2389 – חָזָק (chazaq)

stark


Typ: H:A
Hebreiska: חָזָק (chazaq)
Ursprung: från H2388 (חָזַק)
Användning: 56 ggr i GT

Engelsk översättning

strong

Engelsk beskrivning

1) strong, stout, mighty
1a) strong
1a1) severe, sharp, hot
1a2) firm, hard
1b) a strong one (subst)


Fler lexikon

BlueletterBible.org
BibleHub.com

Passager (56 st)


Men jag vet [redan] att Egyptens kung inte kommer låta er gå frivilligt. Nej, inte ens av en mäktig hand [någon mänsklig armé].
Herren svarade Mose [uppmuntrar och upprepar och förstärker sitt tidigare löfte, se 2 Mos 3:19; 4:21]: "Nu ska du få se vad jag ska göra med farao. Genom en stark hand ska han låta folket gå [och inte bara det], han ska driva ut dem från sitt land genom en stark hand." [Uttrycket "en stark hand" som används här två gånger syftar antagligen på Guds kraft, se 2 Mos 3:20. Plågorna som kom över landet gjorde att egyptierna till sist önskade att folket ska gå och skickar i väg dem, se 2 Mos 12:33.]
Då vände Herren (Jahve) vinden så att den kom mycket starkt från väster och den förde bort gräshopporna och drev ut dem i Vasshavet. Inte en enda gräshoppa blev kvar inom hela Egyptens område (innanför Egyptens samtliga gränser).
Den [högtiden] ska vara som ett tecken på din hand och ett märke på din panna (mellan dina ögon) som ständigt påminner dig så att Herrens (Jahves) undervisning (hebr. Torah) alltid är i din mun, för det var med stark hand Herren förde dig ut ur Egypten.
På morgonen på den tredje dagen var det åska (röster) och blixtar (ljungeldar), ett tjockt moln på berget och tonen (ljudet) av en extraordinärt skarp (hög, ljudlig) shofar. Allt folket i lägret bävade. [Det finns några intressanta kommentarer till denna passage i den judiska traditionen. Rabbi Johanan skriver: "Guds röst splittrades till 70 röster som talade på 70 språk så att alla länder kunde förstå. När varje land hörde rösten på sitt eget modersmål ingav det dem fruktan." Här kan vi se likheter med vad som skedde på pingsten, se Apg 2.]
Men Mose bad (vädjade) till Herren sin Gud (Jahve Elohim) och sade: "Herre (Jahve) varför låter du din vrede bli het mot ditt folk som du har fört ut ur Egyptens land med stor makt och med stark (fast, säker, tapper) hand?

och se (titta noga på) landet – hur det är;
och folket som bor därinne – om de är starka eller svaga, om de är få eller många;
Men männen som hade gått upp med honom sade: "Vi är inte kapabla att gå upp mot folket, för de är mycket starkare än vi." [De tio andra spejarna, förutom Josua och Kaleb, använder samma ord som Kaleb, men vänder på dem och säger att de inte ska gå och de inte är starkare, jmf vers 30.]
Och han svarade: "Du ska inte gå igenom." Och Edom kom ut mot honom med mycket folk och med en stark (fast, säker, tapper) hand.
"Herre Herre (Adonai Jahve) du har börjat att visa din tjänare din storhet och din starka (mäktiga) hand, för vilken gud finns i himlarna eller på jorden som kan göra det du gör och dina mäktiga gärningar?
Eller har Gud (Elohim) prövat att gå och ta åt sig ett folk från mitten av ett annat folk med prövningar, med tecken och med under och med krig, och med mäktig hand och med en utsträckt arm och med stor skräck på samma sätt som Herren din Gud (Jahve Elohim) gjorde för dig i Egypten inför dina ögon?
Du ska komma ihåg att du var en slav i Egypten och att Herren din Gud (Jahve Elohim) förde dig ut därifrån med en mäktig hand och med en utsträckt arm, därför befaller Herren din Gud (Jahve Elohim) dig att hålla (vakta, skydda, bevara) sabbatsdagen.
Då ska du säga till din son: "Vi var faraos slavar i Egypten, och Herren (Jahve) förde oss ut med en mäktig hand.
I stället var det på grund av Herrens kärlek till er och hans trofasthet till löftet som han hade svurit era fäder som Herren förde er ut med stark hand och befriade dig ur slavhuset, ur den egyptiske kungens hand, ur faraos hand.
de stora prövningarna som dina ögon såg och tecknen och undren och den mäktiga handen och den utsträckta armen varmed Herren din Gud (Jahve Elohim) förde dig ut. Så ska Herren din Gud (Jahve Elohim) göra mot alla de folk för vilka du fruktar (är rädd).
Och jag bad till Herren (Jahve) och sade: "Herre (Jahve) utrota inte ditt folk och din arvedel som du har återlöst genom din storhet, som du har fört ut ur Egypten med en mäktig hand.
Och vet (var intimt förtrogen med) idag [kom ihåg detta], för jag har inte talat till era söner som inte har känt till och inte har sett Herren er Guds (Jahve Elohims) tuktan, hans storhet, hans mäktiga hand och hans utsträckta arm,
Och Herren förde oss upp, ut ur Egypten med mäktig hand och med en utsträckt arm och med stor bävan (ordet här är gemensamt med myrra, bitter och usel men även uppror) och med tecken och under.
och vad det gäller
    den mäktiga handen [den stora kraften]
    och till den stora fruktan (skräck)
som Mose visade framför ögonen på hela Israel (i hela Israels åsyn). [Syftar både på den fruktan som kom över egyptierna i de tio plågorna som ökade i grad (Ps 78:49), men även motagandet av Torah på Sinai (2 Mos 19:16).]
för att alla jordens folk ska känna (ha kunskap om) Herrens (Jahves) den mäktiges hand, så att ni vördar (fruktar) Herren er Gud (Jahve Elohim) för evigt."
Ändå är jag lika stark idag som jag var den dag då Mose sände iväg mig. Som min styrka (kraft) var då så är min styrka (kraft) nu till att strida och till att gå ut och till att komma in.
men bergsbygden ska vara ditt, för fast det är en skog ska du hugga ner den och förtjänsten därav ska vara din, för du ska driva ut kananéerna fast de har vagnar av järn och fast de är starka."
Och det var svåra strider mot filistéerna alla Sauls dagar. Och alla mäktig män (stridsmän – män i sina bästa år – fulla av egen styrka och kraft – hebr. gever) och alla tappra män (starka, mäktiga stridsmän, soldater – hebr. chajil) som Saul såg tog han till sig [till sin armé, se 1 Sam 8:11].
I brevet skrev han så här: "Ställ Orija i frontlinjen där striden är som hetast och dra dig tillbaka från honom så att han blir slagen och dör."
När de hör talas om ditt stora namn och din starka hand (din förmåga att utföra mäktiga gärningar) och din utsträckta arm, ska de komma och be vända mot detta tempel.
Men efter detta [efter att änkan och hennes son i staden Sarefat räddats från att dö av hunger och nu fått mjöl och olja varje dag på ett övernaturligt sätt], blev sonen till kvinnan som ägde huset sjuk. Hans sjukdom var så allvarlig att han slutade andas.
Och Elia gick för att visa sig för Achav.
    Och hungersnöden var stor i Samarien
Herren sade: "Gå ut och ställ dig på berget inför Herren. Där ska Herren passera förbi dig."
En stark vind gick före Herren och delade bergen och bröt sönder klipporna,
    men Herren var inte i vinden.
Efter vinden kom en jordbävning,
    men Herren var inte i jordbävningen.
De är dina tjänare och ditt folk som du har återlöst med din stora kraft och med din starka hand.
Så räddar han [den oskyldige] från deras tungors svärd [lögner],
    den fattige från den mäktiges hand.
Kan du, som han [Gud], expandera (sprida ut) skyarna (universum),
    som är starkare än en gjuten metallspegel? [Här används det hebreiska ordet raqia som betyder att expandera, göra större, hamra ut som en plåt. Här antyds hur universum expanderar, se även 2 Sam 22:10; Job 9:8.]
Alla mina ben ska säga:
    "Herre (Jahve), vem är som du?
Du som räddar (rycker bort) den svage från den som är starkare än honom,
    ja, den svage och fattige från den som plundrar honom." [Dessa två verser avslutar den första sektionen. Referensen till ben i vers 10 kompletterar hebreiska nefesh, översatt "hela min varelse" i vers 9. Båda orden används om hela personen, men nefesh betonar mer den inre människan och benen, själva kroppen. Notera också att det inte är en skadeglädje över motståndarnas fall, glädjen är i Guds frälsning.]
Med stark hand och med uträckt arm,
    för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek).
Deras försvarare (återlösare) är mäktig;
    Han [Gud själv] kommer att föra deras talan mot dig.
På den dagen,
ska Herren (Jahve) med sitt svärd,
    det stora och starka
straffa Leviatan, den snabba (flyende, hala) ormen,
    och Leviatan, den slingriga ormen,
och döda draken som är i havet.
Se, Herren (Adonai) är stark och mäktig,
    som en hagelstorm,
som ett förödande oväder,
som en storm med mäktiga vatten som ger översvämning,
    som kastas ner på jorden med våld.
Se, Herren (Adonai, fokus på Guds storhet och makt),
    Herren (Jahve) kommer som en segerrik krigare,
    hans arm visar sin makt (hans krigsmakt regerar för honom).
Se, han har med sig belöning [välsignelser till sitt folk],
    hans pris (segerbyte) går framför honom.
Och jag ska själv strida mot er med en utsträckt hand och med en stark arm och i ilska och i raseri och i stor vrede.
För Herren (Jahve) har befriat Jakob
    och återlöst (friköpt) honom från den som var starkare än han.
och fört fram ditt folk Israel ut från Egypten med tecken och med under och med en stark hand och med en utsträckt arm och med stor skräck,
Deras återlösare är stark Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) är hans namn. Han ska med kraft föra deras talan, så att han kan ge jorden vila och förvirra Babels invånare.
och sönerna har bronsfärgade ansikten och styva hjärtan. Jag sänder dig till dem och du ska säga till dem: "Så säger Herren Herren (Adonai Jahve)."
Men Israels hus ska inte samtycka till att lyssna till dig, för de samtycker inte till att lyssna till mig, för hela Israels hus har en hård panna och ett styvnackat hjärta.
Se, jag har gjort ditt ansikte hårt (fast – hebr. chazaq) mot deras ansikten och din panna hård mot deras pannor.
Som en diamant som är hårdare än flinta, har jag gjort din panna. Frukta inte (var inte förfärad, modfälld) för dem och bli inte missmodig av deras uppsyn (deras ansikten), för de är ett upproriskt hus (släkte)." [Tre gånger upprepas hebr. chazaq (hård). Ordet anspelar på Hesekiels namn (hebr. Jechezqel) som betyder "Herren gör hård/stärker".]
Jag lever förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahve). Jag ska med säkerhet med en mäktig hand och med en utsträckt arm och med uthällt raseri vara kung över er.
Och jag ska föra ut er från folken och samla er från länderna till vilka ni har förskingrats, med en mäktig hand och med en utsträckt arm och med uthällt raseri,
Och de ska ta upp en klagosång för dig och säga till dig:
Hur har du ödelagt dem som bor från havet
    de berömda städerna som var starka i havet,
du och deras invånare som lät din skräck
    drabba alla jordens invånare!
Därför säger Herrarnas Herre (Adonai Jahve) så: Se, jag är emot farao, kungen i Egypten och ska bryta hans armar, den starka och den som var bruten, och jag ska få svärdet att falla ur hans hand.
Jag ska söka efter de förlorade och föra tillbaka de som drivits bort (tvingats bort mot sin vilja). Jag ska förbinda de skadade, och stärka de svaga. Men de feta och de starka ska jag förgöra. Jag ska mata dem med dom (rättvisa ska skipas).
Herre, vår Gud, du använde din kraft (använde din starka hand) och förde ditt folk ut ur Egypten [2 Mos 12-15]. Det gjorde att ditt namn blev känt, som det är än idag. Men vi har syndat och varit gudlösa. [Versen är en sammanfattning av Jer 32:17–23, den bok som Daniel blivit berörd av och rört honom till denna bön, se Dan 9:2.]
Den snabbe ska inte kunna fly,
    den starke ska inte kunna använda sin styrka,
    inte heller ska den mäktige kunna rädda sig själv.



Grekiskt/hebreiskt lexikon BETA

Lexikonet är under uppbyggnad.