försummelse (slarv) eller korruption (moraliskt orätt).
Därför lät kung Dareios sätta upp ett skriftligt påbud (signerade han dokumentet med förordningen).
Även efter att Daniel fått reda på att den nya lagen var uppsatt (signerad och börjat gälla), gick han till sitt hus där han hade ett rum på taket med fönster som var öppna i riktning mot Jerusalem. [I riktning mot väster från Babylon.] Där böjde han knä tre gånger om dagen och tackade sin Gud på samma sätt som han alltid gjort. [Seden att be mot templet i Jerusalem bygger på Salomos ord, se , , , . Daniel fortsätter sin vana att be tre gånger om dagen. Han lyder Gud mer än människor, se . David skriver hur han ber kväll, morgon och mitt på dagen, se (kvällsbönen nämns först eftersom den judiska dagen börjar vid solnedgången). I templet i Jerusalem var tiderna för bönen 9, 12 och 15, se även ; ; ; ; .]
Min Gud har sänt sin ängel som stängde till gapet på lejonen så de inte har skadat mig, eftersom jag visade mig vara oskyldig inför Gud. Jag har inte heller gjort något ont mot dig, ers majestät." [Daniel säger inte att han är en syndfri människa, se . Däremot är han oskyldig i det här fallet, när han tillbad Gud, och trotsade kung Dareios förordning som förbjöd detta.]
innan
